Flygstaben (gamla)
| Flygstaben (FS) | |
 Vapen för Flygstaben tolkat efter dess blasonering. | |
| Information | |
|---|---|
| Officiellt namn | Flygstaben |
| Datum | 1936–1994 |
| Land | Sverige |
| Försvarsgren | Flygvapnet |
| Typ | Militärstab |
| Roll | Operativ, territoriell och taktisk verksamhet |
| Del av | Försvarsstaben |
| Efterföljare | Flygvapnets taktiska centrum |
| Storlek | Stab |
| Högkvarter | Stockholms garnison |
| Förläggningsort | Stockholm |
| Marsch | "Flygvapnets paradmarsch" (Sernklef) [1] |
| Tjänstetecken | |
| Sveriges örlogsflagga |  |
| Sköldemärken |  |
Flygstaben (FS), var en stab inom svenska flygvapnet som verkade i olika former åren 1936–1994. Staben var förlagd i Stockholms garnison i Stockholm.[2]
Historik
Redan 1930 utfärdades en instruktion för stabens arbete. Flygstaben bildades officiellt den 1 juli 1936 som ett resultat av försvarsbeslutet 1936 och skulle handlägga ärenden av allmän natur. Samtidigt ombildades alla flygkårer till flottiljer, och det bildades en Flygförvaltning (FF).
Flygstaben bestod vid bildandet 1936 av en chefsexpidition, en organisationsavdelning (avd I), en utbildningsavdelning (avd II), en underrättelseavdelning (avd III), och en flygavdelning (SFA), senare tillkom en operativ avdelning. Organisationen ändrades i och med att antalet flygflottiljer och personalstyrkan växte. Staben skulle förse Chefen för Flygvapnet (CFV) med beslutsunderlag. För att leda arbetet vid staben inrättades tjänsten Chefen för flygstaben, som skulle handlägga allt som ur milär synpunkt berörde flygförbandens användning, deras övningar, organisation, flygfält, personal med mera.
För att personalen vid staben skulle upprätthålla flygkunskaperna placerades ett antal träningsflygplan vid Barkarby flygfält. När Svea flygflottilj (F 8) bildades 1938 upphörde Stabens flygavdelning (SFA) som ett eget självständigt flygförband, och överfördes till Svea flygflottilj där det bildade 4:e division vid flottiljen.
Den 30 juni 1994 upplöstes och upphörde Flygstaben som stab och myndighet. I dess ställe bildades den 1 juli 1994 Flygvapnets taktiska centrum ingåendes i det nybildade Högkvarteret.
Förläggningar och övningsplatser
Huvuddelen av Flygstaben var åren 1943–1981 belägen i byggnaden Tre Vapen på Banérgatan 62-64, samt på sex andra platser i Stockholmsområdet. År 1981 flyttades staben till den då nyuppförda byggnaden "Bastionen" vid Lidingövägen 24 i Stockholm. Vilken sedan 1994 Högkvarteret är förlagd till.
Chefer för flygstaben
- 1936–1942: Bengt Nordenskiöld
- 1942–1947: Axel Ljungdahl
- 1947–1957: Gustaf Adolf Westring
- 1957–1960: Lennart Peyron
- 1960–1964: Stig Norén
- 1964–1966: Gösta Odqvist
- 1966–1970: Claës-Henrik Nordenskiöld
- 1970–1973: Dick Stenberg
- 1973–1978: Hans Neij
- 1978–1980: Erik Nygren
- 1980–1984: Evert Båge
- 1984–1987: Bengt Lönnbom
- 1987–1990: Bert Stenfeldt
- 1990–1994: Bernt Östh
- 1993–1994: Kjell Nilsson (tjf)
Souschefer vid flygstaben
- 1943–1948: Karl Silfverberg
- 1948–1951: Torsten Rapp
- 1951–1953: Greger Falk
- 1953–1959: Stig Möller
- 1959–1961: Gösta Odqvist
- 1961–1966: Nils Personne
Namn, beteckning och förläggning
|
|
Referenser
Noter
- ^ Sandberg (2007), s. 200
- ^ ”Flygstaben (1936 – 1994)”. riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=Flygstaben+&EndastDigitaliserat=false&AvanceradSok=False&page=1&postid=ArkisRef+SE%2fKrA%2f2739&tab=post&FacettState=undefined%3ac%7c&type=2&s=Balder. Läst 24 juli 2017.
Tryckta källor
- Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8
- Kjellander, Rune (2013). Svenska Flygvapnets högre chefer 1925-2005. Ödeshög: Rune Kjellander. sid. 18. ISBN 978-91-637-1183-1
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Flygstaben (gamla).
| |||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
