Fredrik II av Danmark

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fredrik II
Kopia från 1868 av samtida porträtt av kung Fredrik
Kung av Danmark
Regeringstid 1 januari 1559–4 april 1588
(&&&&&&&&&&&&&029.&&&&&029 år och &&&&&&&&&&&&&094.&&&&&094 dagar)
Kröning 20 augusti 1559 i Köpenhamn
Företrädare Kristian III
Efterträdare Kristian IV
Valspråk Mitt hopp är Gud allena (latin: Deus refugiu et fidusia mea[a]/tyska: Mein Hofnung zu Godt allein)
Kung av Norge
Regeringstid 1 januari 1559–4 april 1588
(&&&&&&&&&&&&&029.&&&&&029 år och &&&&&&&&&&&&&094.&&&&&094 dagar)
Företrädare Kristian III
Efterträdare Kristian IV
Gemål Sofia av Mecklenburg
Barn Elisabet
Anne
Kristian IV
Augusta
Hedvig
Ätt Oldenburgska ätten
Far Kristian III
Mor Dorothea av Sachsen-Lauenburg
Född 1 juli 1534
Haderslevhus slott, Haderslev, Danmark
Död 4 april 1588
(&&&&&&&&&&&&&053.&&&&&053 år och &&&&&&&&&&&&0278.&&&&&0278 dagar)
Klostret i Antvorskov i Danmark
Begravd Roskilde domkyrka

Fredrik II, född 1 juli 1534, död 4 april 1588, kung av Danmark och Norge från 1559.

Son till Kristian III av Danmark och Dorothea av Sachsen-Lauenburg. Eftersom modern var syster till Gustav Vasas första hustru Katarina av Sachsen-Lauenburg var Fredrik kusin till den svenske kungen Erik XIV, som var Katarinas son.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Fredrik II erhöll en mot tidens kvar svarande, men inte särskilt grundlig utbildning. 1554-58 vistades Fredrik huvudsakligen på Malmöhus, men företog även en resa till Tyskland. Uppstigen på tronen efter faderns död 1559, slog Fredrik genast fast en synnerligen aggressiv utrikespolitik. Han företog i förbund med de holsteinska hertigarna ett krigståg mot Ditmarsken, som slutade med fullkomlig seger och erövring av detta område 1559. Vidare ville han skaffa Danmark insteg i den sönderfallande livländska ordensstaten och stödde sin bror Magnus i dennes försök att bli herre på Ösel och i Wieck. Härigenom kom han i oenighet med Sverige, där även andra tvisteämnen tillkom och 1563 utbröt nordiska sjuårskriget 1563, där Fredrik fick Lübeck och Polen som allierade. Efter freden i Stettin, där Danmark fick en betydande summa som lösen för Älvsborg, ägnade sig Fredrik huvudsakligen åt fredliga värv.[1]

Hans främsta medarbetatare under denna tid var Peder Oxe, och den senare delen av hans regeringstid utmärktes av ekonomisk blomstring och goda statsfinanser, bland annat till följd av Öresundstullen.[1]

Han gav astronomen Tycho Brahe goda ekonomiska villkor för vetenskapligt arbete på ön Ven i Öresund.

Fredrik II, som led av malaria, var under de sista åren av sitt liv plågad av sjukdom. I sitt liktal förklarade den berömde historiografen och prästen Anders Sørensen Vedel öppet att kungen sannolikt genom dryckenskap påskyndat sin död.

Familj[redigera | redigera wikitext]

I sin ungdom var han djupt förälskad i den danska adelsdamen Anna Hardenberg, men hon avslog kungens frieri, och gifte sig istället med riksrådet Oluf Mouritzen Krognos.

Frederik gifte sig den 20 juli 1572 med Sofia av Mecklenburg.

Barn:

  1. Elisabet (1573-1625), gift med hertig Henrik Julius av Braunschweig-Wolfenbüttel (1564-1613)
  2. Anne född 1574, gift med Jakob I av England. (Stamfader och stammoder till huset Stuart av England)
  3. Kristian IV född 1577.
  4. Augusta född 1580, gift med Johan Adolf av Holstein-Gottorp (Holstein-Gottorpska ätten)
  5. Hedvig född 1581, gift med Kristian II av Sachsen (huset Wettin)

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Den latinska översättningen lyder ordagrant "Gud är min tillflykt och mitt hopp".

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932