Friskytten

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För Stockholmstidningen, se Friskytten (tidning).
Framförande av operan i Nürnberg 1822.

Friskytten (tyska: Der Freischütz) är en tysk romantisk opera i tre akter med musik av Carl Maria von Weber. Librettot av Johann Friedrich Kind baseras på berättelsen Der wilde Jäger ur Gespenster-Geschichten av Johann August Apel och Friedrich Laun.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Friskytten är den mest berömda tyska romantiska operan före Wagner. Nytt är att ouvertyren nu är en komplett tondikt, på samma sätt som hos Wagner senare, och inte bara en sammanställning av operans viktigaste melodier. Den lanserar även det magiska, mystiska och övernaturliga i handlingen.

Operan fullbordades och uruppfördes på Königliches Schauspielhaus i Berlin den 18 juni 1821.[1] Den blev en enastående framgång med enormt publikbifall och sålunda måste hela ouvertyren tas da capo.

Den svenska premiären ägde rum på Stockholmsoperan den 23 april 1823 med en version i svensk översättning av Anders Lindeberg och den iscensattes åter med premiär den 3 oktober 1841, den 15 december 1857, den 17 oktober 1900 i en nyöversättning av Wilhelm Stenhammar, den 28 mars 1924 och den 14 februari 1946 i ännu en nyöversättning av Leo Blech.[2]

Den sattes upp på Folkoperan med premiär den 9 februari 2008.[3]

Leon Björker som Kaspar and Set Svanholm som MaxStockholmsoperan 1936.
"Vargklyftan" - dekor för andra akten från uppsättningen i Weimar 1822.

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Namnet på operan kommer från folktrons "friskytt", en skytt som på grund av ett förbund med djävulen är i besittning av så kallade "frikulor" som alltid träffar det skytten vill. Detta är dock endast fallet med sex kulor; den sjunde kulan tillhör djävulen och träffar det han vill.[4]

Personer[redigera | redigera wikitext]

  • Ottokar, regerande böhmisk furste (baryton)
  • Kuno, jägmästare i furstens tränst (bas)
  • Agathe, Kunos dotter (sopran)
  • Ännchen (Anna), Agathes unga släkting (sopran)
  • Kaspar, förste jägare (bas)
  • Max, andre jägare (tenor)
  • Eremiten (bas)
  • Kilian, en rik bonde (baryton)
  • Samiel, "den svarte jägaren" (talroll)

Brudtärnor, jägare, bondfolk och musikanter.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Handlingen utspelar sig i Böhmens bergstrakter vid mitten av 1600-talet kort efter trettioåriga krigets slut.

I operan finns allt det som var typiskt för romantikens opera som: folksaga, övernaturlighet, skogsromantik, glada jägarkörer, naturmystik och människans själ. Weber spelade upp en musik som trollband publiken i de lantliga scenerna, på dansbanan, och inte minst i den berömda scenen i Vargklyftan. Folkvisetonen, musikens både romantiska och dramatiska karaktär och de harmoniska finesserna var nyheter, liksom orkesterklangen. Weber använde nämligen instrumenten på nya sätt, till exempel klarinetter i det djupa läget, och publiken fick höra klanger som aldrig tidigare klingat. De skallande jägarkörerna, den spöklika och skrämmande musiken i Vargklyftan, det första ledmotivet i operahistorien, och ouvertyren bildade utgångspunkten för en ny operastil.

Berömda utdrag[redigera | redigera wikitext]

  • Ouvertyren
  • Akt 1. Durch die Wälder (Max)
  • Akt 2. Leise, leise, fromme Weise (Agathe)
  • Akt 3. Und ob die Wolken (Agathe); Jägarnas kör[1]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Weber, Carl Maria von; Kind, Friedrich (1907). Friskytten : skådespel i tre akter med sång. Opera-repertoire, 99-1618791-6 ; 15 (5 uppl.). Stockholm: Bonnier. Libris 10001531 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Gammond, Peter; Edlén, Håkan; Thölén, Lennart (1982). Opera-handbok: [550 operor, biografier över 155 kompositörer och 100 operaartister och utförlig förteckning över rekommenderade inspelningar]. Göteborg: Wezäta. sid. 230-231. Libris 7745312. ISBN 91-8507491-8 
  2. ^ Kungliga teatern : repertoar 1773-1973 : opera, operett, sångspel, balett. Skrifter från Operan, 0282-6313 ; 1. Stockholm. 1974. Libris 106704 
  3. ^ Folkoperan
  4. ^ Friskytt, Nordisk familjebok, 1908
  • Sandberg, Ingrid (1944). Våra populäraste operor och operetter. Bd 3. Uddevalla: Hermes, Björkman & Ericson. sid. [91]-106. Libris 420182 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]