Frans Christian Faye

Från Wikipedia

Frans Christian Faye, född 20 december 1806 i Tønsberg, död 5 maj 1890 i Kristiania (nuvarande Oslo), var en norsk läkare; far till Anton Ludvig Faye.

Frans Christian Faye

Faye avlade 1831 medicinsk ämbetsexamen och blev 1842 medicine doktor. År 1846 utnämndes han till lektor och var 1850-76 professor i medicin vid Kristiania universitet. Samtidigt var han även överläkare vid Fødselsstiftelsen[1] och vid det genom hans tillskyndan (1855) inrättade Börnehospitalet [2]. År 1859 utnämndes han till kung Oscar I:s förste livmedikus. Genom en penninggåva gav han, 1857, impulsen till upprättandet av Videnskabsselskabet i Kristiania. År 1856 blev han ledamot av Vetenskapsakademien i Stockholm. Han utgav ett stort antal vetenskapliga arbeten inom sitt fack, bland annat Lærebog i fødselsvidenskaben for jordemødre (1844; tredje upplagan 1872)[3].

Miasmateorin[redigera | redigera wikitext]

Faye var i egenskap av ordförande i Medicinalkomiteen under Indredepartementet Norges ledande förespråkare för miasmateorin som orsak till epidemiska sjukdomsutbrott. Han var i detta avseende en hätsk motståndare till läkarna på Sørlandet och särskilt dem i Kristiansand, de så kallade kontaginisterna, företrädda främst av dr Lochmann[4].

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Johansen, J. N. M. (1865). ”Historisk Beretning om Rigshospitalet og Fødselsstiftelsen i Christiania” (på norska). W. C. Fabritius, Kristiania. sid. 27-34. http://www.nb.no/nbsok/nb/6c4da04f485c4c7857d72d71fba919b2?lang=no#39. Läst 4 september 2017. 
  2. ^ Fay, F. C.. ”Börnehospitalet i Kristiania” (på norska). sid. Försida. https://archive.org/details/b21454875. Läst 4 september 2017. 
  3. ^ Faye, Frants Kristian i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)
  4. ^ Ohman Nielsen, May-Brith (2008). ”kap. 7-18” (på bokmål). Mennesker, makt og mikrober. Epidemibekjempelse og hygiene på Sørlandet 1830-1880. Bergen, Norge: Fagbokforlaget Vigmostad & Bjørke AS. sid. 137-297. ISBN 978-82-450-0687-2