Freudenspiegel des ewigen Lebens

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Freudenspiegel des ewigen Lebens
Originalspråk Tyska
Genre Psalmbok
Utgivningsår 1599

Freudenspiegel des ewigen Lebens är en psalmbok publicerad 1599 av Philipp Nicolai.

Bokens historia[redigera | redigera wikitext]

Nicolai skrev flera andliga sångtexter och tonsatte några av dem under den stora pestepidemin i Unna i Tyskland 1597/98. Han samlade dessa i en "Trostbuch" ("tröstebok") med originalnamnet Frewden Spiegel deß ewigen Lebens (Det eviga livets glädjespegel) som publicerades 1599 i Frankfurt. (Artikelns titel är boktiteln stavad på modern tyska). Han ville med dessa trösta de många olyckliga anhöriga till offren för pestepidemin genom att visa på det eviga livet som följer efter döden.

Ett par av psalmerna hör till de mest välkända och är aktuella än idag: Wachet auf ruft uns die Stimme till en melodi som populärt kallas Koralernas konung och Wie schön leuchtet der Morgenstern till en melodi som kallas Koralernas drottning. Dessa melodier har använts till många andra psalmtexter men även varierats och utgjort tema för ett stort antal instrumentalkompositioner av både mycket och mindre kända kompositörer.

Trots att kompositionerna är mycket gamla användes de inte i 1695 års psalmbok varför såväl koralernas konung som koralernas drottning mest är förknippade med senare melodival till psalmer i den svenska psalmboken

Psalmer[redigera | redigera wikitext]

Koralernas konung[redigera | redigera wikitext]

Nicolais originaltext är Wachet auf, ruft uns die Stimme, baserad på Matt 25:1-13, liknelsen om de tio jungfrurna. (10 jungfrur ska möta en brudgum, 5 tar med sig olja till lamporna, de andra fem gör det inte. Alla somnar i väntan. Vid midnatt kommer brudgummen och bara de med ljus i lamporna får delta i firandet. Sensmoral: Var vaken eftersom ingen vet när stunden kommer.)

Melodins (tidigaste kända) ursprung är komponerad av Hans Sachs [1], ledaren för Mästersångarna i Nürnberg. Philipp Nicolai gör en bearbetning av denna för sin utgåva. Den senare ofta använda bearbetningen och harmoniseringen är gjord av Johann Sebastian Bach (musiklänk nedan).

Melodin användes i Svenska kyrkan första gången i 1819 års psalmbok till psalmerna nr 496 Vakna upp! en stämma bjuder (ej det översatta originalet!), och till två senare psalmtexter. I tillägget till 1819 års psalmbok, Nya psalmer 1921, används melodin även till nr 536 och 566. Enligt uppgifter från Borgå stift använder psalmen Väktarns rop i natten skallar samma melodi, oklart om det avser psalmen i den svenska psalmboken eller den svenskspråkiga psalmboken i Finland.

Melodin används i svenska psalmböcker bland annat till:

Melodin har också använts som tema eller "grundmaterial" till ett stort antal andra kompositioner, till exempel:

  • Johann Sebastian Bach: Använde både texten och melodin i många kompositioner, från enkla orgelvariationer till stora orkesterverk, till exempel:
    • Orgelharmonisering av melodin
    • Koral BWV 140.4 (här i pianoarrangemang, notera psalmmelodin i basstämman). Koralen är avsedd för 27:e söndagen efter Trefaldighet.
    • Koral BWV 645 (mp3-fil) (Koralen BWV 140.4 i orgelarrangemang, notera psalmmelodin i en understämma) Arrangemanget ingår som nr 1 i samlingen Schübler Koralen.
  • Max Reger: Fantasi över koralen "Wachet auf, ruft uns die Stimme", op.52:2

Koralernas drottning[redigera | redigera wikitext]

Originaltexten av Nicolai är Wie schön leuchtet der Morgenstern. Melodin användes i Svenska kyrkan första gången i 1819 års psalmbok till flera texter, nr 55, 69, 412, 430 och 484. I 1921 års koralbok med 1819 års psalmer används Nicolais text för första gången i översättning av Petrus Jonae Angermannius , bearbetad av Johan Ludvig Runeberg med titelraden Hell, morgonstjärna, mild och ren. Melodin används där även till andra texter som nr 69, 412, 430 och 484.

Melodin används i svenska psalmböcker bland annat till:

Melodin har också använts som tema eller "grundmaterial" till ett stort antal andra kompositioner.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sv. psalmb. 1986 anger att texten är av Hans Sachs och P Nicolai

Källor[redigera | redigera wikitext]