Fumarol

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Svavelfumaroler, Whakaari/White Island, Nya Zeeland

En fumarol (Latin fumus, rök) är en öppning i jordens (eller någon annan himlakropps astronomiska kropp) skorpa, ofta i närheten av vulkaner, som släpper ut ånga och gas så som koldioxid, svaveldioxid, saltsyra, och vätesulfid. Namnet solfatara, från Italienskans solfo, svavel (via siciliansk dialekt), ges till fumaroler som släpper ut svavelgaser.

Fumaroler kan finnas längs med små sprickor och fissurer, i kaotiska kluster eller fält, och på ytan av lavaflöden och tjocka avlagringar från pyroklastiska flöden. Ett fumarolfält är en yta av heta källor och gasventiler där magma eller heta klippblock vid grunt djup avger gaser eller samverkar med grundvattnet. Från ett grundvattenperspektiv kan fumaroler beskrivas som heta källor där allt vatten hinner förångas innan vattnet når ytan.

Se även[redigera | redigera wikitext]