Frostviken

Wikipedia

Frostviken är en socken och församling i norra Jämtland. Huvudorten i Frostviken är Gäddede. Frostviken ligger sedan 1974 i Strömsunds kommun, men var egen kommun under åren 1863-1973.

Innehåll

1 Historik
2 Mineralbrytning
3 Se även
4 Externa länkar

[redigera] Historik

Den förste fast boende invånaren i Frostviken hette Jon Olofsson och flyttade in från Nordli i Norge till nuvarande byn Frostviksbränna i mitten av 1700-talet. Det finns gott om arkeologiska fynd från långt tidigare mänsklig aktivitet, men denna bosättning är det tidigaste kända fastboendet. Vid inflyttningen tillhörde området Norge, men genom 1751 års gränstraktat kom området att tillhöra Sverige. Riksgränsens läge fastställdes dock först åren 1758-1760. År 1919 invigdes Sjougdnäs kapell för Sjougdnäs kapellförsamling inom Frostvikens pastorat.

[redigera] Mineralbrytning

Det bröts glimmer i området kring Väktarmon, 20 km norr om Gäddede, under 1940-talet. Glimmer användes då inom el-industrin.

Tidigare har även andra mineraler brutits på flera platser inom socknen.

Hämtat från Mineral- och Lerindustri i Jämtlands län av Johan Loock , Länsstyrelsen i Jämtlands län:

Under andra världskriget skedde en högst tillfällig brytning av olika industrimineraler i Frostviken. Även under första världskriget skedde viss brytning, trots svårigheter med avstånd och transporter. Orsaken till att brytning kom till stånd just under krigen var framför allt problem med import och olika avspärrningar, som under några intensiva år gjorde gruvdrift i Frostviken lönsam. Under rådande omständigheter ansågs det dessutom önskvärt att Sverige var självförsörjande inom så många områden som möjligt. I Frostviken fanns emellertid också en direkt koppling till krigsindustrin, som bidragit till att brytningen fått ett litet spännande och hemlighetsfullt skimmer över sig. Allmänt har mineralförekomster i Frostviken varit förknippade med många drömmar och förhoppningar om guldrusch, men fyndigheterna har aldrig varit så betydande att brytning i större skala varit lönsam, med undantag för de speciella förhållanden som rådde under världskrigen. Framför allt är det brytningen av glimmer, som tidigare spelade en stor roll inom elektroindustrin, som blivit omtalad. Förekomsterna av glimmer i Frostviken har varit kända sedan 1910-talet. Samtliga kända och bearbetade glimmerförekomster ligger i närheten av den f.d. fjällägenheten Väktarmon, ca 2 mil norr om Gäddede. Fyra brott finns på fjället Avardo, två på Görtelstjakk, tre på Norra Väktarklumpen och ett vid Tangen. Alla brotten ligger förhållandevis otillgängligt på kalfjällen. Glimmer är ett vanligt mineral i berggrunden, varför normalt bara rika fyndigheter bryts. Glimmerbrytningen på Görtelstjakk inleddes med kort varsel vid andra världskrigets utbrott. Orsaken var ett hastigt påkallat behov av högvärdigt glimmer med anledning av svenska försvarsmaktens inköp av italienska spaningsplan. Kort före andra världskriget förhandlade Flygvapnet med Italien om köp av italienska flygplan av märket Caproni 210. Italienarna ville som kompensation för de 32 000 tändstift som skulle levereras med planen, erhålla tre ton glimmer av svenskarna. Flygvapnet träffade ett avtal om brytning av den aktuella mineralen på Görtelstjakk med företaget Hj. Andren & söner i Göteborg. Fyndigheten hade några år tidigare upptäckts av August Kapp, en legendarisk självlärd geolog som under hårda fysiska och ekonomiska villkor skaffat sig en stor kunskap om Frostvikens geologi. Kvaliteten på glimmern i Görtelstjakk motsvarade inte italienarnas krav, som då krävde att få sex ton levererat. Svenska flygvapnet ville forcera brytningen och tog därför själva över verksamheten åren 1941-42.