Folkräkning i Sverige

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Den första folkräkningen i Sverige (och Finland) genomfördes 1749. Den anordnades av Tabellverket under ledning av Pehr Wilhelm Wargentin. Folkräkningar har mestadels genomförts vart tionde år, tidvis vart femte år. Vart tionde år är enligt FN:s rekommendationer. Sedan Statistiska centralbyrån bildades 1858 har svenska folkräkningar gjorts vart tionde år 1860–1990 samt åren 1935, 1945, 1965, 1975 och 1985. Sveriges sista folkräkning företogs 1990.[1]

Folkräkningen utgjorde fram till 1940 en sammanställning av födelse-, boende- och yrkesuppgifter ur husförhörslängder och församlingsböcker. 1940-1990 baserades de på enkäter som besvarades av befolkningen. År 1990 vägrade emellertid många svenskar att fylla i enkäten.

SCB har överlämnat folkräkningsmaterialet fram till 1940 till Riksarkivet, där arbete med skanning pågår. Även ADB-register med individuppgifter 1960-1990 har överlämnats.

Register med liknande funktion[redigera | redigera wikitext]

1946 till 1991 genomförde skattemyndigheten mantalsskrivning en gång per år av Sveriges befolkning, som grund för beskattning. 1991 ersattes mantalsskrivningen och kyrkobokföring av en gemensam folkbokföring i skattemyndighetens regi.

Sveriges släktforskarförbund tillhandahåller cd:skivorna Sveriges befolkning 1970 respektive 1980, som innehåller utdrag baserade på mantalslängderna, med uppgifter om namn, personnummer, födelseförsamling, folkbokföringsadress, fastighetsbeteckning, civilstånd och datum för ändrat civilstånd.

Framtida folkräkning i Sverige[redigera | redigera wikitext]

2006 beslöt Sveriges riksdag att etablera ett lägenhetsregister genom Lag om lägenhetsregister[2], vilket innebär att man återigen kan genomföra folkräkningar baserade på register. Det betyder att enskilda personer och fastighetsägare i fortsättningen inte behöver fylla i uppgifter om bl.a. hushållet och bostaden på en frågeblankett. Dessa uppgifter samlas istället in genom att använda olika register, bl.a. Lägenhetsregistret och Skatteverkets folkbokföring på lägenhet.

Baserat på dessa båda källor framställer Statistiska centralbyrån den hushålls- och bostadsstatistik som är ett viktigt faktaunderlag för kommunal och statlig verksamhet inom bostadsbyggande, utvärdering av olika former av social välfärdspolitik samt för forskningen.

Genom beslutet genomförde Sverige en reform som grannländerna Finland och Danmark hade genomfört åtskilliga år tidigare och som Norge genomförde år 2001.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Arkivbeskrivning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/List____250827.aspx. 
  2. ^ Lag om lägenhetsregister (2006:378)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]