Frälsning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Frälsning betyder räddning och befrielse. Ofta har det en religiös innebörd och avser räddning från synd och de lidanden och svårigheter den för med sig. Det kan dock även syfta på räddning i största allmänhet, till exempel med hjälp av en livboj - frälsarkrans.

I överförd bemärkelse kan frälst också betyda entusiastisk och hänförd.

Begreppet frälsning förekommer i många religioner med lika många teorier, om hur den går till.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Läran om frälsningen kallas soteriologi. Kommer av det grekiska ordet soteria som betyder: frälsning, räddning, befrielse. Soterias rot är det grekiska sos som betyder: frisk, hel, oskadd.

Det svenska ordet frälsning är ett gammalt svenskt ord för "befrielse". Ordet kan härledas från frihalsning, vilket betydde att en träl befriades från sitt halsjärn och förklarades fri. Ordet kom av de första missionärerna i Skandinavien att användas för att beskriva hur Jesus befriar den kristne från slaveri under synd, lidande och död.

Först efter att ordet fått sin religiösa betydelse kom det att också betyda räddning i mer allmän mening. (Jämför ordet "frälsarkrans" = "livboj".)

Denna artikel är en del i Wikipedias serie om

Church of the Nativity, Bethlehem, Israel 04155u original.jpg
Födelsekyrkan i Betlehem, Palestina.

 
Jesus Kristus
Jesu liv enligt Nya testamentet  · Korsfästelsen  · Uppståndelsen  · Påsk
Bibeln och bakgrund
Gamla testamentet  · Nya testamentet  · Evangelium  · Kanon  · Kyrkan  · Apostlarna
Guds rike · Tidsaxel · Paulus · Petrus
Teologi
Gud: (Fadern  · Sonen  · Helige Ande)  · Treenighetsläran  · Teologihistoria  · Mariologi  · Frälsning  · Dop  · Apologetik
Historia och traditioner
Kyrkofäderna · Konstantin · Koncilier · Trosbekännelserna · Mission · Stora schismen 1054 · Korståg · Reformationen
Riktningar
Allmänt
Predikan · Bön · Ekumenik · Musik · Konst · Liturgi och riter · Kalender · Symboler
P christianity.svg Kristendomsportalen

Frälsning enligt kristendomen[redigera | redigera wikitext]

Frälsning är ett grundbegrepp inom kristen teologi. Det beskriver hur människan till kropp,själ och ande räddas från synd, lidande och död till evigt liv i harmoni med Gud. Den kristna kyrkan menar vidare att detta skedde genom att Jesus dog för männisornas synder och uppstod igen. Frälsningen ska liksom tas emot av den enskilde genom tro på Jesus. Olika kristna traditioner betonar också sakrament och goda gärningar som medel att ta emot frälsningen. Frälsningen kommer att fullbordas på yttersta dagen.

Varför frälsning behövs enligt kristendomen.[redigera | redigera wikitext]

Människan har i alla tider lidit under sjukdomar, naturkatastrofer, sin egen och andras ondska och svagheter - det som kristen tro kallar synd, och ytterst sett döden. Kristendomen har ett hopp om att vi kan befrias från detta.

Syndafallet enligt kristen tro.[redigera | redigera wikitext]

Människans lidande uppstod genom att människan vände sig bort från Gud. Vänder man sig bort från honom, är man död. Guds vilja är god. Vänder man sig bort från hans vilja så gör man det onda. Detta var bl.a. vad som skedde i människosläktets urhistoria - en händelse som kallas syndafallet. Syndafallet fick alltså genomgripande och ödesdigra konsekvenser för hela världen alltsedan dess. Det beskrivs i (Första Mosebok 3; Romarbrevet 5:12) - ett kapitel som tolkas olika bokstavligt av olika kristna.

Att människan syndar är alltså grundorsaken till mycket av hennes lidande.

Hela världens frälsning - Objektiv frälsning, enligt kristen lära.[redigera | redigera wikitext]

Frälsningen kan delas upp i vad Gud gör för alla människor - objektiv eller global frälsning; samt i hur den enskilde individen blir delaktig av denna frälsning - subjektiv eller personlig frälsning.

Frälsningens förberedelse, enligt kristendomen.[redigera | redigera wikitext]

Redan i skapelsens begynnelse lovde Gud att sända en frälsare (Första Mosebok 3:15). Ungefär 2000 år före Kristus utvalde han Abraham till att bli ett stort folk, i vilket Frälsaren skall födas (Första Mosebok 12:3). Gud förberedde sedan sitt folk på många sätt för den kommande Messias. Han lärde dem tro på en enda Gud (Femte Mosebok 6:4). Han lärde dem hur de skulle leva genom att ge dem en lag (Andra Mosebok 20). Lagens uppgift är enligt Paulus tro att hjälpa människorna att förstå att de inte kan bli rättfärdiga själva (Romarbrevet 3:20). Gud instiftade offerväsendet, enligt samme författare, för att visa att det krävs utgjutande av blod, för att försona synd (Tredje Mosebok 4). Djurens blod var dock inte tillräckligt, utan pekade fram mot Jesus (Hebreerbrevet 9:11-14). Gud talade också bokstavligt om en kommande Frälsare (Jesaja 53).

Jesu födelse och död enligt kristen lära.[redigera | redigera wikitext]

Jesus föddes vid vår tideräknings början. Omkring år 33 blev han torterad och avrättad genom korsfästelse. Enligt flera ögonvittnesskildringar som finns i Bibeln (Matteus evangelium 28, Markus evangelium 16, Lukas evangelium 24, Johannes evangelium 20-21, Första Korinthierbrevet 15:3-8) uppstod han igen efter tre dagar. Jesu första lärjungar tog detta till intäkt för att Jesus övervunnit döden - dessutom, enligt vissa, på ett sätt som gör att vi alla kan få del av denna seger (Första Korinthierbrevet 15:12-58). Och har han övervunnit döden, måste han också ha övervunnit synden, som vi sett är dödens orsak (Romarbrevet 5:12-21). Bland annat drog de denna slutsats av likheten mellan Jesu död och syndoffren som nämnts ovan (Hebreerbrevet 9:22). Ur detta deras eget tänkande utvecklades alltså läran om att Jesus dog för allas synder, och att förlåtelse kan fås på grund av Jesu död.

Enligt trinitarisk teologi var Jesus både Gud och människa. De tre personerna Fadern, Sonen och den Helige Ande anses tillsammans utgöra en Treenig Gudom. Icke-trinitariska kristna avvisar helt denna lära.

Enligt kristen tro skall frälsningen fullbordas.[redigera | redigera wikitext]

Ännu ser vi inte att frälsningen fullbordats. Vi lider fortfarande på många sätt. Frälsningen är hittills bara latent. På den yttersta dagen skall Jesus dock komma tillbaka, enligt Paulus uppfattning, och för alltid utplåna synd, lidande och död (Första Korinthierbrevet 15:50-58).

Den enskildes mottagande av frälsningen enligt kristen tro - Subjektiv frälsning[redigera | redigera wikitext]

Gud har alltså enligt den kristna uppfattningen på ett objektivt sätt förvärvat frälsning åt alla människor. Men för att frälsningen skall komma den enskilde till del, måste den tas emot. Det främsta sättet att göra detta på, och som de allra flesta kristna betonar, är genom antingen tro eller genom tro och gärningar. Vad som läggs in i begreppet tro skiftar mellan olika kristna traditioner.:

Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv. (Johannes evangelium 3:16. Även kallat Lilla Bibeln.)

En del traditioner betonar även sakramenten - främst dopet och nattvarden - samt goda gärningar som medel att ta emot frälsningen.

Romarbrevet, Paulus, kapitel 9 verkar behandla ämnet om att det är Guds fria vilja och inte människans val att få tillhöra Guds utvalda.

Frälsningens mottagande i olika kristna traditioner[redigera | redigera wikitext]

Katolicism[redigera | redigera wikitext]
Denna artikel är en del i Wikipedias serie om

Vatican Tiber View 2003-06-08.jpg
Peterskyrkan i Vatikanstaten, Rom.

 
Organisation
Påven: Franciskus
Heliga stolen  · Vatikanstaten
Kardinalskollegiet  · Biskopskollegiet
Ekumeniska koncilier  · Kanoniska rätten
Latinska kyrkan  · Katolska östkyrkor
Bakgrund
Tio budorden · Katolicism · Kyrkohistoria
Apostolisk succession · Kyrkofäderna
Kyrkolärare · Jesu: korsfästelse, uppståndelse, himmelsfärd; Maria
Teologi
Treenigheten: Fadern, sonen, helig ande
Frälsning · Dop · Bibeln · Sakramenten
Apologetik · Mariologi · Helgon
Liturgi
Trosbekännelsen  · Bön · Eukaristin
Bibelkanon · Liturgiskt år

Riter: romersk, armenisk, alexandrinsk, byzantisk, antiokensk, västsyrisk, östsyrisk

Katolska kyrkan i Sverige
Stockholms katolska stift  · Biskop Anders Arborelius  · Kyrkohistoria  · Katolska domkyrkan  · Newmaninstitutet  · Caritas Sverige  · Vikariatet för de östkatolska kyrkorna  · Nordiska biskopskonferensen
Stockholms katolska stifts heraldiska vapen

Inom den katolska kyrkan betonas människans fria vilja och förmåga att samverka med Gud. Tron såsom en rent intellektuell företeelse kan inte frälsa, utan den måste ta sig uttryck i kärlek och goda gärningar. Genom Guds nåd, given genom sakramenten, ges människan kraft att genom ett liv i tro och kärlek samverka med Gud.

Lutherdom[redigera | redigera wikitext]

Inom den ortodoxa lutherdomen förnekas människans fria vilja och förmåga att samverka med Gud i fråga om frälsningan. Det är istället Gud som upptänder tro genom det predikade ordet och sakramenten. Det är "tron allena" som frälser människan.

Reformert kristendom[redigera | redigera wikitext]

De tidiga reformerta kyrkorna påminde delvis om lutherdomen i deras skeptiska syn på människans fria vilja och förmåga att samverka med Gud. Däremot så tonade de reformerta ner sakramentens betydelse, och man betonade istället människans omedelbara kontakt med Gud. Inom många sentida väckelserörelsen och frikyrkor har man åter betonat människans förmåga att samverka med Gud i frälsningen. Man hävdar här ofta att det är upp till individen att "avgöra sig för Gud".

Många reformerta väckelserörelser betonar också att frälsningen innebär en personlig upplevelse av Guds kärlek och syndernas förlåtelse. Denna betoning har i vissa kretsar varit så stark, att ordet frälsning ibland kommit att få betydelsen "upplevelse av att ha blivit frälst". Det är denna innebörd som också spridit sig till vardagsspråket, när man till exempel talar om att vara "hästfrälst" eller "hockeyfrälst". Man avser då inte att man blivit räddad av en häst eller en hockeyspelare, utan man vill uttrycka att ens intresse, fascination och hängivenhet liknar den väckelsekristnes i intensitet.

Liberalteologi[redigera | redigera wikitext]

Den liberala teologin har traditionellt inte betonat frälsnigsläran. Man har haft svårt för tanken på en Gud som tänks bli försonad av att hans son lider och dör. Istället har man betonat etiken i den kristna tron. Ofta i kombination med en apokatastasislära. Dock tänker man sig ofta att Gud kan frälsa hela mänskligheten utan att Jesus behövde lida. Jesu lidande var inget Gud ville.

Apokatastasisläran[redigera | redigera wikitext]

Det finns också kristna som menar att alla kommer att bli frälsta (Jämför Romarbrevet 8:20-21). Denna lära kallas apokatastasisläran, efter det grekiska ordet apokatastasis - återställelse. (Egentligen apokatastasis panton - alltings återställelse.) Denna uppfattning har den kristnakyrkan traditionellt tagit avstånd ifrån.

Bibelord om frälsning[redigera | redigera wikitext]

Johannes Evangelium 3:16-18:

Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv. Inte sände Gud sin Son till världen för att döma världen utan för att världen skulle bli frälst genom honom. Den som tror på honom blir inte dömd, men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds enfödde Sons namn. (Folkbibeln)

Joh 3:16 Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Bibel 2000)

Romarbrevet 10:9-13:

Ty om du med din mun bekänner att Jesus är herre, och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli räddad. Hjärtats tro leder till rättfärdighet och munnens bekännelse till räddning. Skriften säger ju: Ingen som tror på honom skall stå där med skam. Det är ingen skillnad på jude och grek; alla har samme herre, och han ger av sin rikedom åt alla som åkallar honom. Ty var och en som åkallar Herrens namn skall bli räddad.

Eller i Folkbibelns översättning:

Om du därför med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli frälst. Ty med hjärtat tror man och blir rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst. Skriften säger: Ingen som tror på honom skall stå där med skam. Det är ingen skillnad mellan jude och grek. Alla har en och samme Herre, och han ger sina rikedomar åt alla som åkallar honom. Ty var och en som åkallar Herrens namn skall bli frälst.

Efesierbrevet 2:8:

Ty av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det, inte på grund av gärningar, för att ingen skall berömma sig. (Folkbibeln)

Efesierbrevet 1:4-6:

Han har förutbestämt oss till att få söners rätt genom Jesus Kristus och förenas med honom — det var hans viljas beslut — till pris och ära för den nåd som han har skänkt oss med sin älskade son. (Bibel 2000)

Romarbrevet 8:30:

Dem han i förväg har utsett har han också kallat, och dem han har kallat har han också gjort rättfärdiga, och dem han har gjort rättfärdiga, dem har han också skänkt sin härlighet. (Bibel 2000)

Johannes Evangelium 6:44:

Ingen kan komma till mig utan att Fadern som har sänt mig drar honom, och jag skall låta honom uppstå på den sista dagen. (Bibel 2000)

Sekulär betydelse[redigera | redigera wikitext]

Eftersom många kristna är entusiastiska över frälsningen, har ordet även kommit att betyda andra saker.

Se även[redigera | redigera wikitext]