Fusionsfördraget

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Europeiska flaggan Europeiska unionens fördrag
Fusionsfördraget
Fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna
Utfärdat av medlemsstaterna
Undertecknat i Bryssel, Belgien
Depositarie Italiens regering
Offentliggjort i EGT L 152 1967
Celexnummer 11965F
Juridiskt bindande ja, med direkt effekt
Undertecknat 1965-04-08
Ikraftträdande 1967-07-01
Sista giltighetsdag 1999-05-01
Annan lagstiftning





Ändrar EEG-fördraget
Euratom-fördraget
EKSG-fördraget













Utgör en del av primärrätten
Status: Upphävd unionsrätt

Fusionsfördraget, även känt som Brysselfördraget och formellt fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna, var ett fördrag mellan Europeiska gemenskapernas medlemsstater som signerades den 8 april 1965 i Bryssel, Belgien, och trädde i kraft den 1 juli 1967. Fördraget innebar att de tre gemenskaperna, Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG), Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom), sammanfogades till Europeiska gemenskaperna (EG). De tre gemenskaperna förblev dock var sin juridisk person.

Syftet med Fusionsfördraget var att slå samman de parallella institutioner som hade upprättats för varje gemenskap. Därför upprättades istället Europeiska gemenskapernas kommissionen och Europeiska gemenskapernas råd. Dessutom inrättades en gemensam budget för alla tre gemenskaperna. Även om fördraget inte innebar att någon union bildades, så betraktas fördraget av vissa som Europeiska unionens ursprungliga uppkomst.

Fördraget ingicks på obestämd tid men upphörde att gälla genom Amsterdamfördraget 1999. Fördraget fanns ursprungligen på de fyra officiella språken inom Europeiska gemenskaperna och deponerades i Rom hos den italienska regeringen. För att kunna träda i kraft var fördraget tvunget att bli ratificerat i samtliga sex medlemsstater.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Fördraget signerades i Bryssel, Belgien, den 8 april 1965.

Genom fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, som trädde i kraft den 1 januari 1958, inrättades två nya gemenskaper, Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen. Institutionerna för dessa två gemenskaper liknade Europeiska kol- och stålgemenskapens, men var helt skilda åt med undantag för domstolen och den parlamentariska församlingen, som delades av samtliga tre gemenskaper.[1] De parallella strukturerna innebar dock ett ineffektivt och dyrt samarbete. Överenskommelsen om att slå ihop de tre gemenskapernas institutioner nåddes ungefär tio år senare. Resultatet var fusionsfördraget, som innebar att gemenskaperna skulle få gemensamma institutioner och att de tre gemenskaperna tillsammans bildade Europeiska gemenskaperna (EG). Fördraget signerades den 8 april 1965 i Bryssel och trädde i kraft den 1 juli 1967.[1]

Syfte och innehåll[redigera | redigera wikitext]

Sammanfattning av förändringar[redigera | redigera wikitext]

  • Europeiska gemenskaperna
Gemensamma institutioner inrättas och Europeiska gemenskaperna bildas.

Genom fusionsfördraget slogs de parallella institutionerna för Europeiska kol- och stålgemenskapen, Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen samman till en enhetlig institutionell struktur. Därmed inrättades Europeiska gemenskapernas kommission och Europeiska gemenskapernas råd. Sedan tidigare hade en parlamentarisk församling och en domstol varit gemensamma för de tre gemenskaperna.[1]

Genom fördraget förblev dock de tre gemenskaperna formellt skilda från varandra. Var och en av dem utgjorde fortfarande en egen juridisk person. Vissa betraktar fusionsfördraget som den egentliga starten för Europeiska unionen eftersom gemenskaperna först då fick en mer enhetlig utformning.

Årtal 1952 1954 1958 1967 1987 1993 1999 2003 2009
Europeiska gemenskaperna:
Europeiska atomenergigemenskapen
Europeiska kol- och stålgemenskapen Europeiska unionen
Europeiska ekonomiska gemenskapen Europeiska gemenskapen
Rättsliga och inrikes frågor
Polissamarbete och straffrättsligt samarbete
Europeiska politiska
samarbetet
Gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken
Västeuropeiska unionen

Ratificering[redigera | redigera wikitext]

  Slutgiltig deposition avklarad
  Ratificeringsförfarandet avklarat
  Ratificeringsförfarandet ej klart
  Ratificeringsförfarandet stoppat

Efter att fusionsfördraget hade signerats den 8 april 1965 i Bryssel var det tvunget att bli ratificerat i alla de sex medlemsstaterna i enligt deras respektive konstitutionella bestämmelser för att kunna träda i kraft.

Samtliga medlemsstater, Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Västtyskland, valde att godkänna fördraget i sina nationella parlament, eftersom ländernas konstitutioner inte krävde folkomröstning om fördraget och politikerna inte ansåg det nödvändigt.

Fördraget var upprättat på Europeiska kol- och stålgemenskapens, Europeiska ekonomiska gemenskapens och Europeiska atomenergigemenskapens fyra officiella språk: franska, italienska, nederländska och tyska, det vill säga det som skulle bli Europeiska gemenskapernas officiella språk. Det var lika juridiskt giltigt på alla dessa fyra språk, men versioner av fördragen på senare EU-språk har lagts till efter hand som att unionen har utvidgats. Fördraget upphörde dock att gälla den 1 maj 1999, när Amsterdamfördraget trädde i kraft och ersatte fusionsfördraget.

Fusionsfördraget och de nationella ratificeringsinstrumenten deponerades i Rom hos den italienska regeringen, i likhet med fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och alla senare EU-fördrag.

Samtliga sex medlemsstater deponerade sina handlingar i Rom hos den italienska regeringen den 30 juni 1967, dagen innan det att fördraget trädde i kraft.[2]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”EG bildas”. EU-upplysningen. 2010-12-15. http://www.eu-upplysningen.se/Medlemskap-och-historik/Historik/EG-bildas/. Läst 2010-12-22. 
  2. ^ ”Ratification Details” (på engelska). Europeiska unionens råd. http://www.consilium.europa.eu/App/accords/Default.aspx?command=details&id=297&lang=EN&aid=1965002&doclang=EN. Läst 2010-12-22. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Europeiska unionens flagga EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.