Främmande hamn

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Främmande hamn
Genre drama
Regissör Hampe Faustman
Producent Rune Waldekranz
Manus Herbert Grevenius
Skådespelare Adolf Jahr,
George Fant,
Stig Järrel,
Illona Wieselmann
Originalmusik Carl-Olof Anderberg
Fotograf Carl-Eric Edlund
Produktionsbolag AB Sandrew-Produktion
Premiär 1948
Speltid 85 minuter
Land Sverige
Språk svenska, polska, tyska
IMDb SFDb

Främmande hamn är en svensk film från 1948, i regi av Hampe Faustman och med manus av Carl-Olof Anderberg. Filmen är baserad på Josef Kjellgrens pjäs Okänd svensk soldat från 1938.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Ett svenskt lastfartyg ligger vintern 1938 vid kaj i Gdynia i Polen, i väntan på att avgå med kol till Sverige. På en krog i hamnen försöker en polsk hamnarbetare berätta något för de svenska sjömännen, men blir bryskt avvisad av kroginnehavaren. Senare under kvällen hittas hamnarbetaren ihjälskjuten. Samma kväll träffar en av sjömännen, Håkan (George Fant), judinnan Mimi (Illona Wieselmann), som flytt från Nazityskland och lever på flykt i Gdynia, hela tiden trakasserad av polisen. Håkan och hans kamrater bestämmer sig för att smuggla med henne till Sverige.

Kaptenen Greger (Adolf Jahr) får plötsligt order om att lasta tyska "konserver" och stäva mot Sevilla. Det rör sig i själva verket om vapen som ska till Franco i Spanien. Sjömännen anar dock oråd och gör myteri innan fartyget lämnat hamnen. De lämnar fartyget och gömmer sig i Mimis våning. Också kaptenen, som aldrig egentligen velat skeppa vapnen till Spanien, lämnar fartyget och tänker kontakta svenska konsulatet, men blir nedskjuten av tyska agenter på sitt hotellrum.

Besättningen går på den polske hamnarbetarens begravning, där de tillsammans med andra arbetare stämmer upp i Internationalen. De grips av polisen och förs tillbaka till fartyget, där den nye befälhavaren oväntat får order om att lasta av "konserverna", lasta in kol och stäva hem till Stockholm.

Om filmen[redigera | redigera wikitext]

Främmande hamn premiärvisades 2 oktober 1948 på biograf Grand i Stockholm. Den spelades in mellan februari och juni 1948 vid Sandrew-Ateljéerna i Stockholm, med exteriörer från Åbo i Finland, Värtahamnen och Ekensbergs varv. Som förlaga hade man Josef Kjellgrens pjäs Okänd svensk soldat från 1938 som uruppfördes på Folkteatern i Stockholm 1940.

Filmen fick överlag goda recensioner: A Gunnar Bergman kallade den i Aftontidningen "något av det strongaste, renhårigaste och vackraste man kan tänka sig", medan Carl BjörkmanDagens Nyheter skrev att det var "[e]n redbar svensk film, ambitiös i sin strävan att skapa en realistisk bakgrund åt det renhårigt svenska sociala patos som sprakar ur Josef Kjellgrens skådespel 'Okänd svensk soldat'." Mikael Katz kallade den i Expressen "en spännande historia utan longörer, dock något hackigt och fladdrande berättad", medan Robin Hood i Stockholms-Tidningen skrev: "En rasande bra film med ett rosenrasande snopet slut."

Den blev Sveriges bidrag till filmfestivalen i Cannes 1949, där den emellertid blev utvisslad som kommunistpropaganda.

Roller i urval[redigera | redigera wikitext]

Musik i filmen[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]