François Xavier de Montesquiou-Fézensac

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
François Xavier de Montesquiou-Fézensac.

François Xavier Marc Antoine de Montesquiou-Fézensac, född den 13 augusti 1756 på slottet Marsan vid Auch, död den 5 februari 1832 på slottet Cirey-sur-Blaise, var en fransk hertig och statsman, avlägsen släkting till Anatole de Montesquiou-Fézensac.

Montesquiou-Fézensac var abbé och sedan 1785 franska kleresiets generalagent, då han 1789 av prästerskapet i Paris valdes till medlem av riksdagen (états généraux). I konstituerande församlingen (1789–91) slöt han sig till de sansade förespråkarna av ett konstitutionellt styrelsesätt, emigrerade till England 1792, men återvände efter Robespierres fall. Då han 1800 frambar Ludvig XVIII:s maning till Bonaparte att återinsätta bourbonerna på tronen, ådrog detta honom ny landsflykt. Efter restaurationen 1814 var Montesquiou-Fézensac från den 13 maj samma år till Napoleons återkomst (i mars 1815) inrikesminister, men lät sin expeditionschef Guizot för det mesta sköta ministeriets ärenden. Efter andra restaurationen blev han 1815 pär, 1816 medlem av Franska akademien (på grund av kunglig utnämning), 1817 greve och 1821 hertig.


Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till François Xavier de Montesquiou-Fézensac.

Källor[redigera | redigera wikitext]