Fogdön
Fogdön är en halvö i sjön Mälaren och utgör en del av Strängnäs kommun i Södermanland. Den ligger mellan Strängnäs och Sörfjärden.
Geografi
Fogdön, som är cirka 6 x 15 km stor, omges på tre sidor av Mälarens vatten och avgränsas från fastlandet i söder av en långsmal våtmark, tidigare ett smalt sund som kallades Eldsundet. Naturen består till stor del av öppna landskap med jordbruk, avbrutet av mindre barr- och lövskogsområden samt några låga berg i dagen.
Namnet Fogdön kan ha sitt ursprung i ordet "foder" dvs. att det gick bra att odla foder här, till kor och hästar. En annan sorts djur, fåglar, är en attraktion kring viken Sörfjärden som finns på västra sidan av Fogdön. Sörfjärden har vassbevuxna stränder med naturreservat, fågelskyddsområde och en ornitologisk station som tar emot besökare (se extern länk nedan).
Bebyggelse, företagsamhet, fritid
Fogdöns bebyggelse är blandad med friliggande gårdar, fyra större herrgårdar, några sammanhängande byar, sommarstugeområden och tre kyrkor. Här finns också lanthandel, gårdsbutiker, skola, äldreboende, idrottsförening, golfbana, ridcenter och ett antal aktiva jordbruk och annan företagsamhet. Relativt många barnfamiljer bor här på landsbygden. För sommarens bad och utflykter med fikakorgen finns tre mindre badplatser med sand och bryggor. För den som vill röra på sig finns flera vandringsleder, s.k. pilgrimsleder (se externa länkar nedan).
De största sammanhängande byarna på Fogdön är Vansö, Lundby, Bärby och Åsby. Inom räckhåll, i Strängnäs, finns både motorväg och järnväg till bl.a. Södertälje och Stockholm.
Historia
Fogdön befolkades tidigt och har en rik historia. Här finns många fornlämningar som till exempel rester av fornborgar vid Rällinge, Karleby och Stenby samt ett antal gravfält och runstenar. Bl.a. omtalas den forne sveakungen Ingjald Illråde som lade under sig stora delar av Svealand. Vid Kråktorp, 2 km öster om Fogdö kyrka, finns den s.k. Ingjaldshögen men det är tveksamt om Ingjald verkligen begravdes här.
De tre kyrkorna på Fogdön som alla etablerades redan på 1100-talet; Fogdö, Vansö och Helgarö samt flera av byarna har namn som slutar på "ö". Det antyder att det tidigare fanns många små öar här när Mälarens vattennivå stod högre. I dag är de tre kyrkorna organisatoriskt samordnade under Vårfruberga-Härads församling. Tidigare utgjorde samma område en kommun; Vårfruberga kommun samt var en del av Åkers härad.
Namnet Vårfruberga har sitt ursprung på platsen i form av ett kloster från 1200-talet, det äldsta i Mellansverige. Rester av klostrets murar går att beskåda ännu idag i ett parkområde vid Kungsbergs gård, 3 km nordost om Fogdö kyrka. På den platsen finns också spår efter en medeltida borg. Namnet Vårfruberga syftar på "vår fru" vilket är ett uttryck för Jesu moder, Maria.
Fogdöns fyra, större herrgårdar Kungsberg, Hässelbyholm, Bergshammar och Edeby har alla tillhört kända adelsmän i Sveriges historia. Ännu idag är de bebodda och fungerar som aktiva jordbruksenheter.
Kungsberg fanns redan på 1200-talet som en del av Vårfruberga kloster men blev på 1500-talet en statlig så kallad kungsgård och fick eget namn. De äldsta kvarvarande byggnaderna är från 1700-talet. Kungsberg ägs fortfarande av staten och drivs ekologiskt.[källa behövs]
Hässelbyholm omtalas som en egendom, också tillhörig Vårfruberga kloster, på 1300-talet. Nuvarande huvudbyggnad restes på 1600-talet, men har senare byggts om. Under en period på 1700-talet hade länsstyrelsen sommarresidens här och ett länsfängelse inrättades i källaren. Hässelbyholm är nu privatägt. Nuvarande ägare är Per Olsson.
Också Bergshammar dyker upp som en egendom på 1300-talet. Nuvarande huvudbyggnad restes på 1700-talet. Här fanns bland annat ett stort privat bibliotek som stegvis har överförts till museer. Bergshammar är privatägt och driver förutom jordbruket också en allmän golfbana. Bergshammar var fram till 1930-talet fideikommiss inom friherrliga ätten Sack och ägs sedan 1938 av släkten Nathanson.
Edeby säteri i före detta Helgarö socken längst upp på Fogdöns nordligaste del präglas ännu av den huvudbyggnad som uppfördes 1640, men som senast restaurerades 1918. Ursprungligen tillhörde även Edeby Vårfruberga kloster. Godset ägs idag av familjen Aschan-Stiernstedt.