Forskarnivå
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Akademiska titlar och anställningsformer | |
| Högre titlar | • Docent |
|---|---|
| Examina på forskarnivå | • Doktorsexamen • Licentiatexamen |
| Examina på avancerad nivå | • Masterexamen • Magisterexamen • Yrkesexamen |
| Examina på grundnivå | • Kandidatexamen • Högskoleexamen • Yrkesexamen |
| Anställningsformer som universitetslärare | • Professor • Gästprofessor • Adjungerad professor • Seniorprofessor • Universitetslektor • Adjungerad universitetslektor • Biträdande universitetslektor • Postdoktor • Universitetsadjunkt • Adjungerad universitetsadjunkt |
| Tidigare anställningsformer | • Forskarassistent • Forskardocent |
| Andra anställningsformer | • Rektor • Prorektor • Dekan • Prodekanus • Prefekt • Proprefekt • Amanuens • Director musices |
| Hederstitlar | • Hedersdoktor • Honorary Fellow • Jubeldoktor • Professors namn |
 |
Den här artikeln bör enligt ett förslag slås ihop med Forskarutbildning (2016-08) (Diskussion) |
Högskole- och universitetsstudier på forskarnivå kräver att man tidigare har erhållit magisterexamen eller masterexamen, enligt högskolereformen 2007. Forskarnivån är tredje cykeln i Bolognaprocessen, och motsvarar där doctor's degree. Högskolestudier på forskarnivå kan i Sverige ge följande generella examina: licentiatexamen efter motsvarande två års forskarstudier på heltid, alternativt doktorsexamen efter fyra års forskarstudier.
En kurs som ges på forskarnivå hade progression F-nivå, och ibland E-nivå, i ett äldre system.
