Fucking Åmål

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fucking Åmål
Genre Drama
Romantik
Regissör Lukas Moodysson
Producent Lars Jönsson
Peter Aalbæk Jensen
Manus Lukas Moodysson
Skådespelare Alexandra Dahlström
Rebecka Liljeberg
Mathias Rust
Erica Carlson
Stefan Hörberg
Axel Widegren
m.fl.
Originalmusik Broder Daniel
Produktionsbolag Memfis Film
År 1998
Speltid 89 minuter
Land Sverige
Språk Svenska
IMDb SFDb

Fucking Åmål är en svensk drama- och ungdomsfilm från 1998 av Lukas Moodysson med bland annat Alexandra Dahlström och Rebecka Liljeberg i rollerna. Filmen blev en stor succé och belönades med priser för Bästa film vid Berlins filmfestival, Guldbaggen och Rotterdams internationella filmfestival. Filmmusiken är producerad av Broder Daniel.

Filmens titel kommer från en replik i filmen som Elin, en av huvudkaraktärerna yttrar efter att Agnes sagt att det var första, och sista gången någon (Elin) kysst henne, "Det är fel, det är bara för att du bor i fucking Åmål.". Filmen hade premiär 23 oktober 1998 i Sverige. En bok med filmens manuskript utkom året efter.

Innehåll

Handling[redigera]

Sextonåriga Agnes är ensammast i hela världen, det tycker i alla fall hon själv. Hon har flyttat till Åmål från Mariefred och har egentligen bara en vän i Åmål, Viktoria. Agnes är djupt förälskad i Elin, en flicka som enligt ryktet ska ha hånglat med alla pojkar på skolan. Elin är populärast i Åmål och således raka motsatsen till Agnes. Av en händelse kommer Elin hem till Agnes på hennes födelsedag. Efter den händelsen börjar Elin på allvar fundera över om hon är homosexuell, men kommer på andra tankar när hon möter Johan. Tiden går och Agnes är lika kär i Elin som innan. Elin börjar i sin tur bli osäker på sin kärlek till Johan och beslutar sig för att göra slut. En dag i skolan drar Elin in Agnes på en toalett och försöker förklara att hon är kär i henne.

Man får en inblick i hur det är att grubbla över sin läggning, vara ung i en liten stad där alla känner alla och hur jobbigt det är att vara utanför.

Rollista (i urval)[redigera]

Produktion[redigera]

Från början var Fucking Åmål inte en kärlekshistoria, utan en film om att vara ung och längta bort. Då handlade det om två systrar. Först långt senare blev manuset till det som senare kom att användas i filmen.

Filmen spelades in i Trollhättan av Film i Väst våren 1998. Filmen hade en snål budget och castingen av personal gjordes delvis av regissören Lukas Moodysson och hans fru Coco. Lukas ville att medarbetarna skulle kunna vara ett bra "fotbollslag" tillsammans. En gång under "broscenen" syns en Åmål-skylt i bakgrunden, men denna är specialtillverkad.

Under filminspelningen var Åmåls kommun kritisk till filmtiteln och innehållet.[1] Men de ändrade inställning sedan filmen blivit populär.

Mottagande[redigera]

Filmen blev en publik- och kritikersuccé och 2005 blev filmen en av Sveriges tio mest sedda filmer (på bio) genom tiderna. En del kritiker ställde sig dock tveksamma till den lesbiska kärlekshistorien, vilken bland annat en filmrecensent i tidningen Aftonbladet beskrev som icke-trovärdig.[1]

1999 vann filmen fyra guldbaggar för bästa film, regi (Lukas Moodysson), manus (Lukas Moodysson) och kvinnlig huvudroll (Alexandra Dahlström och Rebecka Liljeberg fick var sin guldbagge). Agnes pappa Olof som spelades av Ralph Carlsson var nominerad till bästa manliga biroll men fick ingen guldbagge.

Moodysson sade att han redan från början visste att filmen skulle bli en succé, dock inte en sådan succé som den blev.[2]

Filmen anses än i dag av många tillhöra Sveriges bästa filmer.[källa behövs]

Musik i filmen[redigera]

Se även[redigera]

Referenser[redigera]

  1. ^ [a b] Gareth Griffiths, 'An Åmål State of Mind', City + Cinema: Essays on the specificity of location in film, Datutop 29, Tampere, 2007.
  2. ^ "Jag visste att filmen skulle bli en succé": Aftonbladet Wendela den 23 oktober 2008

Externa länkar[redigera]

Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fucking_Åmål&oldid=21062482"