Fukushima-olyckan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hur evakueringszonen utvidgades första veckan.
Två av reaktorenheterna fem dagar efter olyckan.

Fukushima-olyckan (福島第一原子力発電所事故 fukushima daiichi genshiryoku hatsudensho jiko?) avser en serie haverier och utsläpp av radionuklider vid kärnkraftverket Fukushima I som följde på jordbävningen vid Tōhoku och tsunamin den 11 mars 2011.

Tre av verkets sex block var vid tillfället i drift och snabbstoppades, då jordbävningen slog ut det yttre elnätet. Den tsunami, som följde 56 minuter efter jordbävningen, slog ut de reservgeneratorer som användes för reaktorernas kylning. Endast batterikraft återstod då och ungefär 50 minuter senare upphörde nödkylsystemet att fungera i block 1 och 2 och efter ytterligare 1,5 dygn även i block 3. Därefter saknade såväl härdar som bränslebassänger kylning, vilket ledde till partiella härdsmältor med vätgasexplosioner och utsläpp av radioaktiva ämnen som följd.

Vad som utmärker olyckan är att tre systemtekniskt separata reaktorer totalhavererade med avseende på samtliga barriärer avsedda att hindra radioaktivt läckage[1] under de två dygn som följde. I en långsam process utdragen över flera dygn skedde detta på ett mycket spektakulärt sätt med kraftiga explosioner, som en efter en totalt ödelade reaktorhallarna i block 1, 3 och 4 och allvarligt skadade den i block 2. När detta skett, torrkokade till slut även det kärnbränsle, som lagrats i öppna bränslebassänger i närheten av reaktorerna.

Enligt Japans kärnsäkerhetsorgan NISA (Nuclear and Industrial Safety Agency) var mängden radioaktivt cesium som spreds i atmosfären efter explosionen lika med 168 Hiroshimabomber[2]. Olyckan har rankats på den högsta nivån på INES-skalan för allvarlighetsgrad på kärnkraftsolyckor och -incidenter.

Japanska dagstidningens Asahi Shimbun vetenskapsredaktör, Mariko Takahashi, har i efterhand summerat vad som hände under Fukushimakatastrofens första månad.[3]

Förlopp dag för dag[redigera | redigera wikitext]

Den japanska kärntekniksammanslutningen JAIF har också sammanställt förloppet 11–17 mars, 17–24 mars samt 24–31 mars i tre pdf-dokument[4][5][6]. Även enskilda rapporter har tidvis varit egendomligt formulerade (vilket förklarar varför denna text också har många egendomliga formuleringar). I den mån materialet nedan härrör ur dessa[förtydliga] anges referens.

11 mars[redigera | redigera wikitext]

14:46 slogs elnätet ut av ett jordskalv med epicentrum i havet 150 km nordost om anläggningen.

15:42 slogs reservkraften ut av den tsunami som följde på skalvet.

15:45 spolades reservgeneratorernas bränsleförråd bort av det stigande vattnet.

16:36 upphörde nödkylningen att fungera vid block 1 och 2.

12 mars[redigera | redigera wikitext]

04:00 Inneslutningstrycket vid block 1 låg 8,4 bar över konstruktionstrycket. Det höga trycket i inneslutningen berodde på att den ånga som avblåsts från reaktortanken till kondensationsbassängen innehöll stora mängder vätgas till följd av den inträffade härdsmältan. Vätgasen kondenserades inte i vattnet i kondensationsbassängen utan ledde till ett ökat tryck i inneslutningen.

05:22-32 förlorades tryckinstrumenteringen vid block 1 och 2.

09:07 Beslut om att via en avblåsningsventil sänka reaktortanktrycket i block 1.

14:49 Trycket minskades i inneslutningen vid block 1 via reaktorhallen. Cesium detekterades vilket innebar ännu en indikation på att härdsmälta hade skett.

15:36 Hela reaktorhallen vid block 1 blåstes bort av en kraftig vätgasexplosion.

20:20 Beslut om att mata havsvatten till block 1. En sådan åtgärd förstör reaktorn, varför man avvaktat med det, men det var nu ändå för sent att rädda den.

13 mars[redigera | redigera wikitext]

05:58 Nödkylsystemet vid block 3 upphörde att fungera. Fram till denna tidpunkt kunde block 3 betraktas som i stort sett oskadat.

09:20 Tryckavlastning av reaktortanken vid block 3 via en avblåsningsventil.

13:12 Beslut om att mata havsvatten till block 3.

14 mars[redigera | redigera wikitext]

04:08 Temperaturen i bränslebassängerna vid block 4 (pågående revision - nyligen använt bränsle från urladdad härd) sades vara uppe i 84 C.

06:10 Trycket i inneslutningen vid block 3 översteg konstruktionstrycket med 4,6 bar. Tryckavlastning skedde därför, eller som följd av naturlagarna, även denna gång via reaktorhallen.

11:01 Reaktorhallen vid block 3 förstördes av en kraftig vätgasexplosion.

13:25 Trycket i reaktortanken vid block 2 uppgick till 70 bar och ökade ytterligare. Tryckavlastning av reaktortank och inneslutning samt havsvattenmatning förbereddes. I samma rapport angavs att man fått uppgifter om att reaktortanken vid midnatt tio timmar senare varit helt tom på vatten[7].

16:34 började havsvatten matas även till block 2.

20:50 Med ledning av strålningsmätningar gissade man[vem?] att "några av bränslestavarna vid block 2 hade skador" (med all säkerhet hade en begränsad härdsmälta redan skett – se nedan).

15 mars[redigera | redigera wikitext]

06:20 Vätgasexplosion i inneslutningen på block 2 (i andra dokument anges 06:10)

09:38 Vätgasbrand i reaktorhallen i block 4 – härdsmälta i bränslebassäng befarades, men i efterhand visade sig de flesta kassetterna vara oskadda. Vätgasen kom istället från block 3 som tagit sig in bakvägen genom ventilationssystemet

10:22 även i block 3 är bränslebassängen skulle snart var tom – 400 mSv/h uppmättes kring den totalförstörda reaktorhallen.

12:29 var branden i block 4 var släckt (i ett annat dokument anges dock att branden i block 4 självslocknat kl 11:00 och i samma rapport förklarade man sin avsikt att omedelbart börja återfylla bränslebassängen[8])

16 mars[redigera | redigera wikitext]

08:37 Ett stort, vitt rökmoln bolmade upp ur resterna av byggnaden i block 3.

16:00 Försöken att vattenbomba bränslebassängerna avbröts, då överflygningar var omöjliga, till följd av den höga strålningsnivån från de nu helt torra bassängerna.

17 mars[redigera | redigera wikitext]

09:48 Försöken att vattenbomba reaktor 3 återupptogs, med skärmning av undersidan av helikoptrarna. Resten av dagen fortsatte man med andra metoder. Man[vem?] gissade att det bränsle som förvarades i bassängen kanske kunde vara skadat[9].

18 mars[redigera | redigera wikitext]

13:30 Ett hål sprängdes i taket på block 5, och återfyllning av bränslebassängen med hjälp av en brandbil påbörjades.

17:00 sprängdes även ett hål i taket på block 6.

17:50 Den japanska kärnkraftssäkerhetsmyndigheten NISA deklarerade att man höjde INES-klassningen från 4 (inga allvarliga härdskador eller konsekvenser) till nivå 5 (olycka med konsekvenser).

19 mars[redigera | redigera wikitext]

05:00 hade normal kylning återställts i bränslebassängen på block 5.

07:42 fungerade åter reservkraften till block 5 och 6.

09:15 togs ännu fler hål i taken upp på block 5 och 6, för att undvika vätgasexplosioner.

14:10 noterades första större framgången i fråga om kylning med brandbil i block 3.

22:14 hade normal kylning återställts i bränslebassängen på block 6.

20 mars[redigera | redigera wikitext]

08:00 Temperaturen på utsidan av tryckkärlet i reaktor 3 uppgick till 300 C. I kombination med den låga nivå trycket sedan länge torde ha stabiliserats på innebure detta att härden var torrlagd (man höll trycket på mellan 1,2 och 3,2 bar[10]).

15:46 Viss elkraft hade återställts i block 2.

14:30-19:27 Reaktorerna i block 5 och 6 var åter i kallt avställt tillstånd (<100 C).

21 mars[redigera | redigera wikitext]

11:36 Reservkraften i block 5 ersattes med kraft från allmänna elnätet.

14:30 De första rapporterna kom om hög radioaktivitet i havsvatten.

15:55 Grå rök bolmade ur bränslebassängen i block 3.

16:49 Mängden rök från bränslet i block 3 var lika stor, men färgen hade skiftat till lite ljusare, vilket man[vem?] såg som ett positivt tecken.

18:02 Mängden rök från brinnande bränsle i block 3 var nu "bekräftat"[vem?] avtagande.

22 mars[redigera | redigera wikitext]

10:35 Inkommande kraft återställdes i block 4. Anläggningen var dock i stort sett strömlös ytterligare en tid.

18:20 man[vem?] meddelade att man begjutit block 3 med vatten (fortfarande havsvatten) motsvarande tre gånger volymen av bränslebassängen[11].

22:43 hade man åter belysning i kontrollrummet i block 3.

23 mars[redigera | redigera wikitext]

02:33 Matarvattenledningarna började användas för inpumpning i block 1.

11:03 Bränslebassängerna i block 3 började fyllas via normala ledningar.

16:20 Svart rök steg upp ur bränslebassängen i block 3, men upphörde senare.

24 mars[redigera | redigera wikitext]

11:30 Krafttillförseln för fungerande belysning i kontrollrummet i block 1 återställdes.

14:36 Bränslebassängen i block 4 återställdes medelst en betongpumpbil (med lång arm). (Ännu med havsvatten... Det hade nu gått två veckor. En tankbil med släp tar 24-30 m3 och det skulle räcka med ett par körningar per dygn om man inte hade mer bråttom än man verkade ha.)

25 mars[redigera | redigera wikitext]

06:05 började ordinarie ledningar användas för att återfylla bränslebassängen i block 4. Dock använde man ännu havsvatten (3,5 % salt...).

10:30 matades bränslebassängen i block 3 med havsvatten.

11:00 började man[vem?] förbereda matning med färskvatten i block 1, 2 och 3.

15:37- inleddes färskvattenmatning till reaktorerna i block 1 och 3.

23:10 Hög radioaktivitet i vatten i (turbinhuset) kondensorkällaren block 1.

26 mars[redigera | redigera wikitext]

10:10 matades färskvatten i block 2.

27 mars[redigera | redigera wikitext]

Tillgänglig personal funderade över vad man skulle göra av allt högradioaktivt vatten i turbinbyggnadernas källarplan, och beslutade sig för att försöka fylla upp kondensorerna med det. Det visade sig dock att kondensorerna inte rymde så mycket vatten. Rapporterna tydde på att det ofta inte fanns fackkunnigt folk tillgängligt[källa behövs].

18:31 Elektriska reservmatarpumpar ersatte de tillfälliga brandpumparna i block 1.

29 mars[redigera | redigera wikitext]

Ljuset var tillbaka i kontrollrummet i block 4, 7 dagar efter att man fått kraft på inkommande skenor. Sakta men säkert började man ersätta havsvatten med färskvatten även för bränslebassängerna. Bränslebassängen i block 3 fylldes fortfarande via betongbil.

30-31 mars[redigera | redigera wikitext]

09:45 återupptogs fyllningen medbrandpump av bränslebassängen i block 2, sedan en spricka upptäckts i slangen till den tillfälliga elektriska pumpen. Reparationsarbeten startades med en gång för att pumpen skulle kunna startas igen.

Mycket höga halter av I-131 (kortlivad, således från bränsle i härdar) uppmättes i havet.

11 april[redigera | redigera wikitext]

Olyckan ges nivå 7, högsta nivån på allvarlighetsgraden för kärnkraftsolyckor och incidenter.

29 april[redigera | redigera wikitext]

Det har framkommit på en IAEAkonferens i Wien att viktiga data gick förlorade i och med att datorer slogs ut vid olyckan. Detta gör att det kan ta åratal att reda ut till exempel i vilken ordning nödsystemen slutade att fungera[12].

5 maj[redigera | redigera wikitext]

För första gången sedan olyckan gick 13 kärnkraftsarbetare in i byggnaden för reaktor 1. De turades om att försöka få igång filtrering av radioaktiviteten i byggnaden, och var totalt inne i ungefär en och en halv timme[13].

4 juni[redigera | redigera wikitext]

Strålningen nådde sitt högsta värde hittills.[14]

8 juni[redigera | redigera wikitext]

Den japanska kärnsäkerhetsmyndigheten NISA beräknar att olyckan totalt har lett till utsläpp av 770 terabecquerel, vilket är drygt en sjundedel av den totala beräknade utsläppsmängden vid Tjernobylolyckan[15].

21 juni[redigera | redigera wikitext]

Höga halter av radioaktiva ämnen även i Tokyo. Radioaktiv ånga strömmar fortfarande ut. [16]

2 augusti[redigera | redigera wikitext]

Ny högstanivå för strålningen i kärnkraftverket uppmätt (dödlig dos) dock inuti detta.[17][18]

Läget för reaktorerna en vecka efter olyckan[redigera | redigera wikitext]

Status för reaktorerna 16:00 JST 19 mars 2011[19] 1 2 3 4 5 6
Effekt (MWe) 460 784 784 784 784 1100
Reaktortyp BWR-3 BWR-4 BWR-4 BWR-4 BWR-4 BWR-5
Status vid jordbävningen I drift I drift I drift Avställd Avställd Avställd
Bränslets tillstånd Nej skadat Nej skadat Nej skadat Ja inte skadat Ja inte skadat Ja inte skadat
Inneslutningens tillstånd Ja inte skadat möjlig skada troligen "inte skadat" Ja inte skadat Ja inte skadat Ja inte skadat
Härdkylsystem 1 (beroende av el) Nej fungerar inte Nej fungerar inte Nej fungerar inte Ja icke nödvändig Ja icke nödvändig Ja icke nödvändig
Härdkylsystem 2 (beroende av el) Nej fungerar inte Nej fungerar inte Nej fungerar inte Ja icke nödvändig Ja icke nödvändig Ja icke nödvändig
Reaktorbyggnaden integritet Nej svårt skadad skadad Nej svårt skadad Nej svårt skadad öppet lufthål öppet lufthål
Miljöeffekter 489,8 mSv/h 15 mars kl 16:30

Port på västsidan: 364,5 μSv/h 19 mars kl 09:00

Reaktortank - vattennivå Nej bränslestavar delvis eller helt exponerade Nej bränslestavar delvis eller helt exponerade Nej bränslestavar delvis eller helt exponerade Ja säkrad Ja säkrad Ja säkrad
Reaktortank - tryck stabilt okänt stabilt Ja säkrat Ja säkrat Ja säkrat
Tryck i inneslutningen stabilt Nej torrkokat: Okänt, SPF: Öppen stabilt Ja säkrat Ja säkrat Ja säkrat
Havsvattenkylning av härden Nej pågår Nej pågår Nej pågår Ja behövs inte Ja behövs inte Ja behövs inte
Havsvatten till inneslutning Nej pågår Skall beslutas Nej pågår Ja behövs inte Ja behövs inte Ja behövs inte
Tryckavlastning av inneslutningen Nej tillfälligt stoppad Nej tillfälligt stoppad Nej tillfälligt stoppad Ja behövs inte Ja behövs inte Ja behövs inte
Tillstånd för använt bränsle Vatteninpumpning övervägs Ingen information Nej Låg vattennivå i tank, inpumpning Nej Låg vattennivå i tank, inpumpning, vätgas från tanken har exploderat Ökande temperatur Ökande temperatur
Status gällande evakuering 20 km (30 km anmodas att hålla sig inomhus)
INES Nivå 5 utfärdat av NISA.[20] Nivå 6 utfärdat av Frankrikes kärnfysiska övervakningsorgan, ASN[21] och IAEA.[22] En månad efter tsunamin valde man att klassificera olyckan till nivå 7, den högsta nivån.

Erfarenheter[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningsvärt i förloppet är, att samma svåra haveri skedde i flera oberoende reaktorer, där tid fanns att genom analys av ett haveri dra slutsatser om hur ett annat kanske kunde undvikas. Detta tyder på en systematisk svaghet i organisation eller konstruktion (se Felträdsanalys). En erfarenhet från olyckan är således, att felsannolikheter i sena skeden av haveriförlopp är mycket höga. En annan erfarenhet är att sannolikheten är mycket hög för katastrofala utsläpp som oväntad, sekundär effekt av bränsleskador i lugnt förlopp kännetecknat av låg resteffekt:

Säkerhetssystemen fungerade och klarade kylningen under den mest kritiska perioden, som följde på snabbstoppet och i och med detta fick olyckan aldrig det snabba förlopp med härdsmälta i tidigt skede, vilket man i kärnkraftsammanhang är mest oroad över. Ändå blir utsläppen i slutänden vida mer omfattande än man tidigare ansett sig behöva räkna med, ens i de allra värsta fallen. Först efter mycket lång tid lyckades det att återställa anläggningarnas mest kritiska funktioner. Under tiden hann bassänger för använt bränsle nå höga temperaturer, och till slut torrläggas med bränslebränder och mycket stora utsläpp som följd.

Troligen hade ansvariga räknat med att bränsle som förvarades i öppna bränslebassänger skulle klara sig med luftkylning. Sedan byggnaden rasade samman över bassängerna, blev de dock till slut överhettade. I kombination med den överbegjutning med havsvatten, som man tillgripit för att i någon mån begränsa skadorna, blev anläggningarna nedsmutsade av nedträngande vatten bemängt med högaktiva rester från bränslebränderna, något som i hög grad ytterligare försvårade arbetet.

Uppenbar härdsmälta i tre reaktorer[redigera | redigera wikitext]

Vid sidan av stora utsläpp från bränslebränderna har frågan om, huruvida härdsmälta inträffat hamnat lite i skuggan.

Harrisburgolyckan gav viktiga, praktiska erfarenheter av, i vilken mån och hur snabbt en reaktorhärd tar skada av bristande kylning. En kokvattenreaktor skiljer sig från en tryckvattenreaktor i och med en större mängd bränsle och konstruktionsmaterial i härden samt att härden inte är lika effekttät[23] vilket har betydelse för hur snabbt härdskador uppstår. Ändå går det ganska bra att dra viktiga generella slutsatser:

Även om en härd får kylning under den inledande perioden med hög resteffekt som följer på ett snabbstopp är resteffekten ännu många timmar efter snabbstoppet hög nog att totalförstöra härden inom någon timme från det att härden torrkokats. Första tecken på härdskador är utsläpp av fissionsgaser från bränslet. När stora mängder vätgas avgår kan man utgå ifrån att delar av härden rasat samman och partiell härdsmälta är ett faktum. I det aktuella fallet hade bränsle i såväl härdar som bränslebassänger stått helt utan kylning under flera dygn.

Konsekvenser[redigera | redigera wikitext]

Fukushima-olyckan fick en mängd konsekvenser.

  • I Japan stängs Hamaoka kärnkraftverk.[24]
  • TEPCO's VD avgick.[25]
  • Kritik mot att japanska strålsäkerhetsmyndigheten Nisa sorterar under samma myndighet som gör reklam för kärnenergi.[26]
  • Flera omgångar livsmedel drogs tillbaka, strax efter olyckan färskvaror från betande djur, och senare mjölkpulver, den senare gången på grund av radioaktivt cesium som tros komma från olyckan.[27]
  • Över 100 personer rapporteras ha fått högre stråldoser än vad som motsvarar en livsdos. April 2012 har emellertid ingen avlidit till följd av strålskador.
  • Människorna i området kan inte fortsätta leva i sina bostäder.
  • En evakueringszon på 20 km är förbjudet område och kommer att förbli obeboeligt i decennier framöver enligt experter. [28]
  • En månad efter olyckan var halten cesium-137 i havet utanför kärnkraftverket 50 miljoner gånger högre än innan olyckan [29] och 462 TBq (terabecquerel=trillioner Becquerel) av radioaktivt strontium har släppts ut i Stilla Havet[30].
  • I Tyskland bekräftades och konkretiserades det tidigare beslutet om minskad kärnkraft nu med att helt avveckla kärnkraften.[31] Tysklands sju äldsta kärnkraftsreaktorer stoppades.[32]
  • I Schweiz togs ett beslut om att avveckla kärnkraften.[33]
  • Beslut om att stresstesta kärnkraftverken togs i Sverige[34] liksom hela EU.[35] I Sverige välkomnades beslutet av dåvarande miljöministern Andreas Carlgren som kallade kärnkraften "en parentes i Sveriges energihistoria".[36]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Oskarshamns Kraftgrupp - OKG. ”Barriärsystem - Riktlinjer för reaktorsäkerhet”. http://www.okg.se/templates/Page____229.aspx. Läst 4 april 2011. 
  2. ^ ”Fukushima caesium leaks 'equal 168 Hiroshimas”. The Telegraph, August 25, 2011. http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/asia/japan/8722400/Fukushima-caesium-leaks-equal-168-Hiroshimas.html. 
  3. ^ Kaianders Sempler; Fukushima dag för dag, Ny Teknik Nr 33 (2011-08-17).
  4. ^ Japan Atomic Industrial Forum. ”Sequence of Developments at Nuclear Power Stations Affected by the Earthquake”. http://www.jaif.or.jp/english/aij/member/2011/2011-03-18c.pdf. Läst 4 april 2011. 
  5. ^ Japan Atomic Industrial Forum. ”Sequence of Developments related to Fukushima Daiichi NPS during March17th to 24th”. http://www.jaif.or.jp/english/aij/member/2011/2011-03-25c.pdf. Läst 4 april 2011. 
  6. ^ Japan Atomic Industrial Forum. ”Sequence of Developments Related to Fukushima Daiichi NPS (March 24 to March 31)”. http://www.jaif.or.jp/english/aij/member/2011/2011-03-18c.pdf. Läst 4 april 2011. 
  7. ^ Japan Atomic Industrial Forum. ”Report No 6 - Status of Unit-2 of Fukushima #1 power station, as of 09:00, March 15, 2011”. http://www.jaif.or.jp/english/news_images/pdf/ENGNEWS01_1300170541P.pdf. Läst 27 mars 2011. 
  8. ^ Japan Atomic Industrial Forum. ”Report No 8 - Status of Fukushima #1 power station reported in the evening news of NHK”. http://www.jaif.or.jp/english/news_images/pdf/ENGNEWS01_1300191989P.pdf. Läst 4 april 2011. 
  9. ^ Japan Atomic Industrial Forum. ”Report No 11 - Status of Fukushima #1 power station as of 21:30, March 17, 2011“Operation for filling the pool with water at unit-3””. http://www.jaif.or.jp/english/news_images/pdf/ENGNEWS01_1300368607P.pdf. Läst 4 april 2011. 
  10. ^ Japan Atomic Industrial Forum. ”Report No 20 - Status of Fukushima Daiichi power station as of 21:00, March 21, 2011”. http://www.jaif.or.jp/english/news_images/pdf/ENGNEWS01_1300711474P.pdf. Läst 4 april 2011. 
  11. ^ Japan Atomic Industrial Forum. ”Report No 23 - Status of Fukushima Daiichi nuclear power station as of 21:00, March 22, 2011”. http://www.jaif.or.jp/english/news_images/pdf/ENGNEWS01_1300798100P.pdf. Läst 26 mars 2011. 
  12. ^ Vetenskapsradions nyheter 2011-04-29, Sveriges Radio
  13. ^ Vetenskapsradions nyheter 2011-05-06, Sveriges Radio
  14. ^ ”Avancerad förklaring på engelska”. http://www.rawstory.com/rs/2011/06/04/fukushima-reactor-no-1-more-radioactive-than-ever/. 
  15. ^ Mer utsläpp än beräknat från Fukushima, Sveriges Radio, 8 juni 2011. Läst 24 juni 2011.
  16. ^ ”Radiation Map Of Fukushima, Eastern Honshu - Bad News”. http://www.rense.com/general94/radbad.htm. Läst 2011-06-21. 
  17. ^ Rysslands röst - Rekordstor strålningsnivå på Fukushima
  18. ^ YLE - Fukushima strålar igen
  19. ^ ”Japan Atomic Industrial forum inc. Reactor status reports”. http://www.jaif.or.jp/english/index.php. Läst 2011-03-19. 
  20. ^ http://www.foxbusiness.com/industries/2011/03/18/iaea-fukushima-1-situation-deteriorating-5-ines-scale/
  21. ^ By Alanne Orjoux, CNN. ”Official: Japan's nuclear situation nearing severity of Chernobyl”. CNN.com. http://www.cnn.com/2011/WORLD/asiapcf/03/15/japan.nuclear/. Läst 15 mars 2011. 
  22. ^ ”Dagens industri, Japan: Strålningsnivåerna sjunker vid Fukushima - IAEA. http://di.se/Default.aspx?pid=1205326__TelegramPageProvider&epslanguage=sv. 
  23. ^ Jan-Olov Liljenzin. ”Principles of Nuclear Power, chapter 19”. http://jol.liljenzin.se/KAPITEL/CH19NY3.PDF. Läst 4 april 2011. 
  24. ^ ”SVT – Svenska kärnkraftverk ska klara jordbävningar”. http://svt.se/2.108068/1.2417688/svenska_karnkraftverk_ska_klara_jordbavningar. 
  25. ^ ”Dagens Arena – Tre härdsmältor i Fukushima”. http://dagensarena.se/nyheter/tre-hardsmaltor-i-fukushima/. 
  26. ^ Ny Teknik – Japan går till botten med Fukushima
  27. ^ TV4-nyheterna 2011-12-07
  28. ^ Faktablad Greenpeace: Kärnkraftskrisen i Fukushima
  29. ^ ”Scientists Assess Radioactivity in the Ocean From Japan Nuclear Power Facility”. National Science Foundation. http://www.nsf.gov/news/news_summ.jsp?cntn_id=122542. Läst December 9, 2011. 
  30. ^ Kon, Naoya. ”Hundreds of trillions of becquerels of radioactive strontium leaked into sea”. The Asahi Shimbun. http://ajw.asahi.com/article/0311disaster/fukushima/AJ201112190001b. Läst December 19, 2011. 
  31. ^ ”SVT – Tyskland avvecklar kärnkraften”. http://svt.se/2.37482/1.2440358/tyskland_avvecklar_karnkraften?lid=puff_2440358. 
  32. ^ ”Sydsvenskan - Tysk kärnkraft avvecklad till 2022”. http://www.sydsvenskan.se/varlden/article1482278/Tysk-karnkraft-avvecklad-till-2022.html. 
  33. ^ ”Sveriges Radio – Schweiz sätter slutdatum för kärnkraften”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4524103. 
  34. ^ ”Svensk kärnkraft säkerhetstestas”. http://www.tv4.se/nyheter/1.2076387. 
  35. ^ ”Ny Teknik 143 kärnkraftverk stresstestas”. http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/karnkraft/article3187916.ece. 
  36. ^ DN 17 mars 2011 s.12

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]