Fraktur (medicin)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Frakturer är ett medicinskt tillstånd när ett eller flera skelettben brutits av - benbrott.

Frakturer kan inträffa i alla kroppens ben, men de delar av kroppen som är mest drabbade av benbrott är ben och armar. Frakturer läker av sig själva under tre till sexton veckor, beroende på vilket ben och var på benet det är brutet. Skelettdelarna kan dock behöva fogas ihop i rätt läge för att underlätta korrekt läkning. En ihopfogning med hjälp av skruvar, plattor, ståltråd, stift eller annat kroppsfrämmande material kallas osteosyntes. Det läkta brottet är i allmänhet starkare än benet var före frakturen; det är sällsynt att en ny fraktur inträffar på samma ställe som en tidigare. Frakturer kan inträffa på grund av yttre påverkan, och/eller på grund av att skelettet försvagats av en mer eller mindre normal åldringprocess - benskörhet - eller av sjukdomar såsom av cancer.

Ett benbrott där endast själva benet brutits men huden och de omgivande vävnaderna är tämligen oskadda är ett slutet benbrott. Ett benbrott som skadar de omgivande vävnaderna och penetrerar huden, kallas ett öppet benbrott. Öppna benbrott kallades tidigare komplicerade benbrott. Benbrott indelas också i enkla, d.v.s. brott som delat benet i två delar, och komplexa där brottet har ett eller flera mellanbitar (intermediärfragment)

En vanlig åtgärd för att hålla skelettdelarna i rätt läge gentemot varandra under läkningsprocessen är gipsning. Gipsförband kan med fördel användas vid relativt stabila benbrott, till exempel handleds- eller fotledsbrott. Revbensbrott gipsas dock inte, dels då det skulle omöjliggöra andning, dels då revbenen är stabilt förankrade i omgivande vävnad. Vid brott eller sprickor i tåns skelett brukar den drabbade tån fixeras vid en av de omgivande tårna med hjälp av tejp för att stabilisera och skydda den tills den är läkt.

Inom medicinvetenskapen betecknar reponering en tillrättaläggning av benbrott som hamnat i felställning. Reponering kan även syfta på justering av urledvridning.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Stora Focus, Esselte Focus, 1987
  • Den ursprungliga texten, eller delar av texten, till denna artikel kommer från artikeln Reponering

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]