Botanisk ordlista

Det här är en lista över ord som är vanligt förekommande inom botaniken. Denna lista ska förklara de vanligaste begreppen som används då växters utseende, förökning, växtplats och växtsätt beskrivs. En del ord förklaras i mer djupgående artiklar, medan andra förklaras i sin helhet här. Om något ord saknas så går det bra att ta upp det på diskussionssidan, eller helt enkelt lägga till det här. Denna artikel är dock under avveckling och planeras bli ersatt med fullständiga artiklar på alla ämnen. Bidra gärna!

Innehåll:	A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Ordlista

A

Ord	Förklaring
Abskission	fällning av blad, blommor och frukter. Ofta under inverkan av det gasformiga växthormonet eten.
Abskissionsskikt	avskiljningsskikt eller fällningsskikt som utbildas på blad- och fruktskaft. Celler upplöses och skiktet försvagas.
Adventiv	kommer från latinets, adventivus och betyder något som bryter fram, inom botaniken en växt som är tillfälligt inkommen. Se adventivväxt och adventivrot.
Adventivskott	biknopp eller skott som bildats från rötter, blad eller stjälk, oftast efter beskärning.
Aktinomorf	radiärsymmetrisk, så kallas blomsymmetri som uppifrån kan delas in i två lika delar, tre eller flera gånger genom centrum.
Akrokarp	bladmossa med sporkapseln högst upp på skottet. Ofta upprättstående och ej mattbildande (jämför pleurokarp).
Alvar	eller alvarmark, är en hedlik vegetation på kalkhällmark, med tunt jordlager, som i Sverige endast finns på Öland och Gotland.
Annulus	en ring; området mellan två koncentriska cirklar, inom botaniken väggen runt sporgömmet som består av elastiska celler.	Axfjäll
Apomikt	är fenomenet att en organism förökar sig utan vare sig befruktning, meios eller produktion av gameter. Se apomixis.
Apokarpi	Om karpellerna är fria från varandra och bildar flera pistiller.
Art	är ett begrepp inom det biologiska sexualsystemet, skapat av Carl von Linné, för att klassificera alla djur, växter och mineraler.
Areol	kuddliknande, liten rund, tillväxtpunkt som taggar och blommor växer ut från på kaktusar, och också kan bära borst och hår.
Ax	sädesslag och övriga gräs bär sina frön i småax. Det kan vara tätt packade som hos vete, korn, majs och råg, och bildar då tillsammans ett ax, men även glest placerade i en vippa som hos havre.
Axfjäll	är en form av blad som ger stöd till blommorna i ett ax hos exempelvis viden och starrar.
Axill	vanligtvis hårfylld fördjupningar mellan vårtorna på kaktusar.

B

Balja	en skidliknande kapsel, bestående av ett fruktblad, som omsluter fröna hos ärtväxterna och bildar en frukt.
Baljkapsel	det omslutande bladet som håller ihop frukten hos ärtväxter och öppnas längs en söm.
Bestånd	flera individer av samma art i en större samling.
Bikrona	ytterligare bladbildningar i blomman, infästade i kronbladen. Växter med tydliga bikronor är påsklilja och rödblära.
Bladöron	uttväxter nere vid bladets bas.
Blomblad	avser foder och kronblad där dessa inte är differentierade. Som hos kaktusar, magnolior och liljor.
Blomma på bar kvist	då blomning sker innan bladen slår ut.
Blomsamling	en större ansamling av blommor hos en växt. Flock, knippe och klase är exempel på blomsamling.
Blomställning	en del av växten som blomman eller en samling av blommor.
Borst	små tunna spröt som ej sticks, såsom taggar.
Borstudd	yttersta delen av ett borstspröt som oftast är ofärgat och något vasst.
Brännhår	styva borstliknande hår som vid beröring släpper ut en hudirriterande vätska och går sönder, finns bland annat hos brännässlan.
Buske	växter som blir vedartatde likt träd, men som grenar sig redan nere vid basen och inte blir mer än tio meter höga.
Bär	en köttig del som omsluter frösamlingen och bildar ibland ätliga frukter. Se exempelvis blåbär.

C

Centraltagg	den tagg som sitter i mitten av en taggsamling i areolerna hos kaktusarna. Se även radiärtaggar.
Cephalium	en samling av ull eller borstliknande hår som utmynnar ur areolerna hos vissa kaktusarter.	Opuntia i cristata form.
Cilierad	fint, utstående och regelbundet hår längs kanterna.
Cristata	kaktusar som plötsligt intar olika skrynkliga ormliknande former, och som även kallas kristatform.
Cupula	en kopplik utväxt hos bokväxter som innehåller en eller flera frukter.

D

Diskblomma	Diskblommor är blommor som inte befinner sig ytterst i blomkorgen. De blommor som sitter allra ytterst i korgen kallas kantblommor. Blomkorg är den blomställning som till exempel maskrosor och prästkrage har.
Dubbelsågad	innebär att "tänderna" på ett sågtandat blad också har sågliknande tänder.
Dubbelblommig, dubbla blommor	Blommor med ett ökat antal kronblad, dubbelt mot det vanliga eller ännu mer.

E

Ekotyp	är en ärftligt specialiserad variant (inom en art), anpassad till en viss miljö men inte avskild från andra ekotyper.
Elaiosom	hos frön eller frukter finns ett särskilt parti som innehåller bland annat olja och som äts av myrorna.
Elater	(även elatär) ett hygroskopiskt band på sporer som underlättar spridningen. Förekommer hos fräkenväxterna.
Enbyggare	se Sambyggare.
Endem	förekommer endast inom ett definierat område. En art som är endemisk för Sverige förekommer sålunda enast där. En vanlig missuppfattning är att en endem även måste ha en liten utbredning, men det är korrekt att, t. ex. för en växt som har vid utbredning i Afrika men saknas på andra kontinenter, säga att den är endemisk för Afrika. I praktiken används dock termen oftast för arter med små utbredningar, inskränkta till en viss ö, en viss bergstopp etc.
Enkelblommig, enkla blommor	blommor med, för arten, naturligt antal kronblad. Används vanligen bara ihop med begreppen fylldblommig eller dubbelblommig. Ex. en enkelblommande ros har fem (eller färre) kronblad.
Epidermis	Ett skyddande ytterlager på växter och vävnader som inte har sekundär tillväxt. Motsvarar barken (peridermis på växter med sekundär tillväxt.
Epifyt	är växter som lever på andra växter till exempel träd. Epifytiska kärlväxter förekommer mest i regnskogar, medan epifytiska mossor och lavar är vanligt förekommande i de flesta klimatzoner.
Epigyn	undersittande fruktämne, vilket betyder att hyllebladen fäster ovanför fruktämnet. Se även hypogyn.	Epigyn blomma
Ettåriga växter	växter som endast lever och fortplantar sig under en säsong.

F

Fertil	som kan föröka sig sexuellt.	Fruktgömme
Fjolårsskott	bladlösa skott som växt fram under föregående växtsäsong.
Flytjord	siltjord som har mycket högt vatteninnehåll och hög kapillaritet i kombination med dålig kohesion. Den höga vattenhalten gör marken rörlig och instabil, i synnerhet på sluttningar.
Foderblad	blad som bildar en krans precis under kronbladen. Är oftast gröna eller bruna.
Fruktgömme	den av ett förblad formade flaskliknande bildning, vilken hos arterna i starrsläktet omsluter först honblomman och senare den nöt som denna bildar.
Fruktkudde	uppsvällning på fruktträd där frukt tidigare växt och som är källa till nya blomknoppar.
Fruktämne	de vävnader vid basen av blommans pistill som senare skall bilda frukten. Se frukt.
Fröfjäll	platta fjäll med fröanlag spiralformigt placerade på barrträdens honkottar, vanligen sammanväxta med täckfjäll.
Fröhylle eller frömantel	köttigt hölje runt frö, ofta starkt färgat för att attrahera fåglar.
Frösådd	fortplantning genom frö, till skillnad från asexuell förökning genom till exempel revor eller sticklingar.
Fröämne	de cellanlag som innehåller de obefruktade äggcellerna i fruktämnet. De sitter i fruktämnet.
Fylldblommig, fyllda blommor	blommor när antalet kron- eller blomblad överstiger det för arten naturliga antalet. Detta sker vanligen genom att ståndare och pistiller i olika grad omvandlas till kronblad eller genom att själva kronbladen dubbleras. Fyllda blommor anses ofta vackert och är vanligt bland trädgårdsväxter. De är ofta sterila.
Fyllokladier	bladskaft som blivit bladliknande och tagit över själva bladskivans roll. Förekommer bland annat hos akacior (Acacia) och stickmyrtensläktet.	Fyllokladier hos stickmyrten.

G

Geofyt	växter som lagrar vatten och annan näring under jorden, i motsats till suckulent.
Glandel	små, rundade körtlar som avsöndrar eller innehåller oljor, hartser etc.
Glandelhår	hår med glandel i spetsen.
Glandelpunkter	små glandler insänkta i bladen.	Glochider på en Opuntia.
Glandelsågad	sågad bladkant med en glandel på varje tand.
Glochider	mycket talrika små hullingförsedda taggar som förekommer hos Opuntia-kaktusar.
Groddknopp	små, rundade knoppar som fungerar som spridningsorgan.
Gälblad	finflikiga blad på undervattensväxter. De underlättar gasutbytet och vattencirkulationen.	Gälblad på en Myriophyllum.

H

Halofyt	(av grek. hals "salt" och phyton "växt"), saltväxt, en växt som lever på starkt salthaltig mark.
Halvbuske	växt där stjälken är vedartad nedtill och örtartad upptill.
Halvparasit	växt som lever delvis på andra växter.
Hamla	att ta lövrika grenar till foder.
Hanblomma	blomma som endast innehåller ståndare, inga pistiller.	Handflikigt blad av tysklönn. Hylleblad på Hippeastrum ×johnsonii. Rosa högblad på trillingblomma. Hölsterblad som omsluter kolven med blommorna på Missne.
Handdelat	blad (palmatisect) är ett handflikigt blad som flikigt nästan ner till mittnerven.
Handflikig	är en bladform. De är enkla som har tre till flera flikar som utgår från samma punkt. Detta motsvarar engelskans palmate.
Hapaxant	en växt som blommar endast en gång innan plantan dör.
Heterokladi	är förekomsten av grenar eller skott av olika slag hos samma växt, till exempel långskott och kortskott.
Heterostyli	när olika individer har olika längd på stiften.
Hjärtblad	de blad som först bildas från det groende fröet. Avviker ofta i utseende från de vanliga bladen.
Holk
Holkfjäll	fjällika blad runt en korgblomställning.
Homostyli	liklånga stift hos alla individer av en art.
Honblomma	blomma som endast innehåller pistiller, inga ståndare.
Honungsblad	ofta små kronbladslika blad med nektarier.
Hypanthium	Blombotten
Hybrid	korsning mellan två arter. Kan visa karaktärer från båda eller från nästan bara ena föräldern.
Hylle, hylleblad	Avser både en blommas kronblad och dess foderblad, vanligen där dessa ej är differentierade.
Hypogyn	är detsamma som översittande fruktämne, där hela pistillen sitter ovanför hyllebladsfästena.
Hårpensel	se pappus.
Hänge	hängande ax.
Hängefjäll	litet fjäll som stöder blommorna i ett hänge.
Högblad (botanik)	små bladlika bildningar som sitter strax under blommorna. Kallas även stödblad. Dessa kan i många fall ha en annan färg än övriga blad och används då att locka insekter till själva blomman. Se exempelvis Julstjärna eller Trillingblommor.
Hölster, hölsterblad	stora, ofta färgade högblad som omsluter blommorna.

I

Intermediär	Mellanform

J

Jordstam	underjordisk stamdel.

K

Kalk (botanik), kalkblad	termen används vanligen för blommor där foderbladen inte är gröna utan mer kronbladslika, eller där foder- och kronblad inte är differentierade. Se hylle och blomblad.
Kalkborst	kalkblad som omvandlats till hårlika bildningar.
Kantblomma	Kantblommor är blommor som befinner sig ytterst i blomkorgen. De blommor som sitter innanför kallas kantblommor. Blomkorg är den blomställning som till exempel maskrosor och prästkrage har. Kantblommor har ofta ett kronblad som är mycket stort. En sådan kantblomma kallas också strålblomma.
Kapsel (botanik)	torr frukt som öppnas. Bildad av flera fruktblad.
Karpell	ett hon-fertilt blad samma som fruktblad
Karpofor	förlängning mellan hyllebladens fäste och fruktens.
Kleistogam	en självbefruktande blomma som aldrig öppnar sig.
Kladod	Ett skott eller en gren som tagit över bladets funktion, ofta genom att bli bladliknande.
Klon	genetiskt lika individer som bildats asexuellt från en förälder.
Klyvfrukt	frukt som faller sönder i enfröiga, nötlika delfrukter.
Klängen	smala klätterorgan, omvandlade småblad eller grenar.
Knapp (botanik)	den del av ståndaren där pollenkornen bildas.
Knopp	förstadiet till en blomma eller blomman innan den slagit ut.
Knoppfjäll	det eller de fjäll som täcker knoppen innan den slår ut.
Kolv	eller spadix är ett ax med förtjockad stjälk. Förekommer framför allt hos kallaväxter.
Konnektiv	översta delen av ståndarsträngen där knapphalvorna är fästa.
Korklister	korkartade lister på kvistar.
Korkporer	upphöjda, millimeterstora bildningar med smal öppning överst. På frukter eller årskvistar.
Kotte	fortplantningsorgan (det finns både hon och hankottar), barrväxters (och alars) motsvarighet till blommor.
Kronblad (botanik)	den inre kransen av hylleblad, som vanligen har en skyltande funktion.
Kumarin	väldoftande kemisk förening som finns i sötväpplingar, flera gräs och några måror.
Kärlsträng	ledningsvävnad där transport av vatten och näring sker.
Könspelare	eller gynostemium är ett organ hos orkidéer.

L

Led (botanik)	bladfästet på ett strå eller en stjälk.
Ledstycke	avståndet mellan två leder.
Lian	klättrande buske, vedartad klängväxt.
Lökskal	tunt, pappersartat hölje kring lökar.

M

Makrospor och mikrospor	Två olikstora sporer som bildas hos vissa kärlkryptogamer.	Klippkaktus i monstruosaform.
Mekofil	Växt med fröspridning anpassad till djur som utför frötransporten.
Meristem	En samlingar av celler i vissa delar av växter där celldelning sker för tillväxt på bredden eller längden.
Meteorisk art	växt som uppträder med långa intervall.
Monotypisk	familj eller släkte som omfattar endast ett art eller en art som bara omfattar ett taxon.
Monstruosa, Monstrosus	kaktusar i pelarform som har flera tillväxtpunkter och växer åt alla håll.
Mykorrhiza	samverkan mellan svamp och växtrötter som ger båda organismerna fördelar.
Mångbyggare	växt med en- och tvåkönade blommor.
Märkesstrålar	märken som sitter direkt på fruktbladen.

N

Naturaliserad	införd växt som blivit bofast och förökar sig.
Nektar	söt vätska som produceras av körtlar. Lockar insekter.
Nektargömme	lagringsorgan för nektar. Vanligen fack eller sporrar.
Nektarium	Körtel som producerar nektar. Kallas även honungskörtel.
Nod	området där bladet är fästat vid stjälken eller grenen.

O

Oceanisk art	växt som är bunden till ett milt, fuktigt vinterklimat.

P

Papill	liten vårtliknande utväxt.
Papillös	mycket fint vårtig, synlig i stark förstoring.
Pappus	foder som bildar hår- eller fjällika bihang på frukten; hos korgblommiga.
Parbladig	sammansatt blad, som ett rönnblad.
Petal (botanik)	annat namn för kronblad.
Perenn	en växt som lever längre än två år.
Pleurokarp	mossa med sporhuset sidoställt eller längst ut på en kort gren. Ofta krypande och mattbildande (jämför akrokarp).
Pollen	frömjöl, bildas i ståndarknapparnas fack.
Pollinium	sammanhängande massa av pollen från ett ståndarknappsfack som fäster på besökande insekter; finns hos orkidéer och tulkörter.
Polygonmark	markstruktur i fjällen och Arktis där frost rör och sorterar jorden i polygoner eller ringar.
Protallium	förgrodd, den könliga generationen hos kärlkryptogamerna.
Protandri	när en blomma först utvecklar ståndarna.

R

Radiärsymmetrisk	(akinomorf), så kallar man en blomma som uppifrån kan delas in i två lika delar, tre eller flera gånger genom centrum.
Radiärtaggar	de taggar som sitter runt en så kallad centrumtagg på en kaktus.	Radiärtaggar i en ring runt centraltaggen.
Racemös	En blomställning som är obegränsad, dvs. saknar toppblomma
Reva	samma sak som utlöpare, se det ordet
Rikkärr	närings- eller ofta kalkrika kärr.
Rhizom	horisontell underjordisk stam som ofta är beströdd med ärr efter blad.
Ris (botanik)	låg buske, ej högre än 30 cm.
Rosett (botanik)	många, nästan alla, av växtens blad är samlade på en låg punkt på stammen och riktade åt olika håll, ganska jämnt fördelat på olika riktningar.
Rothår	finns på de minsta rötterna på en växt. De är mycket tunna och suger in vatten med närsalter i växten (närsalterna finns upplösta i vattnet).
Rotskott	skott från rot eller underjordiska stamdelar.
Ruderatmark	mark där den naturliga floran störts, exempelvis utfyllnader, omlastningsplatser och upplagsplatser.

S

Sambladig	om krona, att kronbladen är sammanvuxna med varandra.	Sambladig krona hos blåklocka.
Sambyggare	växt med enkönade blommor på samma individ.
Saprofyt	växt, ofta utan klorofyll, som helt eller delvis utnyttjar dött organiskt material.
sepal (botanik)
Skott (botanik)	del av växt som oftast bär anlag till blommor eller blad.
Snärp	hinnartad bildning vid bladskivans bas hos bland annat gräs.
Snärpslida	rörlik slida som omsluter stammen uppåt från bladet.
Sporgömme	behållare där sporerna bildas hos kärlkryptogamerna.
Sporgömmesamling	samling av sporgömmen ofta skyddade av ett svepefjäll.
Sporofyll	sporbärande blad.
Sporre (botanik)	kronblad med säcklik utbuktning, innehåller ofta nektar.
ssp.	förkortning av latinets "subspecies". Se underart.
Stam
Staminodium	steril ståndare.
Steril	kan ej ge avkomma genom sexuell förökning.	Stipelslida på en Åkerpilört.
Stiftkanal	stiftsamlingens gemensamma kanal genom det blivande nyponets topp.
Stipelslida	en kring stjälken sluten rörlik slida som går uppåt från ledknutarna; särskilt hos slideväxterna.
Stipler	bladlika bildningar i par vid bladskaftets bas.
Stjärnhår	grenade hår med flera nästan liklånga grenar.
Stoloner	ovanjordiska utlöpare som rotar sig vid noderna.
Strierad	fint fårad växtdel.
Strålblomma	En strålblomma är en kantblomma som har ett stort kronblad. På en prästkrage hör varje vitt kronblad till en egen strålblomma och varje gult rör i mitten är en egen diskblomma.
Svepeblad (botanik)	ofta små blad under blomman eller blomställningen.
Svepefjäll	täckfjäll som skyddar sporgömmesamlingarna hos kärlkryptogamerna.
subspecies	latin för underart, taxonomisk rang under art. Förkortas vanligen subsp. eller ssp.
Suckulent	köttig växt som lagrar vatten.
Sydberg	sydexponerat brantberg med gynnsamt klimat för sydliga växter.

T

Tagg	stickande utskott med bred bas från stammens yta.
Taxon	(pluralis taxa), systematisk enhet, t. ex. en art. Taxa på skilda nivåer sägs ha olika rang och bildar en skala, t. ex. (stigande) art, släkte, familj, ordning, klass o.s.v.
Tepal	avser foder och kronblad där dessa inte differentierade. Som hos kaktusar och magnolior.
Torn	stickande utskott bildat från ett lång- eller kortskott eller ibland från ombildade blad.
Träd	vedväxt med huvudstam som förgrenar sig först en bit upp.
Turion	övervintringsknopp hos vattenväxter, bildas på sensommaren.
Tvåbyggare	växt med enkönade blommor på olika individer.
Tvååriga växter	växter som lever två växtsäsonger och vanligen fortplantar sig den andra säsongen, bienn.

U

Uddsmåblad, uddblad	ensamt småblad i spetsen av ett parbladigt blad.
Utlöpare	sidoskott från växtens basaldel. Växer ovan eller under jord och kan vara rotslående.

V

Valvler	skidans båda vägghalvor.
Vedartad	växt som bildar ved i stjälkar och stammar och inte vissnar ner efter vegetationsperiodens slut. ett annat ord är lignoser.
Vedåsar	åsar på veden, ses under barken.	Vingkantad stjälk hos tistel.
Vegetativ förökning	könlös förökning med utlöpare, sticklingar eller groddknoppar.
Vindblotta	öppen plats med låga fjällväxter som utsätts för kraftig vindpåverkan.
Vinterståndare	fruktställning som står kvar under vintern.
Vingkantad	kantad av breda bladartade lister.
Vivipari	blommor som bildar groddknoppar med blad och i vissa fall även rötter.

Z

Zygomorfa blommor	blommor med endast ett symmetriplan. Blomman kan bara delas på ett sätt för att få två lika delar. Exempel: jordrökar, ärtväxter, kransblommiga växter och julkaktus.	Zygomorfa blommor hos novemberkaktus.

Å

Årsskott	skott som vuxit ut under den senaste vegetationsperioden.

Ä

Ädellövskog	skog av klimatkänsliga och näringskrävande träd som ask, bok, alm, lind och lönn.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Knoppar.
  Bilder & media
• Wikimedia Commons har media som rör Rhizom.
  Bilder & media