Frida Stéenhoff

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Porträtt av Frida Stéenhoff
Frida Stéenhoff circa 1915

Helga Frideborg (Frida) Maria Stéenhoff, född Wadström 11 december 1865 i Klara församling i Stockholm, död 22 juni 1945, var en svensk författare och debattör.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Frida Stéenhoff var dotter till den i Stockholms kyrkoliv välkände komministern i S:ta Clara församling Carl Bernhard Wadström (1831-1918) och Helga Louise Westdahl (1838–79). Tillsammans med maken Gotthilf Stéenhoff hade hon två barn – (1) Fanny Stéenhoff-Noreen (1888-1968), med.kand., skoltandläkare i Stockholm, 1911-34 gift med chefen för Byggnadsstyrelsens kulturhistoriska byrå, arkitekten Ärland Noreen, och (2) Rolf Stéenhoff (1898-1988) civilingenjör, VD i Apotekarnes Mineralvattens AB.

Fadern var en central gestalt i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen och de pietistiska kretsar i Stockholm som prinsessan Eugènie tillhörde. Frida Stéenhoff och hennes syskon tillbringade ibland somrarna hos prinsessan på hennes sommarhem Fridhem på Gotland. Prinsessan Eugènie kom också att bli ett stöd för Frida Stéenhoff då hennes mor gick bort 1879 och Frida Stéenhoff endast var 13 år gammal.

Frida Stéenhoff gick i Normalskolan för flickor och sedan tre år vid Åhlinska skolan (1879-1882). Därefter åkte hon till Neuchâtel i Schweiz, för att vistas ett år hos vänner till familjen. I Neuchâtel studerade hon bland annat måleri och franska vid Collège de filles. När hon kom tillbaks till Sverige ville hon börja vid Målarakademien i Stockholm, men hennes far ansåg att hon måste skaffa sig ett säkrare leveböd än konstnärens. Under en tid arbetade hon på Tekniska skolan i Stockholm, samtidigt som hon bedrev självstudier och deltog i studentkurser vid Lyceum för flickor. Hon tog ”Lilla studenten”, examen i tyska och naturvetenskapliga ämnen, på våren 1886.

År 1887 gifte sig Stéenhoff med läkaren Gotthilf Stéenhoff (1859-1943) och flyttade med honom till Sundsvall. Paret var bosatt i Sundsvall från 1887 till 1905 där han var stadsläkare; därefter flyttade de till Oskarshamn, där han var provinsialläkare 1908-12 och sist till Stockholm, där han fram till sin pensionering 1925 var förste provinsialläkare i Stckholms län. I Sundsvall kom hon genom sin mans läkarpraktik i kontakt med arbetarnas svåra levnadsförhållanden.

Som författare debuterade Frida Stéenhoff 1896 med dramat Lejonets unge som hon skrev under pseudonymen Harold Gote. Dramat hade premiär i Sundsvall 1897 för utsålda hus. Strax före premiären framkom att det var doktorinnan Stéenhoff som skrivit dramat och det blev en livlig debatt. Pjäsen var kontroversiell bland annat för att den förespråkade kärlek utan äktenskap, och talar om preventivmedel som en självklarhet. Det är i Lejonets unge som Stéenhoff formulerar frasen "Nästa århundrade blir barnets århundrade", vilken sedan gav titeln för Ellen Keys kända bok.

Stéenhoff var en kontroversiell debattör och skrev flera debattskrifter. Det som framförallt gjorde henne kontroversiell var talet om friare kärleksförbindelser och kritiken av äktenskapet som institution. Hon krävde att kvinnan skulle bli en "oberoende ekonomisk enhet" och att hon inte skulle vara tvungen att ingå äktenskap med en man för att ha möjlighet att försörja sig själv och sina barn. Den debattskrift som nådde störst upplaga var Humanitet och barnalstring (1905) som spreds i 23 000 exemplar. Det var med Feminismens moral (1903) som Stéenhoff introducerade begreppet "feminism" i Sverige med den betydelse det har idag. Tidigare hade begreppet används som en nedsättande benämning för personer som inte anpassade sig till rådande könskonventioner.

Frida Stéenhoff deltog aktivt i arbetet för att omorganisera fattigvården i modern riktning. Hon stiftade den svenska avdelningen av Internationale Vereinigung für Mutterschutz und Sexualreform, där hon var medlem. Hon deltog aktivt i den kvinnliga rösträttsrörelsen samt deltog också i flera samtida humanitära rörelser. Bland annat stödde hon från 1880-talet arbetet för kvinnors rätt till barnbegränsning och födelsekontroll. Hon var medarbetare i den liberala-radikala tidskriften Tidevarvet, veckotidskrift 1923-1936, en oberoende tidning för debatt inom politik och kultur. Efter det att Stalin hade låtit bland andra avrätta Bucharin våren 1938, upplöstes den i Sverige bildade blott treåriga Föreningen Kulturfront. Makarna Stéenhoff anslöt då till Ture Nermans försök att arrangera en Antifascistisk Samling, vilket senare fick fraktionen Kämpande demokrati. Genom dessa organisationer hade Stéenhoff också nära kontakter med flyktingorganisatörerna i den antinazistiska så kallade Tisdagsklubben, som ihärdigt drevs under hela andra världskriget av Amelie Posse. Andra vänner var Ellen Key och Georg Brandes.

Sameforskaren och konstnären Karl Tirén porträtterad av Frida Stéenhoff.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Romaner och novellsamlingar[redigera | redigera wikitext]

  • 1902 - Det heliga arvet
  • 1904 - Öknen
  • 1911 - Kring den heliga elden
  • 1915 - Ljusa bragder och mörka dåd
  • 1918 - Filippas öden
  • 1937 - Objektiv stats- och könsmoral

Skådespel[redigera | redigera wikitext]

  • 1896 - Lejonets unge
  • 1898 - Sin nästas hustru
  • 1900 - Ärkefienden
  • 1907 - Stridbar ungdom
  • 1908 - Den vita duvans samfund
  • 1910 - Den smala vägen
  • 1911 - Kärlekens rival

Essäer och övriga skrifter[redigera | redigera wikitext]

  • 1903 - Feminismens moral
  • 1904 - Den reglementerade prostitutionen
  • 1905 - Humanitet och barnalstring
  • 1905 - Varför skola kvinnorna vänta
  • 1907 - Fosterlandskänslan
  • 1908 - Penningen och kärleken
  • 1909 - Riktlinjerna i mitt författaskap
  • 1910 - Teatern och livet
  • 1910 - Det nya folket
  • 1912 - Minfru, fru eller fröken
  • 1912 - Äktenskap och demokrati
  • 1913 - Könsslaveri
  • 1915 - Krigets herrar - världens herrar
  • 1924 - Samtal med en borgmästare om prostitutionen (Tidevarvet 1924(2):8, s. 4, 5, 6)
  • 1924 - Ellen Key och Nikodemus (Tidevarvet 1924(2):49, s. 1, 6)
  • 1925 - Babels förbistring: angående befolkningsproblem ... (Tidevarvet 1925(3):7, s. 3)
  • 1925 - Bör nutidsmänniskan tro på drömmar? (Tidevarvet 1925(3):14, s. 4)
  • 1925 - Vad unnar han henne? (Tidevarvet 1925(3):17, s. 4 )
  • 2007 - Blott ett annat namn för ljus: Tre texter av Frida Stéenhoff (innehåller Feminismens moral, Ett sällsamt öde och Lejonets unge)

Tillsammans med Anna Lenah Elgström, Naima Sahlbohm och Elin Wägner:

  • 1917 - Den kinesiska muren: Rosika Schwimmers kamp för rätten och hennes krig mot kriget
  • 1919 - En bok om Ellen Key

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Lundström, N.S. Svenska kvinnor i offentlig verksamhet, Uppsala (1924)
  • Zade, Beatrice Frida Steenhoff – människan, kämpen, verket (1935)
  • Ahlund, Claes, "Krig och kultur i konservativ och radikal belysning. Annie Åkerhielm och Frida Stéenhoff från sekelskiftet till första världskriget", Samlaren, Uppsala, årg.126 (2005), s. 97-150
  • Kellgren, Ragna "Kvinnor i politiken" (1971)
  • Bokholm, Rune Tisdagsklubben, om glömda antinazistiska sanningssägare i svenskt 30- och 40-tal. (2001)
  • Bergström, Margot och Ahlberg, Anne-Marie, "Steenhoff, Helga Frideborg (Frida) Maria", Svenska män och kvinnor 7 (1954)
  • Österberg, Eva och Carlsson Wetterberg, Christina (red.) Rummet vidgas – kvinnor på väg ut i offentligheten ca 1880-1940 (2002)
  • Carlsson Wetterberg, Christina Bara ett öfverskott av lif: En biografi om Frida Stéenhoff (Bokförlaget Atlantis 2010)
  • Carlsson Wetterberg, Christina Könskampen främmande för feministpionjärer, SvD Under strecket 2005-08-01
  • Carlsson Wetterberg, Christina Blott ett annat namn för ljus – tre texter av Frida Stéenhoff (2007)
  • Hennel; Ingeborg Nordin "Man måste vara mumie för att inte vara revolutionär. Om Frida Stéenhoff i Nordisk kvinnolitteraturhistoria, Band II. Fadershuset. 1800-talet (1993; ny tryckning 1998), sid. 553
  • Hennel; Ingeborg Nordin "Författare i sekelskiftets Sundsvall" i "Sundsvalls historia III (1997)
  • Mårsell, Maria, Feministen som ville påverka hela samhället, SvD Under strecket 2011-01-28
  • Torell, Örjan "Den osynliga staden" (h-ström 2008)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]