Fosforit

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Fosforit är en kolloidal form av apatit i trådaktig till tät, ofta jordartad form och med vit-, gul-, brun- eller gråaktig färg. Den förekommer dels i lagerformade massor av större utsträckning, dels som större eller mindre klumpar i lera eller sand, och ibland som tillfälliga beståndsdelar i andra bergarter. Fosforit är den enda bergartsbildande fosfaten, förmodligen en gång bildad som rester efter djur.[1]

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

I klumpform förekommer den i Nassau[förtydliga], vid Amberg i Bayern, i ryska Dnjestområdet, vid Mons i Belgien och på flera platser i Frankrike.

Av stor betydelse är de sedimentära fosforitlagren, som särskilt förekommer i USA (speciellt i Florida och Tennessee) samt i Nordafrika (Tunisien, Algeriet, Marocko och Egypten).

Till fosforit räknas också sombrerit från de lilla västindiska ön Sombrero. Den är ursprungligen en korallkalk, som är täckt av ett guanolager. Genom att regnvatten sipprat genom detta lager har sombreriten uppstått genom att kalkstenens kolsyra har ersatts med guanons fosforsyra. Denna bergart består till 75 % av fosforit och har en gulaktig rödgrå färg.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Fosforiten är råvara för tillverkning av konstgödning.[2]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Mineral och bergarter, Erich Spicar, Ica Bokförlag, 1995
  2. ^ Meyers varulexikon, Forum, 1952