Frölunda

För fler betydelser, se Frölunda (olika betydelser).

Frölunda, eller Västra Frölunda, är en postort i sydvästra Göteborg. Området är detsamma som det för Västra Frölunda församling, Västra Frölunda socken och den tidigare kommunen Västra Frölunda landskommun. Postorten Västra Frölunda omfattade före den 1 januari 2011 stadsdelsnämndsområdena Tynnered och Älvsborg, samt stora delar av Frölunda-Högsbo (Tofta, Ruddalen, Järnbrott, Frölunda torg, Flatås, Högsbo industriområde och Kaverös) och tillhör numera stadsdelsnämndsområdet Askim-Frölunda-Högsbo.

Historia

Namnet Frölunda kan komma från de vikingatida bosättningar som funnits på Toftaåsen. På åsen fanns en lund där asaguden Frej, även "Frö", tillbads. Utanför sakristian på Västra Frölunda kyrka finns en offersten bevarad. En annan tolkning av namnet Frölunda är substantivet
Frö(d)land, "den fruktbara marken vid vattnet", genom förvanskningen av efterleden -landa som troligen betyder mark vid vatten och förleden frö- som uttolkas bördig mark, bördigt land.

Den historiska socknen Frölunda bestod av kusten och markerna en bit in i landet fram till Ängårdsbergen. Sockennamnet Frölunda skrevs under 1400- och 1500-talet som Frölanda, Frölanna och Frolanna och ända in på 1950-talet har benämningen Frölanns socken använts och invånarna kallats frölänningar.

Benämningen Västra Frölunda tillkom först 1885 för att undvika förväxling med Frölunda i Kinds härad, nuvarande Östra Frölunda.

Den första bebyggelsen

Spår av boplatser från stenåldern (8 000 år gamla) har hittats på nivån 20-25 meter över havet, på platser som vid den tiden var havsstränder. I Västra Frölunda har man hittat både boplatser, läger och verkstäder från såväl stenålder som bronsålder och järnålder.

"Frölundaön" är det arkeologiska arbetsnamnet på den ö som bildades då strandlinjen låg cirka 20 meter högre än idag. Namnet kom till i samband med de omfattande utgrävningarna i Sandarna, den så kallade Sandarnakulturen. Boplatsen låg vid en vik på den norra delen av en större ö, i sammanhanget kallad "Frölundaön", då den omfattade större delen av Västra Frölunda. Den var cirka 5 kilometer lång och 3 kilometer bred samt sträckte sig från Sandarna i norr till Åkered i söder och från Påvelund i väster till Slottsskogen i öster.

En fattig bygd

Från mitten av 1200-talet till 1658 var Västra Frölunda och Askims socknar den enda del av svenska fastlandet som nådde ut till västerhavet. Under tiden från 1366 till 1619 tillhörde trakten ibland Sverige, ibland Danmark. Härar från båda nationerna härjade svårt i området under sin framfart. Dessa härjningar, karga och svårodlade tegar, missväxt och allmänt osäkra förhållanden var orsak till att trakten var mycket fattig.

Då Torstanus Erici 1577 blev kyrkoherde i Fässbergs pastorat, skrev han på första bladet i kyrkoboken; "Inventarium war tå inteth annat än en brendher stomph (prästgård) och röffuadhe och sköffladhe kyrkior."

Under nordiska sjuårskriget 1563-1570 fanns enligt en uppgift från 1565 enbart i Askims härad ej mindre än 170 hela och 25 halva hemman, samt tre torp, som alla låg helt öde. Enligt Askims härads dombok för år 1692 låg Fiskebäck Mellangård öde i 40 år, "Åkern hade blivit vall, och inte en stock kunde uppdrivas till bygge." Av Ekebäcks hemman låg 1660 en fjärdedel "öde och utblottat av både fiender och det svenska krigsfolket."

Ur 1748 års mantalslängd framgår att "av Frölundas 132 hushåll voro 17 fattiga och 11 utfattiga."

1719 var delar av Västra Frölunda för sista gången krigsskådeplats, men hemmanen i trakten hade även i fortsättningen en tung börda i sin plikt att bland annat hålla försvarsanordningar i skick och drift.

Från socken till stadsdelsnämnd

Byn Frölunda bestod under 1500-talet av fem hemman, vilka fanns kvar ända tills trakten förvandlades till storstad, dessa var:

• Norgården, från början ett helt skattehemman, även kallad Jutegården. Denna gård samt Frälsegården benämndes också Kyrkbyn. Norgården köptes 1652 från kronan av Nya Elfsborgs byggherre Johan Wärnschiöld.
• Stommen, tillhörde tidigt kyrkan, men från början av 1600-talet kronan, för att slutligen bli skattehemman.
• Sörgården, ursprungligen i kronans ägo, men köptes år 1707 av Lennart Torstensson.
• Frälsegården, löd sannolikt i början av 1600-talet under Herman Wrangel.
• Mellangården, löd även denna under kronan, fram till 1719. Gården kallades även Lövås.

Frölänningarna (frölundaborna) kallades långt in på 1800-talet för "koljenackar".

Från reformationens genombrott i början av 1500-talet tillhörde Frölunda, Askims, Kållereds och Råda församlingar Fässbergs pastorat, som från 1620 blev prebende, först åt superintendenten, senare åt domprosten i Göteborg. Detta prebende upphörde 1878, och från och med 1 maj 1880 bildade Frölunda och Askim eget pastorat. År 1953 skildes Askim från Frölunda och fick sin egen kyrkoherde. Fram till 1732 var Styrsö kapell under Frölunda men bildade bildade sedan egen församling.

Frölunda socken i Askims härad bestod av kusten och markerna en bit in i landet fram till Ängårdsbergen. Gränsen mot Örgryte socken gick från Göta älv vid Nya varvet över bergen till Änggården; gränsen mot Fässbergs socken i öster gick längs kanten av Ängårdsbergen ner till Stora ån; gränsen mot Askims socken i söder gick längs Stora ån ner till utloppet i Askimsfjorden.

Socknen bildade landsortskommunen Västra Frölunda med municipalsamhällena Långedrag och Hagen längs spårvägen i norr och jordbruksbebyggelsen samlad i byar i resten av kommunen. 1880 omfattade socknen 3350 hektar och hade 2561 invånare, 1920 uppgavs den omfatta 3261 ha och ha 7615 invånare. Municipalsamhällena Långedrag och Hagen bildade från 1 januari 1922 tillsammans municipalsamhället Älvsborg.

Tanken på Västra Frölundas införlivning med Göteborg väcktes 1918. Frågan utreddes, men det rådde delade meningar såväl inom Västra Frölunda som i Göteborg. Genom kungligt brev av den 25 augusti 1944, införlivades Västra Frölunda den 1 januari 1945 med Göteborgs stad i administrativt, kommunalt och judiciellt hänseende.

Under femtio- och sextiotalen växte den karaktäristiska höghusbebyggelsen upp med Frölunda torg som medelpunkt.

Utsikt mot viken Välen i Frölunda

Stadsdelen Frölunda

Stadsdelen Frölunda, tidigare Västra Frölunda, är ett centrum och en knutpunkt när det gäller handel, service och kommunikationer för flera av stadsdelarna runt omkring. Här ligger Frölunda torg som är Göteborgs näst största galleria med över 100 affärer.

Stadsdelen omfattar området runt Frölunda torg. Stadsdelen skiljs från Tynnered av Västerleden och från Grimmered av Grimmereds industriområde. Mot Järnbrott i öster ingår Dragspelsgatan och Västra Frölunda kyrka på Toftaåsen. I norr, väster om Marconigatan, övergår stadsdelen i området Ruddalen som både kan ses som en del av Högsbo och som en del av Frölunda.

Hela stadsdelen ligger inom Västra Frölunda församling.

Stadsdelsnämndsområdet

Den 1 januari 1990 delades Göteborg upp i 21 stadsdelsnämndsområden, var och en styrd av en politisk nämnd, SDN. Sedan den 1 januari 2011 ingår Frölunda i det nya stadsdelsnämndsområdet Askim-Frölunda-Högsbo. Stadsdelsnämnden har ansvaret för vissa kommunala åtaganden för medborgare inom stadsdelsnämndsområdet. Nämnden ansvarar för barnomsorg, skola, handikappomsorg, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg, bibliotek, fritidsverksamhet med bland annat Frölunda kulturhus som innefattar bland annat Frölunda bibliotek. Frölunda stadsdelsnämnd har även en del uppgifter som riktar sig till övriga stadsdelsnämnder i Göteborg, så kallade resursnämndsuppgifter. Nämnden ansvarar bland annat för elevutbyte och lärarutbyte mellan nordiska länder.

Sjukvård

Frölunda Specialistsjukhus från 1968 är Frölundas dominerade höghus.

Utbildning

• Frölundaskolan (tidigare Järnbrottsskolan) är en grundskola för årkurs F-9.
• Björkåsskolan och Slottsbergsskolan är grundskolor för årkurs F-5.
• Frölundagymnasiet var en nu nedlagd kommunal gymnasieskola.

Församlingar och kyrkobyggnader

Västra Frölunda församling fungerar lite som en moderförsamling för Västra Göteborg, med Askims, Högsbo och Tynnereds- och Älvsborgs pastorat.

Ett exempel på en frikyrka i området är Pingstkyrkan Västra Frölunda vid Tynneredsmotet.

Vid Trollbärsvägen finns även Sankt Gabriel Syrisk-Ortodox kyrka.

Kultur

Nära Frölunda torg ligger Frölunda Kulturhus, med Frölundabadet, gym och sporthallar, bibliotek, samt utrymmen för olika kulturarrangemang och utställningar. Invid Frölunda kulturhus finns också Kulmus (Kulturskolan i Västra Göteborg). På Mandolingatan finns fritidsgården 1200 kvadrat.

Sport

I Frölunda finns bland annat Frölundaborgs Isstadion.

Övrigt

• Kristian Anttila har gjort en låt med titeln Västra Frölunda.

Referenser

Tryckta källor

• Göteborgs Hembygdsförbund: Göteborg förr och nu (1964): Frölunda - staden bygger på historisk mark, Gustaf Eriksson.

Vidare läsning

• Västra Frölunda hembygdsförening.. Västra Frölunda: Västra Frölunda hembygdsförening. 1998-. Libris 9145138 

• Andersson, Stina (1993). På forntidspromenad i Frölunda. [Västra Frölunda]: [Västra Frölunda hembygdsfören.]. Libris 1768529 
• Drejenstam Ove, red (1999). Badliv och badplatser i Västra Frölunda. Västra Frölunda hembygdsförening, 1652-1080 ; 1999. Västra Frölunda: Västra Frölunda hembygdsfören.. Libris 7792814. ISBN 91-970900-4-2 
• Drejenstam, Ove (1984). Tofta Nordgård. Västra Frölunda: Västra Frölunda hembygdsfören.. Libris 515442 
• Brink Lars, red (1986). Frölundabilder. Västra Frölunda: Västra Frölunda hembygdsfören.. Libris 7792811. ISBN 91-970900-0-X 
• Drejenstam Ove, red (1998). Färdvägar i Västra Frölunda: bakgrunden till några namn. Västra Frölunda hembygdsförening, 1652-1080 ; 1998. Västra Frölunda: Västra Frölunda hembygdsfören.. Libris 7792813. ISBN 91-970900-3-4 
• Hansson, Einar (2000). Stad på landet: när jordbruksbygden Västra Frölunda blev modern storstad. Västra Frölunda hembygdsförening, 1652-1080 ; 2000. Västra Frölunda: Västra Frölunda hembygdsfören.. Libris 7792815. ISBN 91-970900-5-0 
• Helander, Adolf; Drejenstam Ove (2001). Beskrifning öfver Frölunda socken i Askims härad af Götheborgs län: handskrift 1847. Västra Frölunda: Västra Frölunda hembygdsfören.. Libris 8383538. ISBN 91-970900-6-9 (korr.) 
• Hörman, Ernst (1984[1929]). Västra Frölunda och Askims krönika. Munkedal: Munkreklam. Libris 536194. ISBN (Inb.) : Bibliofiluppl.) 
• Drejenstam Ove, red (2002). Pressglimtar om Västra Frölunda genom tiderna. Västra Frölunda hembygdsförening, 1652-1080 ; 2002. Västra Frölunda: Västra Frölunda hembygdsfören.. Libris 9102461. ISBN 91-970900-7-7 
• Ranman, Bo (1985). V:a Frölunda & Tynnered - från jordbruksbygd till storstadsförort. Rävlanda: Fri press. Libris 7753788. ISBN 91-85972-12-6 
• Sjöqvist, Richard; Drejenstam Ove, Andersson Jan K. (2007). Västra Frölunda som typograf Richard Sjöqvist såg det. Västra Frölunda hembygdsförening, 1652-1080 ; 2007. Västra Frölunda: Västra Frölunda hembygdsförening. Libris 10674094. ISBN 978-91-976586-1-4 
• Tynander, Thomas (2003). Frölundas guld: en mästerlig historia. Stockholm: Aftonbladet. Libris 9337879. ISBN 91-974887-0-4 
• Hansson Einar, red (2007). Upptäck Västra Frölunda!. Det moderna Göteborg. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum. Libris 10604397. ISBN 978-91-85488-94-0 
• Brink Lars, red (1991). Västra Frölunda: jubileumsbok 1991. Västra Frölunda: Västra Frölunda hembygdsfören.. Libris 7792812. ISBN 91-970900-2-6 (inb.) 
• Drejenstam Ove, red (2006). Västra Frölunda: återspeglingar från 1800- och 1900-talet. Västra Frölunda hembygdsförening, 1652-1080 ; 2006. Västra Frölunda: Västra Frölunda hembygdsförening. Libris 10349117. ISBN 91-976586-0-X 
• Drejenstam Ove, red (2008). Västra Frölunda: nybyggare, förändringar och uppbrott. Västra Frölunda hembygdsförening, 1652-1080 ; 2008. Västra Frölunda: Västra Frölunda hembygdsförening. Libris 11296395. ISBN 978-91-976586-2-1 
• Drejenstam Ove, red (2008). Västra Frölunda: som det tedde sig då. [Västra Frölunda hembygdsförening, 1652-1080] ; 2009. Västra Frölunda: Västra Frölunda hembygdsförening. Libris 11775231. ISBN 978-91-976586-3-8 
• Drejenstam Ove, red (2005). Västra Frölunda för inte så länge sedan: industrier, gårdar, hus och människor. Västra Frölunda hembygdsförening, 1652-1080; 2005. Västra Frölunda: Västra Frölunda hembygdsförening. Libris 10085120. ISBN 91-970900-1-8 
• Västra Frölunda naturvårdsförening: jubileumsbok 1977-2002. Askim: Västra Fröunda naturvårdsfören.. 2003. Libris 9337508. ISBN 91-631-4223-6 (inb.) 
• Drejenstam Ove, red (2003). Västra Frölundabilder från seklet som gått. Västra Frölunda hembygdsförening, 1652-1080 ; 2003. Västra Frölunda: Västra Frölunda hembygdsfören.. Libris 9325354. ISBN 91-970900-8-5 

Externa länkar

• SDF Frölunda-Högsbo