Fredrik Henrik af Chapman

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fredrik Henrik af Chapman, litografi av Alexander Wetterling.

Fredrik Henrik af Chapman (före adlandet 1772 Chapman), född 9 september 1721Nya Varvet i Göteborg, död 19 augusti 1808 i Karlskrona,[1] var en svensk skeppsbyggare som gjorde skeppsbyggnadskonsten till en vetenskap. Han blev viceamiral 1791 och var chef för varvet i Karlskrona 1782–1793.

Fredrik Henriks far var den engelske arrendatorn Thomas Chapman från Yorkshire. Hans mor hette Susanna Colson och var dotter till en skeppsbyggmästare i London. I början av 1700-talet flyttade föräldrarna till Sverige. Fredrik Henrik hade en tre år äldre storebror; kofferdikaptenen Charles Chapman.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Fredrik Henrik af Chapman var verksam vid skeppsvarv i Göteborg 1744–1750, underskeppsbyggmästare i Karlskrona 1757–1760, skeppsbyggmästare i Stralsund 1760–1762, dito på Sveaborg 1762–1764 och överskeppsbyggmästare i Stockholm från 1764 och alltsedan början av 1780-talet åter i Karlskrona där han lät bygga Skärva herrgård.

När han vid sextio år fyllda blev utnämnd till chef vid flottans varv i Karlskrona, kom han inte bara att ägna sig åt skeppskonstruktion, utan omorganiserade även skeppsbyggnaden för en mer seriemässig tillverkning av krigsfartyg i ek, vilket innebar att man på den korta tiden av tre år kunde leverera tjugo nya fartyg - tio linjeskepp och tio fregatter. Chapman var också en föregångare när det gällde att fastställa de matematiska sambanden för fartygs segelbestyckning, deplacement, lastförmåga, tyngdpunkt, stabilitet, strömningsmotstånd med flera viktiga egenskaper. För att under kontrollerade former kunna prova och fastställa sina matematiska teorier, lät han uppföra en 100 m lång bassäng utanför Karlskrona, där han testade olika typer skrov på skalenliga modeller av fartyg. Dessa drevs fram i bassängen genom vikter som via rep och brytblock var fästade till skeppsmodellen. Metoden var föregångare till modern skeppsprovning där man med praktiska försök kartlägger ett fartygs hydrodynamiska egenskaper. Släpförsök är ett av flera tester inom den moderna skeppsbyggnadskonsten. Förfarandet bygger på ett objekts strömlinjeform för strömmande medier, som även utnyttjas i vindtunnlar vid utprovning av vingprofiler och flygplan med skalenliga modeller.

Henrik af Chapman invaldes 1767 som ledamot nummer 175 av Kungliga Vetenskapsakademien.

Architectura Navalis Mercatoria[redigera | redigera wikitext]

1765 sökte Chapman permission från sitt arbete som chefskonstruktör för Skärgårdsflottan vid Sveaborg, för att under ett par år ägna sig åt planschverket ”Architectura Navalis Mercatoria”, en sammanställning på de för tiden mest exemplariska och intressanta fartygstyperna. Sammanställningen hade beställts av amiral prins Karl, sedermera Karl XIII (1748-1818), bror till dåvarande kung Gustav III, och publicerades 1768. Boken innehåller sextiotvå stick med ritningar av fartyg och båtar, både svenska och utländska. Några hade Chapman själv konstruerat, men många är också fartyg eller båttyper som han sett under sina resor eller i sina omgivningar och funnit intressanta. Här finns allt från örlogsfartyg till skutor och små fiskesumpar.

Redan från början var utgivningen tänkt även för en internationell publik och innehållsförteckningen som följde med verket kunde erhållas på både svenska, franska och engelska. De måttskalor som tillhörde varje ritning var också angivna i både svensk, fransk och engelsk fot. Bokens planschdel skulle omgående följas av en skriftlig förklaring och beskrivning, men av olika skäl kom det att dröja sju år innan denna publicerades. Planschverket och det 1775 följande Tractatet gjorde Henrik af Chapman till en av världens främsta representanter för skeppsbyggnadskonsten. Han uppfann parabelmetoden, som skeppsbyggare skulle använda i lång tid framåt. När verket överlämnades till prins Karl skrev han en tillägnan där han som "underdånig tjenare" berömde prins Karl för hans framsynthet då han beställde arbetet. Texten i original lyder:

"Til

Hans Kongl: Höghet Prints Carl Sveriges StorAmiral Durchleuchtigste ArfPrints, Nådigste Herre.

Eders Kongl. Höghet tilkommer den närmaste rättighet, at få kunskap om alt det, som rörer Rikets Sjöfart, Jag följer derföre ej någon inkommen Sedvana, utan en mig åliggande skyldighet, då, til Eders Kongl: Höghets Nådigaste granskning, jag i underdånighet överlemnar detta mit ringa arbete.

Eders Kongl: Höghets prisvärda håg för Sjöväsendet är redan uti de unga åren underbygd med så mycken Kunskap och insigt, som skulle med heder både pryda och gagna en Man, hvilken länge och mycket öfvat sig uti alla til denna nyttiga Vetenskapen hörande delar.

Faren fort, Nådigste Herre, at växa til uti så stora och berömeliga idrotter, Så kan vårt allmännas hopp ej blifva frugtlöst, at, af Eders Kongl. Höghets mogna styrelse och nitiska möda framdeles vänta Handelns och Sjöfartens tilväxt Sjömagtens derpå grundade erfarenhet och styrka, Gräntsornas säkraste försvar; Svenska Flaggors vördade heder i främmande farvattn; och hela Rikets upväxande ur sin vanmagt, både til näringar och avseende andra Europaeiska Magter.

Kan detta Verck såsom förstlingen af den sorten i Sverige, bidraga något til Eders Kongl: Höghets så stora och Patriotiska afsigter; Så är min Önskan upfyld, och den underdånigste vördnad får derigenom en ny tilökning, med hvilken jag in i dödsstunden framhärdar.

Durchleuchtigste Arf Prints, Nådigste Herre,

Eders Kongl: Höghets

Underdånigste tjenare,
Fred H Chapman."

Tractat 1775 till Architectura Navalis Mercatoria[redigera | redigera wikitext]

Chapman Tractat 1775 firstpage.jpg

Tractatet från 1775 inleds med orden;
"När man betänker det stora antalet av skepp, som blivit byggde ifrån de tider då menniskor började färdas övfer Haf och stora Oceanen; och tillika betraktar huru dessa skepp tid efter annan bifvit förbättrade kunde man lätteligen komma på den tankan att de nu omsider hunnit till den grad af fullkomlighet som de möjeligen kunna ernå. Denna tankan synes bestyrkt därigenom, at i senare tider, Skepp i allmänhet, icke undergått någon särdeles förändring, hvarken till skapnad eller Taklings-sätt".

Ångmaskinen hade etablerats som drivmotor i gruvindustrin redan på 1760-talet genom James Watts förbättringar, men även Chapman var tydligen främmande för den som fartygsmotor. Anledningen var förmodligen att den tidiga ångmaskinen var för tung och skrymmande att ha på ett fartyg; en stationär maskin på land var en annan sak. Även plåtvalsning, exempelvis till fartygsskrov, var en teknik som då låg i framtiden.

Fartyg som ritats av af Chapman[redigera | redigera wikitext]

Uppkallat efter Fredrik Henric af Chapman[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Architectura navalis mercatoria. Stockholm: Sjöhistoriska museet. 1956. Libris 686205 
  • Tractat om skepps-byggeriet tillika med förklaring och bevis öfver Architecture Navalis Mercatoria & c.:. Faksimileditioner / : Sjöhistoriska museet ; 2. Stockholm: Sjöhistoriska museet : Sturetr. 1960. Libris 8406324 
  • Liv och gärning. Årsbok / Föreningen Gamla Carlscrona, 0430-8433 ; 1984. Karlskrona: Fören. Gamla Carlskrona. 1984. Libris 500955 

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Gustaf Henrik Mellin, red (1840–1849). Sveriges store män, snillen, statsmän, hjeltar och fosterlandsvänner samt märkvärdigaste fruntimmer. Stockholm. Libris 2150865. http://runeberg.org/svestorman/ 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Busch, Peter von (1989). Biografi om geniet Chapman. [Karlskrona. Libris 10283826 
  • Cederlöf, Olle (1966). F. H. af Chapman och göticismen. Karlskrona: Föreningen Marinmusei Vänner. Libris 11936685 
  • Frykenstedt, Holger (1972). Fredric Henric af Chapmans relationer till Gustaf Johan och Carl August Ehrensvärd åren 1779-1784: några marginalanteckningar till ett 250-årsminne. [Stockholm]: [förf.]. Libris 1183949 
  • Färnström, Maud (1993). ”Två karlskronaprofiler: Törnström och Chapman”. Aktuellt / Marinmuseum (Karlskrona : Föreningen Marinmusei vänner i Karlskrona, 1978-1998) "1993,": sid. 5-110 : ill.. ISSN 1103-5595. ISSN 1103-5595 ISSN 1103-5595.  Libris 3186896
  • Harris, Daniel G.; Klintebo, Roderick (1998). Fredrik Henrik af Chapman: den förste skeppsbyggnadsarkitekten och hans verk. Stockholm: Literatim. Libris 7798985. ISBN 91-973075-0-5 
  • Jacobstads Wapen, Chapman och skeppsbyggnadshistoria. Jakobstads museums publikationer, 0359-6338 ; 26. Jakobstad: Jakobstads museum. 1994. Libris 8035543. ISBN 951-96334-2-1 
  • Linder, Jan (2007). Skeppens geni: F H Chapman och hans värld. Stockholm: Infomanager. Libris 10423739. ISBN 978-91-633-0264-0 
  • Malmquist, Yngve (2003). ”Bröderna Chapman: den svenska handelsflottans förnyare”. Årsbok / Marinmuseum "2003,": sid. 46-57 : ill.. 1404-0581. ISSN 1404-0581.  Libris 10046812
  • Neumeyer, Fredrik (1944). Fredrik Henrik af Chapman som konstnär och konstfrämjare. Skrifter utgivna av Sjöhistoriska samfundet, 99-0768664-6 ; 5. Uppsala. Libris 1427636. http://www.sjohistoriskasamfundet.se/fn/fn05-lag.pdf 
  • Nyström, Marianne (2003). Fredrik Henrik af Chapman: varvschef och familjefar. Stockholm: Carlsson. Libris 8885725. ISBN 91-7203-530-7 
  • Olsson, Jan (1989). ”Fredrik Henrik Chapman: en banbrytare inom skeppsbyggeriet”. Tidskrift i sjöväsendet "1989(152):3,": sid. 211-217. ISSN 0040-6945. ISSN 0040-6945 ISSN 0040-6945.  Libris 10151118
  • Rollof, Yngve (1958). ”Fredrik Henric af Chapman”. Tidskrift i sjöväsendet "1958(121),": sid. 457-577. 0040-6945. ISSN 0040-6945.  Libris 10698739
  • Sundberg, Ulf (2000). ”Strid i skärgård: från stationstaktik till rörlig taktik enligt F.H. af Chapmans idéer”. Skärgårdsflottan / Hans Norman (red.) (Lund : Historiska media, 2000): sid. [117]-134.  Libris 3257599

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]