Folsyra

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Molekylmodell
Strukturformel

Folsyra, folat, folinsyra, även vitamin B9, är ett vattenlösligt vitamin som finns i olika former – så kallade folater – som alla har folsyraaktivitet. Man kan också använda samlingsnamnet folacin. Det första ämnet i gruppen som blev utvunnet i kristallin form var folsyra (isolerades från den folatrika växten spenat år 1941 av den amerikanske forskaren Mitchell)[förtydliga]. Det fungerar också som ett koenzym vid en lång rad kemiska processer i cellerna, däribland syntesen av DNA och RNA.

Folsyra är en viktig faktor för tillväxt och är en förutsättning för att blod (de röda blodkropparna) ska bildas och för normal celldelning. Ämnet stimulerar produktionen av mjölk hos gravida kvinnor och har en gynnsam inverkan på hud och matspjälkning.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Bland de bästa folsyrakällorna hör gröna bladgrönsaker, lever (alla sorter är rika på folsyra men kycklinglever är extra rik), bröd och torkade bönor. Folsyra förstörs lätt vid tillagning och är känsligt för syre, ljus, värme och urlakning. Folsyra stabiliseras av askorbinsyra och tvåvärt järn, medan spårämnet koppar påskyndar nedbrytningen. Folsyra kan lagras i kroppen i så stor mängd som upp till 30 milligram. Hälften av kroppens folsyralager finns i levern och kan, trots den stora mängden, tömmas på bara några månader.

Rekommenderat dagligt intag (RDI)[redigera | redigera wikitext]

Rekommenderat dagligt intag
Grupp Dagligt
intag
Barn 0 - 9 år 0 - 130 µg
Män och kvinnor 10 - 75 år 200 - 400 µg
Gravida eller ammande 400 µg [3]

(µg = mikrogram = 10-9 kg)

Det genomsnittliga dagliga intaget i Sverige ligger på 195 – 227 µg för både kvinnor och män. Mer information om detta kan hittas i tabeller om Rekommenderat dagligt intag (RDI).

Enligt Amerikanska National institute of health så gäller följande doser:

National Institutes of Health (US) Näringsbehov Folater [4] (µg per dag)
Ålder Spädbarn (RDI) Spädbarn (Maxdos) Vuxna (RDI) Vuxna (Maxdos) Gravida kvinnor (RDI) Gravida kvinnor (Maxdos) Ammande kvinnor (RDI) Ammande kvinnor (Maxdos)
0–6 månader 65 Ej satt
7–12 månader 80 Ej satt
1–3 år 150 300
4–8 år 200 400  –
9–13 år 300 600
14–18 år 400 800 600 800 500 800
19+ 400 1000 600 1000 500 1000

En övre acceptabel dos benämns i diagrammet som maxdos. Med detta åsyftas här den högsta kända dosen där toxicitet kan undvikas.

Tillgänglighet[redigera | redigera wikitext]

På grund av skillnaden i biotillgängligheten mellan folsyretillskott och olika former av folater som finns i mat , så har ett system, DFE (Dietary Folate Equivalent ) införts. 1 DFE definieras som ett mikrogram kostfolat , eller 0,6 mikrogram folsyra i tillskottsform. Detta är reducerat till 0,5 mikrogram folsyra om tillägget tas på fastande mage. [5]

Folsyraberikning av livsmedel[redigera | redigera wikitext]

Folsyra är ett viktigt näringsämne, särskilt för kvinnor i fertil ålder som kan råka eller planerar att bli gravida. Mycket tidigt under graviditeten (dag 22) sluts ett skyddande rör kring ryggmärgen. Vid brist på folsyra i moderns kropp kan fel i den här slutningsprocessen uppstå och resultera i svåra missbildningar så kallade neuralrörsdefekter, där fostret kan få hål i ryggen rakt in i ryggmärgen, alternativt kan hjärnan växa vid sidan av huvudet. För att förhindra detta har många länder som exempelvis USA, Mexiko och Kanada valt att berika livsmedel såsom frukostflingor.

I Sverige har berikning av mjöl utretts av SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) under våren 2007. Resultatet har publicerats i rapporten "Nyttan av att berika mjöl med folsyra i syfte att minska risken för neuralrörsdefekter".[6] Slutsatsen var att det inte finns något entydigt stöd för att nyttan överväger riskerna när det gäller att berika mjöl med folsyra för att förebygga ryggmärgsbråck hos foster.

Livsmedelsverkets styrelse beslutade den 17 september 2007 att utdela kostnadsfria folsyratillskott till kvinnor i fertil ålder samt att informera dessa om nyttan med detta, i stället för att utsätta hela befolkningen för möjlig förhöjd cancerrisk.[7] Detta beslut genomfördes dock aldrig på grund av att det fattades pengar i regeringens senaste budget. [8]

Folsyra är inte bara ett viktigt vitamin för blivande mammor utan även för övriga befolkningen. Folsyra ökar fertiliteten hos män[9], minskar risken för bröstcancer och minskar halten homocystein. Det finns inget stöd i studier för att folsyra förebygger hjärtinfarkt, stroke eller demens.[10]

Inverkan[redigera | redigera wikitext]

En vetenskaplig studie vid Örebro universitet visar på ett samband mellan folatintag (via kost) och skolbetyg.[11]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Greenberg, James A; Bell, Stacey J; Guan, Yong. ”Folic Acid Supplementation and Pregnancy: More Than Just Neural Tube Defect Prevention”. Reviews in Obstetrics and Gynecology "4" (2): sid. 52-59. ISSN 1941-2797. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3218540/. Läst 2015-07-18. 
  2. ^ [a b c d e f g h] Källa: Livsmedelsverket via SVT 2011-07-27
  3. ^ ”Rekommenderat intag av vitaminer och mineraler”. Livsmedelsverket. http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Kostrad/Rad-om-folsyra. Läst 2011-07-27. 
  4. ^ ”Folater”. National Institutes of Health. http://ods.od.nih.gov/factsheets/folate/. 
  5. ^ Suitor, CW; Bailey, LB (2000). "Dietary folate equivalents: interpretation and application". J Am Diet Assoc 100 (1): 88–94. doi:10.1016/S0002-8223(00)00027-4. PMID 10646010.
  6. ^ ”Nyttan av att berika mjöl med folsyra i syfte att minska risken för neuralrörsdefekter”. Rapport nr 183, ISBN 978-91-85413-15-7. SBU. juni 2007. http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Gul/Nyttan-av-att-berika-mjol-med-folsyra-i-syfte-att-minska-risken-for-neuralrorsdefekter/. Läst 2 november 2012. 
  7. ^ ”Livsmedelsverket föreslår fri utdelning av folsyratillskott och informationsinsatser”. Pressmeddelande. Livsmedelsverket. 17 september 2007. http://www.slv.se/sv/Pressmeddelanden/Pressmeddelanden/17-september-2007---Livsmedelsverket-foreslar-fri-utdelning-av-folsyratillskott-och-informationsinsatser/. Läst 2 november 2012. 
  8. ^ ”Ingen gratis folsyra till fertila kvinnor”. Sveriges Radio. 6 oktober 2008. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=2357234. Läst 2 november 2012. 
  9. ^ Fertility and Sterility (2002;77:491-498), mars 2002.
  10. ^ Läkemedelsverket 30/5 2006
  11. ^ ”Ny studie visar samband mellan kost och skolbetyg”. Örebro universitet. 27 juli 2011. http://www.oru.se/Arkiv/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv1/2011/Ny-studie-visar-samband-mellan-kost-och-skolbetyg/. Läst 2 november 2012.