Françoise d'Aubigné de Maintenon

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Françoise d'Aubigné de Maintenon

Françoise d'Aubigné de Maintenon, född 27 november 1635, död 15 april 1719, var en fransk hovdam; mätress och morganatisk hustru till kung Ludvig XIV av Frankrike. Hennes äktenskap med kungen var inofficiellt och aldrig öppet erkänt, och hon var aldrig drottning, utan hade titeln markisinna de Maintenon. Hon är känd för sitt stora inflytande över den franska politiken.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Françoise d'Aubigné var dotter till hugenotten Constant d'Aubigné och Jeanne de Cardhilhac och sondotter till den franske författaren Agrippa d'Aubigné. Hon var döpt i den katolska tron och hade katolska gudföräldrar, men uppfostrades som protestant. Fadern dog efter att familjen återvänt till Frankrike från Martinique 1647, och hon överlämnades till sin förmögna moster Madame de Villette. Eftersom Villette var protestant blev hon dock av sina gudföräldrar placerad i kloster, där hon konverterade till katolicismen och blev en starkt troende katolik.

Hon gifte sig 1651 med författaren Paul Scarron, som hon hade lärt känna under en permission från klosterskolan, och kom på så vis in i Paris-societeten. Då hon blev änka 1660 fick hon en pension av änkedrottning Anna av Österrike, men den ställdes in av kungen vid Annas död 1666.

När hon kom till det franska hovet var hon änka och oskuld. Hon lärde då känna Madame de Montespan, som förmådde kungen att återställa hennes pension, och fick 1669 i uppdrag att uppfostra Ludvig XIV:s barn med Madame de Montespan och översynen över deras hushåll i Vaugirard i Paris.

Hon gavs 1678 titeln markisinna de Maintenon efter sin egendom Maintenon, som hon hade köpt för sin lön, och inledde vid ungefär samma tidpunkt en relation med kungen, även om hon skulle förneka att de hade ett sexuellt förhållande. År 1680 blev hon hovdam hos Frankrikes kronprinsessa Victoria av Bayern.

Morganatisk gemål till Ludvig XIV[redigera | redigera wikitext]

Någon gång under vintern 1685-86 gifte hon sig med Ludvig XIV. Enligt andra uppgifter skedde vigseln i kungens bönekammare på Versailles hösten 1683. Vigseln hölls hemlig och några dokument finns inte bevarade, men äktenskapet anses historiskt bekräftat. Orsaken till giftermålet var möjligen att kungen efter sin relation med Marie-Angelique de Fontanges hade beslutat att inte längre ha sex utanför äktenskapet, men ändå inte ville avstå ett sexualliv, samtidigt som han inte var villig att ingå ett nytt dynastiskt äktenskap.

Vid hovet blev det snabbt klart att äktenskapet hade ägt rum: kungen kallade henne inte längre vid titel utan endast Madame, precis som han hade sagt till drottningen; hon använde drottningen loge i kapellet; de tog emot nattvarden tillsammans, något endast gifta par vanligen gjorde; och hon satt vid hedersplatsen under privata middagar. Äktenskapet blev dock aldrig offentliggjort, och hon intog offentligt aldrig någon drottningroll. Efter giftermålet deltog hon nästan aldrig i det officiella hovlivet, och när hon gjorde det var det fortfarande enligt rangen som markisinna. Som kungens morganatiska hustru levde hon i stället utanför hovceremonielet och stannade vanligen i sin privatvåning på Versailles, där kungen tillbringade alltmer av sin tid.

Maintenon utövade ett stort inflytande på kungen, speciellt i religiösa frågor. Ministrar lade enligt uppgift först fram sina ärenden för henne innan de gick vidare till kungen, som sedan ofta frågade henne om råd. Till skillnad från vad som ofta har antagits låg hon troligen inte bakom upphävandet av ediktet i Nantes eller trakasserierna av protestanterna. Trots sin starka religiositet tyckte hon illa om omvändelser under tvång, och gav sitt beskydd till de protestanter som befann sig i hennes egen personal.

Hon anses heller inte haft inflytande över det spanska tronföljdskriget, men det är känt att hon hade inflytande i tillsättandet av politiska poster. Hon var mycket from och bedrev en "kamp för kungens själ". År 1692 gavs hon visitationsrätt över Frankrikes kloster av påven. Hon grundade 1684 Maison royale de Saint-Louis för fattiga adliga flickor i Saint-Cyr. Efter Ludvig XIV:s död 1715 drog hon sig tillbaka till flickskolan Maison royale de Saint-Louis, där hon dog.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  • Mitford, Nancy, 1966, Solkonungen. Ludvig XIV och Versailles, Göteborg, Bonniers