Flugsnappare

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Flugsnappare
Gulbrynad narcissflugsnappare (Ficedula narcissina)
Gulbrynad narcissflugsnappare (Ficedula narcissina)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Tättingar
Passeriformes
Familj Flugsnappare
Muscicapidae
Vigors, 1825
Hitta fler artiklar om fåglar med

Flugsnappare (Muscicapidae), är en familj i ordningen tättingar.[1] Tidigare betraktades en stor del av familjen tillhöra trastarna i Turdidae

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Familjen, som är nära släkt med trastfåglarna, omfattar en stor mängd släkten och arter som alla har sin utbredning i Europa, Asien, Afrika och till viss del i Australien. Dock finns det en liten population av stenskvätta på Grönland och i Kanada.

Utseende och ekologi[redigera | redigera wikitext]

De är huvudsakligen små skogslevande insektsätare och många, precis som familjenamnet antyder, fångar sitt byte i flykten. Utseendemässigt skiljer arterna inom familjen sig åt avsevärt. Merparten bygger välkonstruerade skålformiga öppna bon i håligheter eller öppet i träd och buskar. Åtminstone de i Sverige förekommande flugsnapparna är nattsträckare och flyger inte i flock[2].

Taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Systematiken för denna grupp har varit omstridd. Genetiska studier visar att även arterna i underfamiljen Saxicolinae som oftast födosöker på marken och som tidigare fördes till familjen trastfåglar (Turdidae) egentligen är flugsnappare. De allra flesta taxonomiska auktoriteter har följt efter. Även arter i traditionella trastsläkten som Monticola, Myiophonus, Heinrichia, Brachypteryx och Alethe hör hit. Omvänt så förs numera de asiatiska cochoerna, tidigare i Saxicolinae-släktet, till trastfamiljen. Detta bör troligen även gälla grandala. Dessutom har flera arter som tidigare placerats i Saxicolinae visat sig tillhöra Muscicapinae (Copsychus, Cercotrichas) och tvärtom (Ficedula). Uppdelningen i dessa två underfamiljer kan därmed ha spelat ut sin roll.

Sentida DNA-studier har resulterat i stora förändringar i systematiken även på släktesnivå. Här följer några exempel:

Dessutom visar sig några arter vara placerade i fel släkten. Till exempel är Thamnolaea semirufus egentligen en stentrast och Brachypteryx major hör till Myiomela. Slutligen har den överraskande upptäckten gjorts att Leonardina woodi inte alls är en timalia som man tidigare trott utan står nära kortvingarna.

Underfamiljer och släkten[redigera | redigera wikitext]

Följande taxonomi följer Clements et al 2014[3]. Indelningen i underfamiljer följer Sangster et al 2010[4].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  2. ^ Magnus Ullman (2011) Vilken fågel?
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2014-12-12
  4. ^ Sangster, G., Alström, P., Forsmark, E. & Olsson, U. (2010). Multi-locus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae). Molecular Phylogenetics and Evolution, 57, pp. 380-392. PDF fulltext

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]