Fredrik I av Preussen
| Fredrik I av Preussen | |
|---|---|
| |
| Fredrik I av Preussen i full kröningsornat. | |
Kung i Preussen (ty. König in Preußen)
| |
| Regeringstid | 18 januari 1701 – 25 februari 1713 |
| Kröning | 18 januari 1701 i Königsberg |
| Efterträdare | Fredrik Vilhelm I |
| Regeringstid | 9 maj 1688 – 25 februari 1713 |
| Efterträdare | Fredrik Vilhelm I av Preussen |
| Regeringstid | 9 maj 1688 – 18 januari 1701 |
| Gemåler |
|
| Barn |
|
| Ätt | Hohenzollern |
| Far | Fredrik Vilhelm I av Brandenburg |
| Mor | Lovisa Henrietta av Oranien-Nassau |
| Född | 11 juli 1657 Königsberg, Preussen |
| Död | 25 februari 1713 (55 år) Berlin, Preussen |
| Begravd | Berliner Dom, Berlin |
| |
Fredrik I (ty. Friedrich I.), född 11 juli 1657, död 25 februari 1713, var under namnet Fredrik III kurfurste av Brandenburg från 1688 och blev sedan som Fredrik I den förste kungen i Preussen från 18 januari 1701 till sin död. Han var far till den preussiske kungen Fredrik Vilhelm I.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Barndom[redigera | redigera wikitext]
Fredrik var den tredje sonen till "den store kurfursten" Fredrik Vilhelm av Brandenburg och hustrun Lovisa Henrietta av Oranien-Nassau.
Till följd av en fallolycka som spädbarn hade Fredrik en snedväxt axel; han kallades därför ibland i folkmun för schiefer Fritz (snede Fritz). Han var också sjuklig som spädbarn, till skillnad från den storväxte äldre brodern Karl Emil. Efter moderns död 1667 kom bröderna att huvudsakligen uppfostras i Otto von Schwerins hushåll, på dennes slott i Altlandsberg, och tränades i krigskonst.
Under ledning av sin guvernör Eberhard von Danckelmann erhöll Fredrik en god uppfostran, men råkade 1687 i allvarlig konflikt med fadern och funderade på att rymma, men försonade sig före hans död med honom. Relationen till styvmodern Sofia Dorotea av Holstein var omvittnat dålig.
Av de fem sönerna från Fredrik Vilhelms första äktenskap var det bara Fredrik som överlevde sin far; hans äldre bror, arvingen Karl Emil av Brandenburg dog av dysenteri i fält under det Fransk-nederländska kriget 1674. Fredrik Vilhelm, vars arv tidigare endast omfattat furstendömet Halberstadt, blev därför från 1674 arvfurste till hela Brandenburg-Preussen.
Kurfurste och kung[redigera | redigera wikitext]
Fredrik har ansetts ärelysten och praktälskande, och strävade från början av sin regering efter kungatiteln och överlämnade i enlighet med ett som kronprins givet löfte 1695 till Österrike kretsen Schwiebus. Först det hotande spanska tronföljdskriget fick dock kejsaren till slut att ingå "krontraktaten" av 1700, och den 18 januari 1701 lät Fredrik kröna sig i slottskyrkan i Königsberg.
Den officiella kungatiteln enligt denna kompromiss kom att lyda "Kung i Preussen" då "Kung av Preussen" skulle ha implicerat ett politiskt anspråk på de delar av Preussen som då lydde under den polska kronan.[1] Genom att välja denna titel underströks även att den del av Preussen som låg inom det Tysk-romerska riket till namnet fortfarande lydde under kejsaren, oavsett Preussens status som suverän stat.
Fredriks politik under de utbrytande krigen var mindre lycklig. Det har sagts att han i väster förde krig utan politik, och i öster politik utan här. Hans inre politik var lyckosammare bland annat tack vare de invandrade hugenotterna, hären ökades och 1702 gjordes landet oberoende av Rikskammarrätten. Fredrik gynnade konst och vetenskap, och 1696 instiftades Academie der Mahler-, Bildhauer- und Architectur-Kunst och 1700 Kurfürstlich-Brandenburgische Societät der Wissenschaften.
Som närmaste manlige arvinge till Vilhelm I av Oranien kom han 1702 att ärva grevskapen Lingen och Moers efter att Vilhelm III av England avlidit utan arvingar. Dessa fogades 1707 till det genom köp förvärvade grevskapet Tecklenburg. Som kalvinist kunde han även väljas till furste av Neuchâtel, vilket bekräftades genom Freden i Utrecht 1713.
Familj[redigera | redigera wikitext]
_Siegesallee.JPG)
Fredrik var gift tre gånger, första gången från 1679 till 1683 med prinsessan Elisabeth Henrietta av Hessen-Kassel med vilken han fick en dotter, andra gången från 1684 till 1705 med prinsessan Sofia Charlotta av Hannover (syster till kung Georg I av Storbritannien) med vilken han fick två söner, och tredje gången från 1708 till sin död med hertiginnan Lovisa av Mecklenburg-Schwerin. Catharina Rickert var formellt hans mätress 1696-1709.
Barn[redigera | redigera wikitext]
- Lovisa Dorotea (född 1680,[2] död 1705), gift 1700 med den sedermera svenske kungen Fredrik av Hessen-Kassel.
- Fredrik August (född 1685, död 1686).[3]
- Fredrik Vilhelm I (född 1688, död 1740), gift 1706 med prinsessan Sofia Dorotea av Hannover samt kung i Preussen från 1713 till sin död.
Anfäder[redigera | redigera wikitext]
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Huset Hohenzollern
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Clark, Christopher M., Iron kingdom: the rise and downfall of Prussia, 1600-1947, Penguin, London, 2007, ISBN 978-0-140-29334-0
- ^ ”Hamburg den 24. Septemb. Anno 1680”. Swenska Ordinarie Post-Tijender: s. 1. 5 oktober 1680.
- ^ ”Berlin den 23 Ianuarij”. Ordinarie Stockholmiske Posttijdingar: s. 8. 8 februari 1686.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Fredrik I av Preussen.
Wikisource har originalverk relaterade till hans kröning 1701.
| Företrädare: Fredrik Vilhelm av Brandenburg |
Kurfurste och markgreve av Brandenburg 1688–1713 |
Efterträdare: Fredrik Vilhelm I |
| Företrädare: Fredrik Vilhelm av Brandenburg |
Hertig av Preussen 1688–1701 |
Efterträdare: Utropade sig till kung |
| Företrädare: Första innehavaren |
Kung i Preussen 1701–1713 |
Efterträdare: Fredrik Vilhelm I |