François-Étienne Kellermann

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
François Étienne Kellermann

François Étienne Kellermann eller de Kellermann, född 7 augusti 1770 i Metz, död 2 juni 1835 i Paris, hertig av Valmy, var en fransk general under franska revolutionskrigen och napoleonkrigen, son till marskalken François Christophe Kellermann.

Kellermann blev 1796 adjutant hos Napoleon Bonaparte när denne övertog befälet i Italien. Snart gjorde han sig bemärkt som djärv kavallerianförare, och i spetsen för en kavalleribragd bidrog han i väsentlig mån till segern i slaget vid Marengo 1800.

Under fälttåget 1805 förde han kavalleridivisionen vid Jean-Baptiste Bernadottes armékår, men blev i slaget vid Austerlitz så svårt sårad att han var otjänstbar ända till 1807, då han användes i Portugal. 1808–1810 kämpade han i Spanien. I 1813–1814 års fälttåg utmärkte han sig som chef för 4:e kavallerikåren.

Han slöt sig efter Napoleons fall 1814 till restaurationen, men övergick åter till Napoleon under de hundra dagarna och deltog i spetsen för 3:e kavallerikåren i slaget vid Waterloo. Under de hundra dagarna hade han blivit pär, men uteslöts av Ludvig XVIII ur pärskammaren, där han 1820 åter fick inträda.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Kellermann, 2. François Étienne de, 1910.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]