Fritanke

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Fritanke är ett samlingsbegrepp för de filosofiska grenar som vidhåller att vetenskap och logik är de verktyg man bör använda för att korrekt forma sin verklighetsuppfattning, i kontrast till vidskeplighet och religiösa dogmer.

John Toland, som var starkt påverkad av Spinoza kallade sig själv fritänkare, och blev den som gav begreppet sin betydelse. Det kan användas del om personer som vill frigöra sig från kyrklig dogm, men även om mera generellt om vidsynta personer med Voltaire som mönster, men även för ateister som vill helt frigöra sig från kyrkans inflytande, eller personer som i Spinozas och Johann Gottlieb Fichtes anta är religiösa mystiker, men inom religionen söker andra banor än de gängse.[1]

Ofta är fritänkare även ateister, humanister och/eller materialister på grunden att det inte finns några bevis att något övernaturligt existerar. Vanligt är också att fritänkare är skeptiker då den metod fritänkare använder för att bilda sin verklighetsuppfattning kräver ett visst mått av skepticism. Fritanke ska inte blandas samman med den liberalt politiskt ideologiska grenen frisinne.

Symbolik[redigera | redigera wikitext]

Penséer används ofta internationellt av sekulära och fritankesorganisationer för att symbolisera rörelsen. Blomman i fråga tänks föreställa ett människoansikte och då blomman lutar på hösten tycks den se ut som en människa framböjd som om den satt i djupa tankar, en ställning som gestaltas av Auguste Rodins staty Tänkaren.

Kända fritänkare[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 10. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 407