Fotboll vid olympiska sommarspelen 1952

Från Wikipedia
Fotboll
vid de XV:e olympiska sommarspelen
fotboll
Datum15 juli-2 augusti 1952
Medaljörer
Guldmedalj Ungern Ungern
Silvermedalj Jugoslavien SFR Jugoslavien
Bronsmedalj Sverige Sverige
← London 1948   Melbourne 1956 →

Fotboll vid olympiska sommarspelen 1952 vanns av Ungern, då kända som de "magiska magyarerna". Ungerske spelaren Ferenc Puskás sa om 1952 års turnering: "Det var under olympiska spelen som vår fotboll började flöda med rejäl kraft." Det var under spelen som Stanley Rous från Football Association imponerades av ungrarna så mycket att han bjöd in dem för match på Wembley kommande år.

Bakgrund

Vid tiden för tävlingen var Ungern ett av de starkare lagen. Man var obesegrade sedan 14 maj 1950, men hade mest mött andra öststater. Utanför östblocket hade man bland annat slagit Finland och Sverige.

6 lag från bortom järnridån deltog, alla lottades att spela i den preliminära omgången. Sovjetunionen lottades mot Bulgarien och Ungern mot Rumänien. Danmark, Finland, Norge och Sverige gick direkt in i första omgången.

Laguppställningar

Huvudartikel: Spelartrupper i fotboll vid olympiska sommarspelen 1952

Tävlingen

Ungern vann första matchen mot Rumänien med 2–1 då Kocsis gjorde mål i andra halvlek. I Lahtis vann Luxemburg över Storbritannien med 5–3, medan Italien utklassade USA med 8–0 och Brasilien slog Nederländerna med 5–1. I Helsingfors vann Jugoslavien med 10–1 mot Indien, som spelade barfota.

Ungern gjorde tre ändringar inför matchen mot Italien, där man vann med 3–0. Det såg ut som om deras kommande motståndare skulle bli Österrike, som slagit Finland med 4–3 och nu ställdes mot Sverige, ett Sverige tränat av George Raynor som vunnit över Norge med 4–1. Samtidigt ledde Jugoslavien mot Sovjetunionen med 5–1 med ungefär 15 minuter kvar att spela, varefter Sovjetunionen hämtade upp ledningen. Arthur Ellis, matchdomaren, skrev i sin memoarbok The Final Whistle (London, 1963): "Ryssland [Sovjetunionen] gjorde den mest ärofyllda oavgjorda matchen någonsin! Bobrov, deras kapten, gjorde ett magnifikt hat-trick. Då Ryssland [Sovjetunionen] reducerat ledningen med 5–2 vände han nästan ensam ställningen till 5–5 och gjorde sitt tredje mål i sista minuten. För en gångs skull blev användandet av ordet sensationell berättigat". Då Bobrovs tidiga mål i omspelet förebådade en mirakulös vändning, tog sig Jugoslavien tillräckligt samman för att slå ut motståndarna och vann med 3–1. Sovjetunionen hade förväntats vinna 1952 års turnering, och förlusten nämndes inte förrän efter Josef Stalins död i mars 1953.

Jugoslavien slog Danmark med 5–3 och det alltyska laget med 3–1 för att gå till final. Ungern utklassade Turkiet med 7–1 och Sverige med 6–0. Finalen i Helsingfors vann Ungern med 2–0 mot Jugoslavien efter mål av Ferenc Puskás och Zoltán Czibor. I matchen om tredje pris vann Sverige med 2–0 över det alltyska laget.

Preliminär omgång

15 juli 1952
12:00
 Polen 2–1  Frankrike Lahtis

Domare: Karel van der Meer (Nederländerna)

Publik:
Trampisz Mål 31′
Krasowka Mål 49′
Matchrapport Leblond Mål 30′

15 juli 1952
12:00
 Ungern 2–1  Rumänien Åbo

Domare: Nikolaj Latytjev (Sovjetunionen)

Publik: 14 000
Czibor Mål 21′
Kocsis Mål 73′
Matchrapport Suru Mål 86′

15 juli 1952
12:00
 Jugoslavien 10–1  Indien Helsingfors

Domare: John Best (USA)

Publik: 20 000
Vukas Mål 2′ Mål 62′
Mitić Mål 14′ Mål 43′
Zebec Mål 17′ Mål 23′ Mål 60′ Mål 87′
Ognjanov Mål 52′ Mål 67′
Matchrapport Ahmed Khan Mål 89′

15 juli 1952
12:00
 Danmark 2–1  Grekland Tammerfors

Domare: Waldemar Karni (Finland)

Publik: 7 000
Petersen Mål 36′ Mål 37′
Matchrapport Emmanouilides Mål 85′

16 juli 1952
12:00
 Sovjetunionen 2–1 (förlängning)  Bulgarien Kotka

Domare: Istvan Zsolt (Ungern)

Publik: 10 000
Bobrov Mål 100′
Trofimov Mål 104′
Matchrapport Kolev Mål 95′

16 juli 1952
12:00
 Italien 8–0  USA Tammerfors

Domare: Arthur Ellis (Storbritannien)

Publik: 10 000
Gimona Mål 3′ Mål 51′ Mål 75′
Pandolfini Mål 16′ Mål 62′
Venturi Mål 27′
Fontanesi Mål 52′
Mariani Mål 87′
Matchrapport

16 juli 1952
12:00
 Brasilien 5–1  Nederländerna Åbo

Domare: Giorgio Bernardi (Italien)

Publik: 16 000
Humberto Tozzi Mål 25′
Larry Mål 33′ (p.k.) Mål 36′
Jansen Mål 81′
Vavá Mål 86′
Matchrapport van Roessel Mål 15′

16 juli 1952
12:00
 Luxemburg 5–3 (förlängning)  Storbritannien Lahtis

Domare: Vincenzo Orlandini (Italien)

Publik:
Roller Mål 60′ Mål 95′ Mål 97′
Letsch Mål 91′
Gales Mål 102′
Matchrapport Robb Mål 12′
Slater Mål 101′
Lewis Mål 118′

16 juli 1952
12:00
 Egypten 5–4  Chile Kotka

Domare: John Nilsson (Sverige)

Publik:
Elfar Mål 27′
Mechaury Mål 43′
Eldizwi Mål 66′ Mål 75′ Mål 80′
Matchrapport Jara Mål 7′ Mål 78′
Vial Mål 14′ Mål 88′

Första omgången

19 juli 1952
12:00
 Finland 3–4  Österrike Helsingfors

Domare: William Ling (Storbritannien)

Publik: 33 053
Stolpe Mål 11′ Mål 34′
Rytkönen Mål 36′
Matchrapport Gollnhuber Mål 8′ (p.k.) Mål 30′
Stumpf Mål 59′
Grohs Mål 79′

20 juli 1952
12:00
 Brasilien 2–1  Luxemburg Kotka

Domare: Mayan Macancic (Jugoslavien)

Publik:
Larry Mål 42′
Humberto Tozzi Mål 49′
Matchrapport Gales Mål 86′

20 juli 1952
12:00
 Jugoslavien 5–5 (förlängning)  Sovjetunionen Tammerfors

Domare: Arthur Ellis (Storbritannien)

Publik: 17 000
Mitić Mål 29′
Ognjanov Mål 33′
Zebec Mål 44′ Mål 59′
Bobek Mål 46′
Matchrapport Bobrov Mål 53′ Mål 77′ Mål 87′
Trofimov Mål 75′
Aleksandr Petrov Mål 89′
22 juli 1952
12:00
 Jugoslavien 3–1  Sovjetunionen Tammerfors

Domare: Arthur Ellis (Storbritannien)

Publik: 17 000
Mitić Mål 19′
Bobek Mål 29′ ( straff)
Čajkovski Mål 54′
Matchrapport Bobrov Mål 6′

20 juli 1952
12:00
 Tyskland 3–1  Egypten Åbo

Domare: Giorgio Bernardi (Italien)

Publik:
Klug Mål 33′
Schröder Mål 38′ Mål 61′
Matchrapport Eldizmwi Mål 64′

21 juli 1952
12:00
 Danmark 2–0  Polen Åbo

Domare: Finn Balstad (Norge)

Publik: 8 000
Seebach Mål 17′
S. Nielsen Mål 69′
Matchrapport

21 juli 1952
12:00
 Sverige 4–1  Norge Tammerfors

Domare: Johan Aksel Alho (Finland)

Publik: 4 200
Brodd Mål 23′ Mål 35′
Rydell Mål 81′
Bengtsson Mål 89′
Matchrapport Sorensen Mål 83′

21 juli 1952
12:00
 Ungern 3–0  Italien Helsingfors

Domare: Karel van der Meer (Nederländerna)

Publik: 20 000
Palotás Mål 11′ Mål 20′
Kocsis Mål 83′
Matchrapport

21 juli 1952
12:00
 Turkiet 2–1  Nederländska Antillerna Lahtis

Domare: Carl Jorgensen (Danmark)

Publik:
Tokac Mål 9′
Bilge Mål 76′ (straff)
Matchrapport Briezen Mål 79′

Kvartsfinaler

23 juli 1952
12:00
 Sverige 3–1  Österrike Helsingfors

Domare: Vincenzo Orlandini (Italien)

Publik: 10 000
Sandberg Mål 80′
Brodd Mål 85′
Rydell Mål 87′
Matchrapport Grohs Mål 40′

24 juli 1952
12:00
 Tyskland 4–2 (förlängning)  Brasilien Helsingfors

Domare: Arthur Ellis (Storbritannien)

Publik:
Schröder Mål 75′ Mål 96′
Klug Mål 89′
Zeitler Mål 120′
Matchrapport Larry Mål 12′
Zózimo Mål 74′

24 juli 1952
12:00
 Ungern 7–1  Turkiet Kotka

Domare: Waldemar Karni (Finland)

Publik: 20 000
Palotás Mål 18′
Kocsis Mål 32′ Mål 90′
Lantos Mål 48′
Puskás Mål 54′ Mål 72′
Bozsik Mål 70′
Matchrapport Guder Mål 57′

25 juli 1952
12:00
 Jugoslavien 5–3  Danmark Helsingfors

Domare: Waldemar Karni (Finland)

Publik: 10 000
Čajkovski Mål 19′
Ognjanov Mål 35′
Vukas Mål 41′
Bobek Mål 78′
Zebec Mål 81′
Matchrapport Lundberg Mål 63′
Seebach Mål 85′
J. Hansen Mål 87′

Semifinaler

28 juli 1952
12:00
 Ungern 6–0  Sverige Helsingfors

Domare: William Ling (Storbritannien)

Publik: 22 000
Puskás Mål 1′
Palotás Mål 16′
Lindh (självmål) Mål 36′ (sjm.)
Kocsis Mål 65′ Mål 69′
Hidegkuti Mål 67′
Matchrapport

29 juli 1952
12:00
 Jugoslavien 3–1  Tyskland Helsingfors

Domare: Waldemar Karni (Finland)

Publik: 20 000
Mitić Mål 3′ Mål 24′
Čajkovski Mål 30′
Matchrapport Stollenwerk Mål 12′

Match om tredje pris

1 augusti 1952
12:00
 Sverige 2–0  Tyskland Helsingfors

Domare: Vincenzo Orlandini (Italien)

Publik: 20 000
Rydell Mål 11′
Löfgren Mål 86′
Matchrapport

Final

2 augusti 1952  Ungern 2–0  Jugoslavien Olympic Stadium, Helsingfors
12:00
Puskás Mål 70′
Czibor Mål 88′
Matchrapport Publik: 60 000
Domare: Arthur Ellis (Storbritannien)

Medaljörer

Gren Guld Silver Brons
Herrar  Ungern
Gyula Grosics
Jenő Dálnoki
Mihály Lantos
Imre Kovács
Gyula Lóránt
József Bozsik
László Budai
Sándor Kocsis
Nándor Hidegkuti
Ferenc Puskás
Zoltán Czibor
Jenő Buzánszky
József Zakariás
Lajos Csordás
Péter Palotás
 Jugoslavien
Vladimir Beara
Branko Stanković
Tomislav Crnković
Zlatko Čajkovski
Ivan Horvat
Vujadin Boškov
Tihomir Ognjanov
Rajko Mitić
Bernard Vukas
Stjepan Bobek
Branko Zebec
 Sverige
Kalle Svensson
Lennart Samuelsson
Erik Nilsson
Holger Hansson
Bengt Gustavsson
Gösta Lindh
Sylve Bengtsson
Gösta Löfgren
Ingvar Rydell
Yngve Brodd
Gösta Sandberg
Olof Åhlund

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.