Fotboll vid olympiska sommarspelen 1928

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fotboll
vid olympiska sommarspelen 1928
Football pictogram.svg
fotboll
Datum 27 maj-9 juni 1928
Medaljörer
Guldmedalj    Uruguay
Silvermedalj    Argentina
Bronsmedalj    Italien
«Paris 1924 Berlin 1936 (ingen olympisk fotboll i Los Angeles 1932

Fotboll vid olympiska sommarspelen 1928 i Amsterdam, Nederländerna vanns av Uruguay före Argentina, de lag som sedan kom att spela final vid VM 1930 i Uruguay.

Medaljörer[redigera | redigera wikitext]

Gren Guld Silver Brons
Herrar  Uruguay
José Andrade
Pedro Arispe
Juan Arremón
René Borjas
Antonio Campolo
Adhemar Canavesi
Héctor Castro
Pedro Cea
Lorenzo Fernández
Roberto Figueroa
Alvaro Gestido
Andrés Mazali
José Nasazzi
Pedro Petrone
Juan Piriz
Héctor Scarone
Santos Urdinarán
Peregrino Anselmo[1]
Venancio Bartibas
Fausto Batignani
Ángel Melogno
Domingo Tejera
 Argentina
Ludovico Bidoglio
Ángel Bossio
Saúl Calandra
Adolfo Carricaberry
Roberto Cherro
Octavio Díaz
Juan Evaristo
Manuel Ferreira
Enrique Gainzarain
Ángel Médici
Luis Monti
Rodolfo Orlandini
Raimundo Orsi
Fernando Paternoster
Feliciano Perducca
Domingo Tarasconi
Alfredo Helman[1]
Segundo Luna
Pedro Ochoa
Natalio Perinetti
Luis Weihmuller
Adolfo Zumelzú
 Italien
Adolfo Baloncieri
Elvio Banchero
Delfo Bellini
Fulvio Bernardini
Umberto Caligaris
Giampiero Combi
Giovanni De Prà
Pietro Genovesi
Antonio Janni
Virgilio Levratto
Mario Magnozzi
Silvio Pietroboni
Alfredo Pitto
Enrico Rivolta
Virginio Rosetta
Gino Rossetti
Angelo Schiavio
Valentino Degani[1]
Attilio Ferraris
Felice Gasperi
Pietro Pastore
Andrea Viviano

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

1928 års olympiska fotbollsturnering var en av de viktigare för fotbollsutvecklingen. Fram till 1928 hade den olympiska fotbollsturneringen representerat fotbollens världsmästerskap och alla hade: 1920 (14 lag), 1924 (22 lag) och 1928 (17 lag) ett högre antal deltagande lag än VM 1930. Även om Fifa var med och organiserade turneringarna hade man problem på grund av etiska frågor om den olympiska rörelsen.

Att alla olympiska deltagare skulle ha amatörstatus hade länge varit en bestämmelse som fotbollen hade svårt att hålla. Fifa försökte diskutera. Fifa krävde att man accepterade att nationsförbunden tilläts betala spelare.

Den 17 februari möttes de brittiska förbunden i Sheffield och beslutade sig alla för att lämna Fifa i protest mot det sätt som Fifa försökte besluta i frågorna, och för att själva fritt kunna sköta sådana affärer.[1]

Henri Delaunay, ordförande för det franska fotbollsförbundet förklarade under Fifa-konferensen 1926: 'Dagens internationella fotboll kan inte längre hållas inom ramarna för de olympiska spelen, och många länder där professionalism nu erkänts och organiseras kan inte längre skicka sina bästa spelare. (Glanville. Brian, p. 15, The Story of the World Cup, Faber and Faber, London. 2005). Dagen fore turneringen sparkade igång, 26 maj 1928 (Portugal mötte Chile och Belgium mötte Luxemburg i inledningsmatcherna) beslutade Fifa-kongressen i Amsterdam, ledd av Jules Rimet, att från 1930 sparka igång VM, en turnering öppen för alla medlemmar. Italien, Sverige, Nederländerna, Spanien och Uruguay ansökte alla om att få anordna turneringen.

Deltagare[redigera | redigera wikitext]

I Rom hölls ett möte. Tre år hade gått sedan de brittiska förbunden bett FIFA att godkänna deras definition av vad en amatörspelare var; Fifa vägrade. Mötet i Rom hölls för att förena britterna och danskarna, men skapade bara större avstånd mellan dem.

Schweiz, som föredrog att betala för förlorad arbetsinkomst, föreslog: Det är inte tillåtet att betala kompensation för förlorad inkomst, förutom vissa väl avgränsade fall, beslutade av varje nationsförbund . Denna utmaning för Fifa motsattes av engelska FA. 1927 bad Fifa IOK att acceptera konceptet med betalning för förlorad tid som ett övergripande villkor för medlemmar. De brittiska fotbollsförbunden drog sig ur olympiska spelen, och lämnade några månader senare även Fifa (Association Football (1960))

Det stod nu klart att inte bara professionalismen hade blivit allt vanligare runtom i världen, utan även att man betalade spelare, som också deltog i olympiska spel. Detta gillade inte britterna.

Uruguay var förhandsfavoriter och räknades tillsammans med Argentina till de starkare lagen. Då man återvände hem efter 1924 års guld avfyrade argentinska fans raketer mot Uruguays spelare José Leandro Andrade. Argentina vann hånflinande den gången. [2].

Uruguay skickade ett lag som främst bestod av spelare från klubbarna Peñarol och Nacional.

Européerna[redigera | redigera wikitext]

10 av 17 europeiska lag hade rest till Nederländerna. Italien hade bara förlorat två matcher på tre år. Tränare var Augusto Rangone och 1923 hade Italien beslutat att betala för förlorad arbetsinkomst. I två år hade den italienska anfallslinjen sett likadan ut: Adolfo Baloncieri, Virgilio Levratto; eftersom man tappat Julio Libonatti före turneringen ersattes han av Angelo Schiavio. Semifinalen mellan Italien och Uruguay räknas ofta som en av de stora matcerna i fotbollshistorien.

Spaniens lag var fruktat, då man bara förlorat en match sedan föregående års spel. Att man stod utan lagkaptenen Pedro Vallana efter första matchen stod dem dyrt.

Turneringen[redigera | redigera wikitext]

Uruguay inledde med att vinna med 2–0 mot Nederländerna inför 40 000 åskådare. Domare var Jean Langenus från Belgien. Samtidigt vann Argentina mot USA med utklassningssiffrorna 11–2.

Uruguay slog sedan ut Tyskland med 4–1. I en annan kvartsfinal drabbade Spanien och Italien samman. Det blev 1–1 då Spanien kämpade för att hålla ut. I omspelsmatchen tre dagar senare körde Italien över Spanien med 7–1 efter fyra mål före halvtidsvilan. Virgilio Levratto gjorde de två sista målen, och Rangones lag var så gott som oförändrat. Spanien däremot hade gjort fem förändringar, Italien två.

Portugal inledde efter vinster över Chile (4–2) och Jugoslavien (2–1) [3] innan man förlorade med 1–2 mot Egypten, vilka gick vidare till semifinal där man förlorade mot Argentina med 0–6. Egyptens fotbollsframgångar fortsatte under 1930-talet med spel i VM 1934.

Preliminär omgång[redigera | redigera wikitext]

27 maj 1928
15:00
 Portugal  4–2  Chile Amsterdams Olympiastadion)

Domare: Youssuf Mohamed (Egypten)

Publik: 2.309
Vítor Silva Mål 38'
Pepe Mål 40' Mål 50'
Valdemar Mota Mål 63'
Matchrapport Saavedra Mål 14'
Carbonell Mål 30'

Första omgången[redigera | redigera wikitext]

27 maj 1928
19:00
 Belgien  5–3  Luxemburg Amsterdams Olympiastadion

Domare: Lorenzo Martinez (Argentina)

Publik: 5.834
R. Braine Mål 9' Mål 72'
Versijp Mål 20'
Moeschal Mål 23' Mål 67'
Matchrapport Schutz Mål 31'
Weisgerber Mål 42'
Theissen Mål 44'

28 maj 1928
14:00
 Tyskland  4–0  Schweiz Amsterdams Olympiastadion

Domare: Willem Eymers (Nederländerna)

Publik: 16.158
Hofmann Mål 17' Mål 75' Mål 85'
Hornauer Mål 42'
Matchrapport

28 maj 1928
19:00
 Egypten  7–1  Turkiet Amsterdams Olympiastadion

Domare: Marcel Slawik (Frankrike)

Publik: 2.744
El-Hassany Mål 20' (str.)
Riad Mål 27'
Mokhtar Mål 46' Mål 50' Mål 63'
El-Sayed Hooda Mål 53'
El-Zobeir Mål 86'
Matchrapport Refet Mål 71'

29 maj 1928
14:00
 Italien  4–3  Frankrike Amsterdams Olympiastadion

Domare: Henri Christophe (Belgien)

Publik: 2.509
Rosetti Mål 19'
Levratto Mål 39'
Banchero Mål 43'
Baloncieri Mål 60'
Matchrapport Brouzes Mål 15' Mål 17'
Dauphin Mål 61'

29 maj 1928
16:00
 Portugal  2–1  Jugoslavien Elte stadium (Sportpark)

Domare: Alfred Birlem (Tyskland)

Publik: 1.226
Vítor Silva Mål 25'
Augusto Silva Mål 90'
Matchrapport Bonačić Mål 40'

29 maj 1928
19:00
 Argentina  11–2  USA Amsterdams Olympiastadion

Domare: Paul Ruoff (Schweiz)

Publik: 3.848
Ferreira Mål 9' Mål 29'
Tarasconi Mål 24' Mål 63' Mål 66' Mål 89'
Orsi Mål 41' Mål 73'
Cherro Mål 47' Mål 49' Mål 57'
Matchrapport Kuntner Mål 55'
Caroll Mål 75'

30 maj 1928
14:00
 Spanien  7–1  Mexiko Amsterdams Olympiastadion

Domare: Gabor Boronkay (Ungern)

Publik: 2.344
Regueiro Mål 13' Mål 27'
Yermo Mål 43' Mål 63' Mål 85'
Marculeta Mål 66'
Mariscal Mål 70'
Matchrapport Carreño Mål 76'

30 maj 1928
19:00
 Nederländerna  0–2  Uruguay Amsterdams Olympiastadion

Domare: Jan Langenus (Belgien)

Publik: 27.730
Matchrapport Scarone Mål 20'
Urdinarán Mål 86'

Kvartsfinaler[redigera | redigera wikitext]

1 juni 1928
19:00
 Italien  1–1  Spanien Amsterdams Olympiastadion

Domare: Domingo Lombardi (Uruguay)

Publik: 3.388
Baloncieri Mål 63' Matchrapport Zaldua Mål 11'
4 juni 1928
14:00
 Italien  7–1  Spanien Amsterdams Olympiastadion

Domare: Hans Boekman (Nederländerna)

Publik: 4.770
Magnozzi Mål 14'
Schiavo Mål 15'
Baloncieri Mål 18'
Bernardini Mål 40'
Rivolta Mål 72'
Levratto Mål 76' Mål 77'
Matchrapport Yermo Mål 47'

2 juni 1928
16:00
 Argentina  6–3  Belgien Amsterdams Olympiastadion

Domare: Gamma Malcher (Italien)

Publik: 16.399
Tarasconi Mål 1' Mål 10' Mål 75' Mål 89'
Ferreira Mål 4'
Orsi Mål 81'
Matchrapport R. Braine Mål 24'
Vanhalme Mål 28'
Moeschal Mål 53'

3 juni 1928
16:00
 Uruguay  4–1  Tyskland Amsterdams Olympiastadion

Domare: Youssuf Mohamed (Egypten)

Publik: 25.131
Petrone Mål 35' Mål 39' Mål 84'
Castro Mål 63'
Matchrapport Hofmann Mål 81'

4 juni 1928
19:00
 Egypten  2–1  Portugal Amsterdams Olympiastadion

Domare: Giovanni Mauro (Italien)

Publik: 3.448
Mokhtar Mål 15'
Riad Mål 48'
Matchrapport Vítor Silva Mål 76'

Semifinaler[redigera | redigera wikitext]

Italien ställdes mot Uruguay. Italienarna valde Giampiero Combi som målvakt, Angelo Schiavio, som anfallsspelare. Båda kom senare att vinna VM 1934. I matchens början attackerade Uruguays spelare kraftigt och tog ledningen med 3 – 0 i halvtid. Levrattos mål i andra halvleken väckte falska förhoppningar hos italienarna men Uruguay kom undan genom att vinna med 3–2. José Pedro Cea och Hector Scarone gjorde båda mål för Uruguay.

6 juni 1928
19:00
 Argentina  6–0  Egypten Amsterdams Olympiastadion

Domare: Pedro Escartín (Spanien)

Publik: 7.887
Cherro Mål 10'
Ferreira Mål 32' Mål 82'
Tarasconi Mål 37' Mål 54' Mål 61'
Matchrapport

7 juni 1928
19:00
 Uruguay  3–2  Italien Amsterdams Olympiastadion

Domare: Willem Eymers (Nederländerna)

Publik: 15.230
Cea Mål 17'
Campolo Mål 28'
Scarone Mål 31'
Matchrapport Baloncieri Mål 9'
Levratto Mål 60'

Match om tredje pris[redigera | redigera wikitext]

9 juni 1928
16:00
 Italien  11–3  Egypten Amsterdams Olympiastadion

Domare: Jan Langenus (Belgien)

Publik: 6.378
Schiavo Mål 6' Mål 42' Mål 58'
Baloncieri Mål 14' Mål 52'
Banchero Mål 19' Mål 39' Mål 44'
Magnozzi Mål 72' Mål 80' Mål 88'
Matchrapport Riad Mål 12' Mål 16'
El-Ezam Mål 60'

Final[redigera | redigera wikitext]

Lagkaptenerna i Uruguay och Argentina, domaren Johannes Mutters och linjedomarna före finalmatchen.

I finalen möttes Uruguay och Argentina. Argentina hade utklassat Egypten med 6–0, sedan egyptierna fallit ihop som ett korthus. Egypten förlorade sedan även med 3–11 mot Italien i bronsmatchen.

Båda finallagen hade gått obesegrade i tävlingsmatcher mot andra lag, men förlorat mot varandra sedan 1924 års spel. Intresset för finalen var stort. Nederländerna hade fått 250 000 ansökningar om biljetter från hela Europa.

Finalen slutade 1–1 och gick till omspel. Uruguays Scarone gjorde segermålet omspelsmatchens andra halvlek, och Uruguay vann med 2–1. Den 18 maj 1929 beslutades på kongressen i Barcelona att VM 1930 skulle spelas i Uruguay.

10 juni 1928
16:00
 Uruguay  1–1  Argentina Amsterdams Olympiastadion

Domare: Johannes Mutters (Nederländerna)

Publik: 28.253
Petrone Mål 23' Matchrapport Ferreira Mål 50'

13 juni 1928
19:00
 Uruguay  2–1  Argentina Amsterdams Olympiastadion

Domare: Johannes Mutters (Nederländerna)

Publik: 28.113
Figueroa Mål 17'
Scarone Mål 73'
Matchrapport Monti Mål 28'

Första omgången av tröstturneringen[redigera | redigera wikitext]

5 juni 1928
14:00
 Nederländerna  3–1  Belgien Sparta-Stadion Het Kasteel, Rotterdam

Domare: Gamma Malcher (Italien)

Publik: 20.000
Ghering Mål 4'
Smeets Mål 6'
Tap Mål 63'
Matchrapport P. Braine Mål 85'

5 juni 1928
14:00
 Chile  3–1  Mexiko Monnikenhuize, Arnhem

Domare: Johannes Mutters (Nederländerna)

Publik: 5.000
Subiabre Mål 24' Mål 48' Mål 89' Matchrapport Sota Mål 15'

Tröstturneringens final[redigera | redigera wikitext]

8 juni 1928
14:00
 Nederländerna  2–2
efter förlängning
 Chile Sparta-Stadion Het Kasteel, Rotterdam

Domare: Guillermo Comorera (Spanien)

Publik: 18.000
Ghering Mål 59'
Smeets Mål 66'
Matchrapport Bravo Mål 55'
Alfaro Mål 89'

Översikt[redigera | redigera wikitext]

Åttondelsfinaler Kvartsfinaler Semifinaler Final
0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
30 maj 1928 - Amsterdam 0 0 0 0 0 0
0  Uruguay 02
3 juni 1928 - Amsterdam
0  Nederländerna 00 0
0  Uruguay 04
28 maj 1928 - Amsterdam
0 0  Tyskland 01 0
0  Tyskland 04
7 juni 1928 - Amsterdam
0  Schweiz 00 0
0  Uruguay 03
29 maj 1928 - Amsterdam
0 0  Italien 02 0
0  Italien 04 0
1 och 4 juni 1928 - Amsterdam 0
0  Frankrike 03 0
0  Italien (Omspel) 01 (7)
30 maj 1928 - Amsterdam
0 0  Spanien 01 (1) 0
0  Spanien 07
0 10 och 13 juni 1928 - Amsterdam
0  Mexiko 01 0
0  Uruguay (Omspel) 01 (2)
28 maj 1928 - Amsterdam
0 0  Argentina 01 (1)
0  Egypten 07
4 juni 1928 - Amsterdam 0
0  Turkiet 01 0
0  Egypten 02
29 maj 1928 - Amsterdam
0 0  Portugal 01 0
0  Portugal 02
0 6 juni 1928 - Amsterdam
0  Jugoslavien 01 0
0  Argentina 06
27 maj 1928 - Amsterdam
0 0  Egypten 00 0 Bronsmatch
0  Belgien 05
2 juni 1928 - Amsterdam 0 9 juni 1928 - Amsterdam
0  Luxemburg 03 0
0  Argentina 06 0  Italien 011
29 maj 1928 - Amsterdam
0 0  Belgien 03 0 0  Egypten 03
0  Argentina 011
0 0
0  USA 02 0

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  1. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tag; ingen text har angivits för referensen med namnet Squad_no_matches

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]