Fredrik Vilhelm I av Preussen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fredrik Vilhelm I av Preussen
Fredrik Vilhelm I av Preussen
Kung i Preussen
Regeringstid 25 februari 1713 - 31 maj 1740
Företrädare Fredrik I av Preussen
Efterträdare Fredrik II av Preussen
Kurfurste och Markgreve av Brandenburg
som Fredrik Vilhelm II av Brandenburg
Regeringstid 25 februari 1713 - 31 maj 1740
Företrädare Fredrik I av Preussen
Efterträdare Fredrik II av Preussen
Gemål Sofia Dorotea av Hannover
Barn 1) Wilhelmine av Preussen (1709-1758)

2) Fredrik II av Preussen (1712-1786), kung av Preussen
3) Fredrika Lovisa av Preussen (1714-1784)
4) Filippa Charlotta av Preussen (1716-1801)
5) Sofia Dorothea av Preussen (1719-1765)
6) Lovisa Ulrika av Preussen (1720-1782), drottning av Sverige
7) August Vilhelm av Preussen (1722-1758)
8) Anna Amalia av Preussen (1723-1787)
9) Henrik av Preussen (1726-1802)
10) August Ferdinand av Preussen (1730-1813)

Ätt Hohenzollern
Far Fredrik I av Preussen
Mor Sofia Charlotta av Hannover
Född 14 augusti 1688
Berlin, Kurfurstendömet Brandenburg
Död 31 maj 1740 (51 år)
Potsdam, Preussen
Begravd Kaiser-Friedrich-Mausoleum, Potsdam

Fredrik Vilhelm I (ty. Friedrich Wilhelm I.), känd som Soldatkungen, född 14 augusti 1688, död 31 maj 1740, var kung av Preussen från 1713 till sin död. Han var son till Fredrik I av Preussen och dennes andra hustru Sofia Charlotta av Hannover, samt far till den preussiske kungen Fredrik II och den svenska drottningen Lovisa Ulrika.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

I Preussens historia betecknar Fredrik Vilhelm I:s regeringstid en reform- och organiseringsperiod. Han var en initiativrik, energisk natur med obändlig vilja, en envåldshärskartyp, vars personliga insatser nådde till alla förvaltningens områden. I nästan allt var han sin faders motsats: hans puritanska läggning kombinerad med hans sparsamhetspolitik tillät inget hovliv i tidens stil. Fredrik Vilhelm inriktade sig på att upphäva partikularismen i den löst sammanfogade preussiska staten.

Han förenklade rättsproceduren, men lyckades inte åstadkomma ett enhetligt preussiskt rättsväsen. Däremot centraliserades finansförvaltningen genom generaldirektoriet 1723, vars instruktion han själv författat. Statsfinanserna, till stor del baserade på kronans domäner, var vid hans död vid mycket gott tillstånd. Fredrik Vilhelm förbättrade städernas förvaltning genom att bryta rådssläkternas makt. Näringarna stöddes enligt strängt merkantilistiska principer.

Åtgärder vidtogs även för att höja folkbildningen, och 1717 dekreterades skoltvång. Särskild omsorg ägande Fredrik Vilhelm åt härens organisation: dess styrka fördubblades och baserades hvudsakligen på den inhemska befolkningen och uppdelades i värvningsområden, "kantoner". Från denna tid blev den pressiska exercisen ett mönster.[1] Han blev känd redan under sin levnad för att vara mycket intresserad av allt som rörde det militära och han satte också upp ett garde i Potsdam med speciellt långa soldater.

Genom freden i Stockholm 1720 vann Preussen Stettin och delar av Vorpommern. Trots Fredrik Vilhelm militära intressen blev hans regering fredlig. Fredrik Vilhelm skapade det preussiska ämbetsmannaståndet, och det var han som gav Preussen dess militära och byråkratiska prägel. Fredrik Vilhelms despotiska sinnelag framträdde även i familjelivet, särskilt i förhållandet till äldste sonen, senare Fredrik II av Preussen.[1]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Fredrik Vilhelm gifte sig 1706 med Sofia Dorotea av Hannover (född 1687, död 1757, dotter till kung Georg I av Storbritannien och Sofia Dorotea av Celle).

Familjelivet blev efter hand allt annat än lyckligt, eftersom Fredrik Vilhelm hade ett våldsamt humör och han drog sig inte för att misshandla både maka och barn. Förhållandet till äldste sonen Fredrik var omtalat mycket dåligt.

Barn[redigera | redigera wikitext]

  1. Wilhelmine av Preussen (1709-1758), gift 1731 med markgreven Fredrik av Brandenburg-Bayreuth.
  2. Fredrik II (1712-1786), mer känd som Fredrik den store, kung av Preussen från 1740 till sin död.
  3. Louise (1714-1784), gift 1729 med markgreve Karl Vilhelm Fredrik av Brandenburg-Ansbach.
  4. Filippa Charlotta (1716-1801), gift 1733 med hertig Karl I av Braunschweig-Wolfenbüttel.
  5. Sofia Dorothea (1719-1765), gift 1734 med markgreve Fredrik Vilhelm av Brandenburg-Schwedt.
  6. Lovisa Ulrika (1720-1782), gift 1744 med den svenske tronföljaren Adolf Fredrik och därmed drottning av Sverige från hans trontillträde 1751 till hans död 1771 samt mor till de svenska kungarna Gustav III och Karl XIII.
  7. August Vilhelm av Preussen (1722-1758), guvernör av Pommern, gift 1742 med hertiginnan Lovisa Amalia av Braunschweig-Wolfenbüttel samt far till Fredrik Vilhelm II av Preussen.
  8. Anna Amalia (1723-1787), abbedissa i Quedlinburg.
  9. Henrik (1726-1802), gift 1752 med prinsessan Wilhelmina av Hessen-Kassel.
  10. August Ferdinand av Preussen (1730-1813), gift 1755 med sin systerdotter, Elisabeth Louise av Brandenburg-Schwedt.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
Företrädare:
Fredrik I
Kung i Preussen
1713-1740
Efterträdare:
Fredrik II
Företrädare:
Fredrik I av Preussen
Kurfurste
och markgreve
av Brandenburg

1713-1740
Efterträdare:
Fredrik II av Preussen