Folkomröstningen om kärnkraften i Sverige 1980

"Linje 2" omdirigerar hit. För linje 2 i tunnelbanesystemen i Paris, Guangzhou och Peking, se Linje 2 (Paris metro), Linje 2, Guangzhou Metro respektive Linje 2 (Pekings tunnelbana).

Folkomröstningen om kärnkraften i Sverige hölls den 23 mars 1980. Folkomröstningen gällde tre förslag som kallades Linje 1, Linje 2 och Linje 3. De olika linjerna motsvarade olika partigruppers syn, men alla innebar avveckling av kärnkraften, Linje 3 i snabb takt, de övriga senast då existerande eller under byggnad varande reaktorer tjänat ut. Linje 2 fick flest röster.

Utfallet blev 18,9 procent för Linje 1, (successiv avveckling) 39,1 procent för Linje 2 (successiv avveckling, offentligt ägande, hushållning) och 38,7 procent för Linje 3 (avveckling inom 10 år och satsning på alternativ).

Beslut om folkomröstning

Thorbjörn Fälldin var statsminister vid folkomröstningen

Beslutet om folkomröstningen togs under det politiska tumult som uppstod efter Harrisburgolyckan 1979 och med en växande opposition mot kärnkraften i Sverige. Alla riksdagspartier ställde upp på kravet på folkomröstning. Det viktigaste politiska skälet för en folkomröstning var att den borgerliga regeringen var oenig internt. Centerpartiet såg en avveckling som en mycket viktig fråga, medan de två andra partierna inte ställde upp på Centerpartiets linje. Man bestämde sig för att ha en folkomröstning och låta den styra, så att frågan inte skulle vara så splittrande för de borgerliga. Socialdemokraterna var också oeniga internt och ställde upp på en folkomröstning.

De politiska partierna i riksdagen sammanträdde i tre dagar för att formulera frågorna i folkomröstningen. Ordförande var statsminister Thorbjörn Fälldin (c). Ingvar Carlsson (s) har i efterhand hävdat att han i sin analys inför förhandlingarna kom fram till att det logiskt sett borde ha funnits fyra linjer. På nej-sidan ville många stänga kärnkraften omedelbart, men man var rädd att förlora många väljare som ansåg att detta skulle få alltför stora ekonomiska konsekvenser. Man samlade sig därför runt ett alternativ som förespråkade tio års avveckling (Linje 3). På ja-sidan fanns de som ville fortsätta att bygga ut kärnkraften. Inget parti vågade dock driva den linjen öppet och den blev därför inte representerad i folkomröstningen. Flera samhällsvetare samt politiker har efterhand erkänt att just avsaknaden av ett ja-alternativ gjorde omröstningen till nära nog en demokratisk charad.

Moderaterna, folkpartiet och socialdemokraterna förde separata förhandlingar för att formulera ett gemensamt ja-alternativ med innebörden att reaktorerna skulle få användas under sin tekniska livslängd, som uppskattades till 25 år. Dessa förhandlingar sprack slutligen främst på grund av att moderaterna inte kunde acceptera tilläggsförslagen: att samhället skulle äga kärnkraftverken och att så kallade övervinster från privat produktion av vattenkraft skulle dras in genom beskattning. Resultatet blev att moderaterna drev Linje 1, folkpartiet och socialdemokraterna Linje 2 och att centerpartiet, kds (nuvarande Kristdemokraterna) och vpk (nuvarande Vänsterpartiet) ställde sig bakom Linje 3.

Folkomröstningen

Linje 1

Denna linje företräddes av Moderata samlingspartiet. Kampanjgeneral var Per Unckel. I folkomröstningen röstade 18,9 procent av väljarna på linje 1.

På valsedelns framsida fanns följande text:

"I Sverige är nu sex kärnkraftsreaktorer i drift. Ytterligare fyra reaktorer är färdiga och två är under arbete.

Riksdagen har beslutat att en folkomröstning om kärnkraftens roll i den framtida energiförsörjningen skall hållas den 23 mars 1980. Omröstningen gäller tre olika förslag.

Jag röstar på förslag nummer 1.

Detta förslag innebär:

Kärnkraften avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. För att bl.a. minska oljeberoendet och i avvaktan på att förnybara energikällor blir tillgängliga används högst de 12 kärnkraftsreaktorer som i dag är i drift, färdiga eller under arbete. Ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad skall förekomma. Säkerhetssynpunkter blir avgörande för den ordning i vilken reaktorerna tas ur drift."

Observera att denna text är identisk med texten på framsidan av valsedeln för linje 2.

Valsedeln hade ingen text på baksidan.

Linje 2

Denna linje företräddes av Socialdemokraterna och Folkpartiet. Linje 2 leddes av Hans Blix. I folkomröstningen röstade 39,1 procent av väljarna på linje 2.

På valsedelns framsida fanns följande text:

"I Sverige är nu sex kärnkraftsreaktorer i drift. Ytterligare fyra reaktorer är färdiga och två är under arbete.

Riksdagen har beslutat att en folkomröstning om kärnkraftens roll i den framtida energiförsörjningen skall hållas den 23 mars 1980. Omröstningen gäller tre olika förslag.

Jag röstar på förslag nummer 2.

Detta förslag innebär:

Kärnkraften avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. För att bl.a. minska oljeberoendet och i avvaktan på att förnybara energikällor blir tillgängliga används högst de 12 kärnkraftsreaktorer som i dag är i drift, färdiga eller under arbete. Ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad skall förekomma. Säkerhetssynpunkter blir avgörande för den ordning i vilken reaktorerna tas ur drift."

Observera att denna text är identisk med texten på valsedeln för linje 1.

På valsedelns baksida fanns följande text:

"Energihushållningen bedrivs kraftfullt och stimuleras ytterligare. De svagaste grupperna i samhället skyddas. Åtgärder vidtas för att styra elkonsumtionen bl.a. för att förhindra direktverkande elvärme i ny permanentbebyggelse.

Forskning och utveckling av förnybara energikällor forceras under samhällets ledning.

Miljö- och säkerhetsförbättrande åtgärder vid kärnkraftverken genomförs. En särskild säkerhetsstudie görs vid varje reaktor. För medborgarnas insyn tillsätts vid varje kärnkraftverk en säkerhetskommitté med lokal förankring.

Elproduktion genom olje- och kolkondensverk undviks.

Samhället skall ha ett huvudansvar för produktionen och distributionen av elektrisk kraft. Kärnkraftverk och andra framtida anläggningar för produktion av elektrisk kraft av betydelse skall ägas av stat och kommun. Övervinster i vattenkraftproduktionen indrages genom beskattning."

Den sista punkten var kontroversiell och den viktigaste orsaken till att moderaterna inte ansåg sig kunna ställa sig bakom linje 2.

Linje 3

Denna linje företräddes av Centerpartiet, KDS och Vänsterpartiet kommunisterna. Linje 3:s ledare var Lennart Daléus. I folkomröstningen röstade 38,7 procent av väljarna på linje 3.

På valsedelns framsida fanns följande text:

"I Sverige är nu sex kärnkraftsreaktorer i drift. Ytterligare fyra reaktorer är färdiga och två är under arbete.

Riksdagen har beslutat att en folkomröstning om kärnkraftens roll i den framtida energiförsörjningen skall hållas den 23 mars 1980. Omröstningen gäller tre olika förslag.

Jag röstar på förslag nummer 3.

Detta förslag innebär:

NEJ till fortsatt utbyggnad av kärnkraften.

Avveckling av nuvarande sex reaktorer i drift inom högst tio år. En hushållningsplan för minskat oljeberoende genomförs på grundval av

- fortsatt och intensifierad energibesparing

- kraftigt ökad satsning på förnybara energikällor.

Reaktorerna i drift underkastas skärpta säkerhetskrav. Icke laddade reaktorer tas aldrig i drift.

Uranbrytning tillåts inte i vårt land."

På valsedelns baksida fanns följande text:

"Om pågående eller kommande säkerhetsanalyser så kräver, innebär detta förslag självfallet att omedelbar avstängning skall ske.

Arbetet mot kärnvapenspridning och atomvapen skall intensifieras. Ingen upparbetning tillåts och export av reaktorer och reaktorteknologi upphör.

Sysselsättningen ökas genom alternativ energiproduktion, effektivare energihushållning samt förädling av råvaror."

Röstresultat

Län	Linje 1		Linje 2		Linje 3		Blankröster		Summa
	Antal	Procent	Antal	Procent	Antal	Procent	Antal	Procent
Stockholms län	230 045	25,41	295 837	32,68	350 942	38,76	28 503	3,15	905 327
Uppsala län	25 219	18,0	52 642	37,6	58 051	41,4	4 273	3,0	140 185
Södermanlands län	23 946	16,56	67 192	46,46	48 110	33,27	5 367	3,71	144 615
Östergötlands län	42 343	18,93	95 022	42,49	77 278	34,56	9 011	4,03	223 654
Jönköpings län	29 717	17,06	67 137	38,56	71 314	40,95	5 984	3,44	174 152
Kronobergs län	16 909	17,54	35 669	37,01	40 702	42,23	3 098	3,21	96 378
Kalmar län	23 468	17,30	54 507	40,19	53 568	39,50	4 072	3,00	135 615
Gotlands län	4 161	13,67	10 474	34,41	14 843	48,76	964	3,17	30 442
Blekinge län	15 116	18,12	41 359	49,59	24 141	28,94	2 788	3,34	83 404
Kristianstads län	35 937	23,74	62 629	41,38	47 490	31,37	5 312	3,51	151 368
Malmöhus län	124 584	28,36	190 651	43,40	109 310	24,88	14 745	3,36	439 290
Hallands län	24 695	18,70	45 813	34,69	56 498	42,78	5 059	3,83	132 065
Göteborgs och Bohus län	80 584	19,30	145 791	34,92	177 136	42,42	14 034	3,36	417 545
Älvsborgs län	39 797	16,45	91 748	37,92	101 869	42,11	8 508	3,52	241 922
Skaraborgs län	24 557	16,13	52 248	34,32	70 079	46,03	5 363	3,52	152 247
Värmlands län	25 224	15,02	67 239	41,68	63 929	39,63	4 924	3,05	161 316
Örebro län	21 975	13,79	69 127	43,37	63 162	39,62	5 136	3,22	159 400
Västmanlands län	29 375	20,02	64 666	44,08	46 922	31,98	5 738	3,91	146 701
Kopparbergs län	19 249	11,91	65 725	40,67	71 112	44,00	5 531	3,42	161 617
Gävleborgs län	17 145	10,32	69 911	42,08	74 080	44,59	5 000	3,01	166 146
Västernorrlands län	15 831	10,09	67 923	43,28	68 661	43,75	4 519	2,88	156 934
Jämtlands län	7 250	9,58	31 259	41,30	35 120	46,40	2 058	2,72	75 687
Västerbottens län	13 734	9,81	56 827	40,58	65 938	47,09	3 527	2,52	140 026
Norrbottens län	14 107	9,91	67 948	47,75	56 656	39,81	3 589	2,52	142 300
Hela riket	904 968	18,94	1 869 344	39,12	1 846 911	38,65	157 103	3,29	4 778 326

Tabell över röstfördelningen i folkomröstningen om kärnkraft. Rösterna är uppdelade på län. Respektive linjes bästa respektive sämsta län har markerats.

Efter folkomröstningen

Barsebäcks kärnkraftverk är den enda anläggning som stängts av efter omröstningen.

Efter folkomröstningen beslutade riksdagen att alla reaktorer skulle vara avvecklade till år 2010. Man fastnade för denna tidpunkt eftersom Forsmark 3 och Oskarshamn 3, som skulle tas i bruk först 1985, antogs ha en teknisk livslängd på 25 år. Årtalet 2010 var inte formellt en del av någon av linjerna i folkomröstningen, men det kom att användas i kampanjen för Linje 2. Det stipulerade avvecklingsårtalet 2010 har nu passerat, men någon avveckling är inte förestående. Istället röstade riksdagen den 17 juni 2010 ja till att tillåta byggande av nya reaktorer för att ersätta de befintliga, vilket alltså strider mot alla alternativen, framförallt linje 3, vars definitiva tidsgräns för länge sedan löpt ut. I själva verket har utfallet kommit att likna linje 1 mest (som fick minst antal röster), eftersom kärnkraftverken inte kom att förstatligas mer än de var. Barsebäcks kärnkraftverk ägdes aldrig av staten, och flera andra var delstatliga.

Se vidare texten om kärnkraftsfrågan i Sverige

Se även

• Kärnkraftsfrågan i Sverige

Externa länkar

• Genomförda nationella folkomröstningar
• P3 Dokumentär om Folkomröstningen och striden om kärnkraften
• Bild på Atomkraft nej tacks symbol
• Bild på Energi för Sveriges symbol