Frida Uhl

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Frida Uhl på 1930-talet
Frida Uhl 1892

Maria Friederike "Frida" Uhl, född 4 april 1872 i Mondsee, Oberösterreich, död 28 juni 1943 i Salzburg, var en österrikisk författare, litteraturkritiker, översättare och dramaturg. Uhl var gift med August Strindberg 1893-1897. Mor till Christine Kerstin Strindberg, född 26 maj 1894, död 30 april 1956.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hon var dotter till Friedrich Uhl, teaterkritiker, romanförfattare och chefredaktör för Wiener Zeitung och Maria Uhl, en hängiven katolik.[1] Hon gick nio år på klosterskolor i Görz, Bad Reichenhall, London och Paris. De språkkunskaper hon på så sätt fick hade hon nytta av som översättare senare i livet. 1892 flyttade hon till Berlin där hon arbetade som litteraturkorrespondent för Wiener Zeitung. Där blev hon i januari 1893 bekant med den 23 år äldre August Strindberg som hon gifte sig med redan den 2 maj samma år på Helgoland. I slutet av maj åkte paret till London, där Frida stannade kvar själv och försökte få Strindbergs verk översatta och uppförda på teatrar, dock utan framgång. Av ekonomiska skäl bodde hon under deras äktenskap omväxlande på ett av föräldrarnas gods i Schloss Dornach i Saxen i Oberösterreich eller i ett närbeläget hus i Klam. Strindberg skrev och målade. 1894 föddes deras gemensamma dotter Kerstin. Den ekonomiska situationen hade nu blivit ohållbart och äktenskapet var redan i upplösning. 1894 lämnade Strindberg Dornach och flyttade till Paris. Hustrun kom efter i ett försök att reparera äktenskapet, men återvände i oktober till Dornach och dottern. De sågs inte därefter och äktenskapet upplöstes i skilsmässa 1897.[2]

Hon fick ett andra barn, Friedrich, med den tyske författaren Frank Wedekind. Föräldrarna fick ta hand om barnen. Tillsammans med poeten Hanns Heinz Ewers grundade hon den första tyska kabarén 1900. Hon var nära bekant med flera medlemmar av den litterära gruppen Jung-Wien, såsom poeten Peter Altenberg och journalisten Karl Kraus.

Med författaren Werner von Oestern hade hon ett särskilt stormigt förhållande och hon hotade två gånger att skjuta honom med revolver. Detaljer från deras samliv blev offentliga då Frida Uhl stämde von Oestern. 1908 avfyrade hon ett skjutvapen på ett hotell i Wien på nyårsdagen. Det är inte klarlagt om hon försökte begå självmord. Hon hade tidigare skrivit flera självmordsbrev. Händelsen ledde till en stor skandal då prinsen Fugger-Babenhausen deltog i festligheterna på hotellet.[3]

Den 26 juni 1912 öppnade hon nattklubben Cave of the Golden Calf i Londons Soho. Inredningen hade utförts av Percy Wyndham Lewis och Jacob Epstein. Hon satte upp pjäser av August Strindberg, uppläsningar av verk av den italienske futuristen Filippo Tommaso Marinetti och lät uppföra melodramen Pierrot Lunaire av Arnold Schönberg. Klubben stängde då Frida Uhl helt plötsligt 1914 flyttade till Amerika.

Där fick hon anställning på filmbolaget Fox och skrev även filmmanus under pseudonymen Marie Eve. Efter första världskrigets utbrott flyttade hon till New York och skaffade sig inkomster bland annat genom att hålla föredrag om August Strindberg.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Strindberg, August; Uhl, Frida; Buchmayr, Friedrich (1993). Wenn nein, nein! : August Strindberg und Frida Uhl : Briefwechsel 1893-1902. Publication P ; 1. Weitra: Bibliothek der Provinz. Libris 6959642. ISBN 3-900878-91-9 
  • Uhl, Frida (1936). Lieb, Leid und Zeit : Eine unvergessliche Ehe. Mit zahlreichen unveröffentlichten Briefen von August Strindberg. Hamburg .... Libris 3095807 
  • Uhl, Frida (1937). Marriage with genius : By Freda Strindberg. London. Libris 3095808 
  • Uhl, Frida (1933-1934). Strindberg och hans andra hustru. Stockholm: Bonnier. Libris 8597 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Contemporary Authors Online. Detroit, Michigan: Gale Research. 2010. ISBN 978-0-7876-3995-2 
  2. ^ August Strindberg: en biografi i text och bild. Stockholm: Bonnier. 1972. sid. 350-351. Libris 7143751. ISBN 91-0-037695-7 
  3. ^ Martinus, Eivor (2007). Lite djävul, lite ängel : Strindberg och hans kvinnor. Stockholm: Carlsson. Libris 10407823. ISBN 978-91-7331-039-0 
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Buchmayr, Friedrich (2011). Madame Strindberg : oder die Faszination der Boheme. St. Pölten: Residenz. Libris 12303615. ISBN 978-3-7017-3245-6 
  • Cislaghi, Hildegard (1946). August Strindberg und Frieda Uhl.: (Strindbergs zweite Ehe.). Wien. Libris 2596504 
  • Gerstinger, Heinz (1987). Österreich "Holdes Märchen und böser Traum" : August Strindbergs Ehe mit Frida Uhl. Wien: Herold Vlg. Libris 5887863. ISBN 3-7008-0296-X 
  • Strauss, Monica (2001). En grym bankett : om Frida Uhl, Strindbergs andra hustru. Stockholm: Norstedt. Libris 8345461. ISBN 91-1-300811-0