Spelman
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2010-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Fakta utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
En spelman är en person som ägnar sig åt den del av den svenska folkmusiken som brukar benämnas spelmansmusik. Det gamla bondesamhället var fyllt av musik, mycket bruksmusik, och spelmannen var den som stod för underhållningen. Han/hon stod för spelet till dansen och anlitades vid festligheter och ceremonier som begravningar och bröllop där där han/hon spelade bl a brudmarschen, brudvalsen, skänklåt et c. Den vanligaste typen av spelman var fiolspelmannen.
Ordet spelman hämtades under senmedeltiden från lågtyskan. Idag används ordet på ett flertal olika sätt, men vanligen avses en person som spelar nordisk spelmansmusik - musik med rötter i 1800-talets bondesamhälle, som oftast framförs på instrument från den tiden. Grunden i spelmansmusiken är dansrytmer som polska, schottis, vals och polka, samt lite icke dansmusik som gånglåtar - oftast på fiol eller nyckelharpa. Ibland inbegrips även musiker som framför andra typer av instrumental nordisk folkmusik, såsom musik från fäbodskulturen.
Spelmansmusik och spelmän finns över hela Norden. På finska heter spelman pelimanni.
Innehåll |
Instrument [redigera]
Vilka instrument en spelman kan spela och inte, förefaller inte väldefinierat. Ale Möller, som sysslat med många typer av musik och gärna spelar svensk folkmusik på sitt favoritinstrument bozouki från Grekland, kallar gärna sig själv "bozoukispelman". Det är ett ordval som torde vara ägnat att provocera en smula - men så länge han spelar de traditionella dansrytmerna och dessutom många traditionella låtar med okänd upphovsman har de flesta svårt att säga emot när han kallar sig spelman. Någon gång kan ordet spelman syfta på någon som spelar utomnordisk musik - då oftast fiolbaserad, som exempelvis i filmtiteln Spelman på taket (Fiddler on the roof).
Riksspelman och Zornmärket [redigera]
Om en svensk folkmusiker kan framföra låtar på ett traditionsenligt sätt och besitter god spelteknik, kan han eller hon få utmärkelsen riksspelman. Riksspelman kallas den som erövrat Zornmärket i silver eller guld. Denna institution inrättades 1933 av Svenska ungdomsringen för bygdekultur. Uppspelningar för detta märke sker i samband med den årliga Riksspelmansstämman. Ordet spelman används även ofta som ett allmänt honnörsord för de värden man sätter högt i folkmusikutövande; då kan en spelman vara en person som spelar i en obruten tradition av spelmän från trakten, eller av kärlek till musik och inte för pengar.
Folkmusiker [redigera]
Med spelmansrörelsen har spelman blivit ett ord som signalerar en speciell tillhörighet. Det syns i sammansättningar som spelmans-lag och spelmans-musik. De som i dag ägnar sig mer eller mindre yrkesmässigt åt folkmusik kallar sig allt mer sällan spelmän, utan brukar hellre benämningen folkmusiker. Dock är "folkmusiker" även en professionell titel, jämför musiker, som man tillägnat sig efter tre år på någon av musikhögskolornas folkmusikerlinjer. Spelman förpliktigar inte på detta sätt mer än att man spelar svensk folkmusik.
