Formel 2-EM 1979
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Formel 2-EM 1979 vanns av Marc Surer från Schweiz.
Delsegrare[redigera | redigera wikitext]
| Datum | Bana | Vinnare |
|---|---|---|
| 25 mars | .svg){kind=small} Silverstone
|
 Eddie Cheever
|
| 8 april |  Hockenheim
|
 Keke Rosberg
|
| 16 april | Thruxton
|
.svg){kind=small} Rad Dougall
|
| 29 april | Nürburgring
|
 Marc Surer
|
| 13 maj |  Vallelunga
|
Marc Surer
|
| 20 maj | Mugello
|
Brian Henton
|
| 3 juni |  Pau
|
Eddie Cheever
|
| 10 juni | Hockenheim
|
Stephen South
|
| 15 juli |  Zandvoort
|
Eddie Cheever
|
| 29 juli | Enna
|
 Eje Elgh
|
| 5 augusti | Misano
|
Brian Henton
|
| 19 augusti | Donington Park
|
 Derek Daly
|
Slutställning[redigera | redigera wikitext]
| Plats | Förare | Poäng |
|---|---|---|
| 1 | Marc Surer
|
39 |
| 2 | Brian Henton
|
36 |
| 3 | Derek Daly
|
33 |
| 4 | Eddie Cheever
|
32 |
| 5 | Rad Dougall
|
19 |
| 6 | Stephen South
|
19 |
| 7 | Beppe Gabbiani
|
19 |
| 8 | Siegfried Stohr
|
18 |
| 9 | Eje Elgh
|
16 |
| 10 | Teo Fabi
|
13 |