Framstegspartiet (Sverige)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Framstegspartiet var ett svenskt främlingsfientligt parti som bildades 1968 ur resterna av Medborgerlig samling och Samling för Framsteg, som var försök till borgerlig samverkan med sin huvudsakliga bas i Skåne. Det såg sig som en svensk motsvarighet till Fremskrittspartiet/framstegspartiet i Norge och Fremskridtspartiet i Danmark.

Innehåll

[redigera] Etablering

Partiet grundades under ledning av den före detta riksdagsmannen Bertil Rubin, som tidigare hade varit verksam inom Centerpartiet. Målsättningen var till en början att ställa upp en bred satsning inför lokalvalen 1970, men på grund av brist på finansiering blev den faktiska satsningen tämligen blygsam. Detta ledde till en betydande åderlåtning av organisationen.

Trots allt hade man lyckats ta vissa lokala mandat och en del lokalavdelningar fortsatte sin verksamhet, exempelvis i Motala och i Stockholm, under ledning av Stefan Herrmann. Partiorganisationen blev dock aldrig stabil och plågades av interna stridigheter och avhopp. Partiet drev huvudsakligen frågor som skattesänkning och krav på billigare sprit. Från och med 1980-talets början blev dock invandringsfrågan allt viktigare och i synnerhet Stockholmsavdelningen med Stefan Herrmann gjorde sig känd för kritiska ståndpunkter.

[redigera] Splittring

Detta ledde till än större spänningar, vilket slutade med att gruppen kring Herrmann klev av Framstegspartiet och bildade Sverigepartiet.

Återstoden av partiet samlade sig inför valet 1985 kring Tony Wiklander, en etablerad kommunpolitiker i Åstorp som hoppat av från VPK och tidigare från Socialdemokraterna och drev ett lokalt parti (Löntagarepartiet). Tillsammans med ytterligare lokala partier med främsta bas i Skåne kom Framstegspartiet att fortsätta driva verksamhet, där dock de enda framgångarna kom att bli på det lokala planet i olika kommuner.

I riksdagsvalet 1988 valsamverkade Framstegspartiet med Sjöbopartiet varvid man erhöll strax under 1 procent. Kommunal representation erhölls i Motala 1985–1988, Åstorp 1985–2002, Bjuv 1988–2006, Helsingborg 1991–1994, Landskrona 1994–2002.

[redigera] Avveckling

I riksdagsvalet 1991 framträdde Ny demokrati med en snarlik politik, vilket ledde till att Framstegspartiets huvudsaklige finansiär Carl Lundström slutade stödja verksamheten. Helsingborgsavdelningen omformades först till Svensk Samling för att uppgå i Sverigedemokraterna 1998, varefter de flesta av ledarna anslöt sig till Nationaldemokraterna när detta parti bildades vid delningen av Sverigedemokraterna 2001.

Övriga kommunavdelningar, inklusive partiledaren Tony Wiklanders avdelning i Åstorp, avvaktade till efter delningen av Sverigedemokraterna 2001 för att därefter ansluta sig till Sverigedemokraterna. I Åstorp bildades Kommunens framtid som en ersättare inför valet 2002.

[redigera] Se även

[redigera] Litteratur

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk