Fredrika Runeberg

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Fredrika Charlotta Runeberg)
Fredrika Runeberg
Fredrika Runeberg, 1875.
FöddFredrika Charlotta Tengström
2 september 1807[1][2][3]
Jakobstad, Finland
Död27 maj 1879[1][2] (71 år)
Helsingfors[4]
Andra namn-a -g
Medborgare iStorfurstendömet Finland[5]
SysselsättningJournalist[6], redaktör[7], författare[6]
MakeJohan Ludvig Runeberg
(g. 1831–1877, makas/makes död)
BarnLudvig Michael Runeberg (f. 1835)
Lorenzo Runeberg (f. 1836)
Walter Runeberg (f. 1838)
Johan Wilhelm Runeberg (f. 1843)
Fredrik Runeberg (f. 1850)
FöräldrarCarl Fredrik Tengström[9]
Anna Marketta of Bergbom[10]
Redigera Wikidata

Fredrika Charlotta Runeberg, född Tengström den 2 september 1807 i Jakobstad, död 27 maj 1879 i Helsingfors, var en finlandssvensk författare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Fredrika Tengström var dotter till Carl Fredrik Tengström och Anna Margaretha Bergbom och hade tre systrar och fyra bröder. Hon lärde sig läsa då hon var fem år. Fredrika Tengström gick i småskola tills hon var sju och sedan i Salmbergska flickpensionen i Åbo, där hon lärde sig tyska, franska och engelska. Hon fick under flera år hemundervisning av sin bror Karl i biblisk historia och tysk grammatik.

Fredrika Runeberg var gift med sin syssling Johan Ludvig Runeberg och den 17 maj 1837 flyttade paret från Helsingfors till Borgå. Fredrika Runeberg var mor till Anna Carolina (1832–1833), Ludvig Mikael (1835– ), Lorenzo (1836– ), Walter Magnus Runeberg (1838–1920), Johan Wilhelm (1843– ), Jakob Robert (1846–1919), Edvard Moritz (1848– ) och Fredrik Karl. Fredrika var brorsdotter till Jacob Tengström.

Fredrika Runeberg anses vara Finlands första kvinnliga journalist och den första kvinnliga författaren som kritiskt analyserat kvinnans ställning i hem och samhälle. Hon deltog i redaktionsarbetet för Helsingfors Morgonbladet 1833–1836, där hon publicerade egna stycken, översatte artiklar från andra språk och svarade för korrekturläsningen. Därmed blev hon Finlands första kvinnliga tidningsredaktör.

Fredrika Runeberg skrev 1843 historieromanen Fru Catharina Boije och hennes döttrar, men den fick vila i författarens gråa sypåse ända tills den utkom 1858, då hon befarade att det skulle uppfattas som okvinnligt att ställa frågor som: Hur ska kvinnor bäst kunna förverkliga sig själva? Hur ser det goda äktenskapet ut? Romanen översattes till finska och tyska. Hon medarbetade tidigt i pressen, men författarskapet fick anstå till förmån för hennes plikter som hustru och mor till åtta barn.

Ändå utgavs Teckningar och drömmar 1861, som är ett urval prosastycken. Hon hjälpte sin make i hans arbete som redaktör genom att översätta utländsk litteratur och skriva små berättelser och efter hans död redigerade hon hans efterlämnade skrifter.

Fredrika Runeberg är även bekant för sina samhällsinsatser. Hon grundade 1845 finsk läseförening för att Borgåfruarnas kunskapsnivå skulle höjas och hon var 1846 med om att starta fruntimmersföreningen som motarbetade nöden och skapade arbete för de fattigaste kvinnorna i Borgå. Samma år deltog hon i grundandet av en skola för medellösa flickor i staden.

År 1852 flyttade familjen in i ett hus med stor trädgård, där Fredrika Runeberg odlade nyttoväxter och rosor. Hon tillhörde krukväxtodlarpionjärerna och flera av hennes sticklingar lever ännu.

Romanen "Sigrid Liljeholm" kom ut 1862, men fick förkrossande kritik och därefter slutade Fredrika Runeberg att skriva romaner. I slutet av 1860-talet och början av 1870-talet skrev hon självbiografin Min pennas saga, som handlar om författarskapet och de litterära ambitionerna. Den utgavs postumt 1946.

Fredrika Runeberg avled 1879 och jordfästes invid sin make Johan Ludvig Runeberg. Fredrika Runeberg var även nära vän med författaren Anette Reuterskiöld.

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Familjens hem i Borgå är numera museum och museikaféet Fredrikastugan på Gamla malmen i Pargas är uppkallad efter henne.

På initiativ av litteraturhistorikern Karin Allardt Ekelund instiftades Fredrika Runeberg-stipendiet år 1986 till minne av Fredrika Runeberg. Det utdelas årligen till förtjänta personer som arbetar i Fredrika Runebergs anda.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] FemBios databas, Fredrika Runeberg, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Store norske leksikon, Fredrika Runeberg.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.womenwriters.nl.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, Runeberg, Fredrika, läst: 16 november 2019.[källa från Wikidata]
  7. ^ WeChangEd, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.infinite-women.com.[källa från Wikidata]
  9. ^ Luostarikorttelin asukkaat/Luettelo asukkaista.[källa från Wikidata]
  10. ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Allardt Ekelund, Karin (1942). Fredrika Runeberg : en biografisk och litteraturhistorisk studie. Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, 0039-6842 ; 291. Helsingfors. Libris 886083. http://www.sls.fi/sv/utgivning/fredrika-runeberg  Arkiverad 26 mars 2018 hämtat från the Wayback Machine.
  • Forssell, Pia (1995). ”Fredrika Runeberg mellan familjeideologi och emancipation”. Festskrift till Johan Wrede / [red. : Magnus Pettersson] (Helsingfors  : Svenska litteratursällsk. i Finland, 1995): sid. 105–112.  Libris 2109288
  • Forssell, Pia (2007). ”Fredrika Runeberg och bilden av författarskapet”. Historiska och litteraturhistoriska studier 2007(82),: sid. 93–140. 0073-2702. ISSN 0073-2702.  Libris 10542416
  • Huutala, Lisi: Självuppoffringens bittra njutning : om Fredrika Runeberg i Nordisk kvinnolitteraturhistoria, Band II. Fadershuset. 1800-talet (1993; ny tryckning 1998), sid. 298
  • Hämelin, Helena (2013). Runebergs på Kroksnäs : somrarna 1838-1868. Borgå: [Helena Hämelin]. Libris 15650555. ISBN 978-952-93-3034-8 
  • Lival-Lindström, Maria (2009). Mot ett eget rum : den kvinnliga bildningsromanen i Finlands svenska litteratur. Åbo: Åbo Akademis förlag. Libris 11704598. ISBN 9789517655002 
  • Mazzarella, Merete (2008–2011). ”Fredrika Runeberg”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. URN:NBN:fi:sls-4595-1416928957201 
  • Mazzarella, Merete (2007). Fredrika Charlotta, född Tengström : en nationalskalds hustru. Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, 0039-6842 ; 700. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. Libris 10435128. ISBN 9789515831521 
  • Mazzarella, Merete (2008). Fredrika Runeberg och Anna Tegnér : två skaldehustrur. Lund: Tegnérsamfundet. Libris 11210235 
  • Mazzarella, Merete (1985). Från Fredrika Runeberg till Märta Tikkanen : frihet och beroende i finlandssvensk kvinnolitteratur. Helsingfors: Söderström. Libris 7845729. ISBN 951-52-1007-0 
  • Miller, Catharina; Miller David (2015). På spaning efter berömda skrivbord. Norden ; På spaning efter berömda skrivbord. Brittiska öarna. Göteborg: Catharina Sundholm Miller. sid. 16-17. Libris 19347269. ISBN 978-91-637-8935-9 
  • Nordisk salonkultur : et studie i nordiske skønånder og salonmiljøer 1780-1850. Odense university studies in Scandinavian languages and literatures, 0078-3331 ; 38. Odense: Odense Universitetsforlag. 1998. Libris 7544436. ISBN 87-7838-345-5 
  • Rahikainen, Agneta (2003). Johan Ludvig & Fredrika Runeberg : en bildbiografi. Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, 0039-6842 ; 655. Stockholm: Atlantis. Libris 9202222. ISBN 91-7486-793-8 
  • Rosenlund, Teresa (1998). Tre kvinnor, tre pennor : studie av Fredrika Runebergs, Adelaide Ehrnrooths och Annie Furuhjelms journalistiska insatser i den finlandssvenska dagspressen. SSKH meddelanden, 1235-3892 ; 52. Helsingfors: Forskningsinstitutet, Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet. Libris 7840338. ISBN 951-45-8360-4 
  • Skantze, Marie (2001). Smakdomarna och Fredrika Runeberg : explicit subjektivitet och värdering i svensk litteraturhistorieskrivning = [The arbiters of taste and Fredrika Runeberg]  : explicit subjectivity and valuation in Swedish literary historiography]. Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap, 1404-0891 ; 2001 :34. Borås: Högsk. i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. Libris 3352324 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fredrika_Runeberg&oldid=54554460”