Fusk

En person som använder fusklapp vid ett prov

Fusk är metoder för att skaffa sig otillåtna fördelar på sätt som bryter mot skrivna eller oskrivna regler, till exempel i spel, examination av studier, eller näringsliv. För många typer av fusk finns etablerade straff för att göra fusk olönsamt. Vid studier kan plagiat på uppsatser upptäckas med verktyg för plagiatkontroll, och kan vid högskolestudier resultera i relegering några månader.

Fusk är per definition otillåtet men vissa former skapar mer publicitet än andra. Inom idrotten anses dopning vara mycket allvarligt, och för de offentliga finanserna är skatte- och bidragsfusk allvarliga problem. Huruvida en händelse är fusk leder ibland till kontroverser där fuskaren envist hävdar sin rätt istället för att erkänna fuskförsöket, medan den som anklagar oftast stödjer sina påståenden på regelverk eller konstateranden.

Fusk inom samhälleliga företeelser

Valfusk

Det finns flera sätt att skaffa sig otillåtna fördelar under Val, från sådant som kan betraktas som valtaktik (till exempel att sprida falska rykten om motståndare) till att rigga själva röstningsförfarandet. Med tanke på hur allvarliga konsekvenserna kan bli om ett valresultat bygger på fusk finns valobservatörer.

Fusk i skolan

Fusklapp

En fusklapp är en olovlig anteckning skriven på en papperslapp, som används vid examination, vanliga prov, tävlingar etc i syfte att förbättra sitt personliga eller det egna lagets resultat. En fuskanteckning har samma innebörd, men kan vara skriven på annat än en papperslapp, exempelvis handflatan, skolbänken eller ett klädesplagg.

I takt med den tekniska utvecklingen har fusklapparna delvis ersatts av exempelvis mobiltelefoner och MP3-spelare. En fuskmetod är att spela in en ljudfil med informationen.

Fusk inom hasardspel

Fusk inom hasardspel är relativt ovanligt, främst på grund svårighetsgraden i det. Det går ut på att på otillbörliga sätt få överhanden mot motspelare eller mot kasinot man spelar på. I poker och andra kortspel kan korten manipuleras av en skicklig fuskare. I black jack är det inte ovanligt att folk försöker räkna kort för att få högre odds på sin sida, detta är däremot inte fusk men ogillas av kasinon. Det är även svårt att veta om någon räknar kort eftersom det har få yttre tecken.

Fusk förekommer även i andra hasardspel, som roulette och craps, men där är det dock mycket svårare att göra det diskret, då det innebär riggad utrustning som magneter, utbytta roulettehjul eller tärningar.

Sportspel kan också vara svårt att med framgång fuska i då det krävs väldigt mycket för att lyckas påverka resultatet, som exempelvis doping av hästar eller få en boxare att lägga sig i en match.

Fusk inom sport

Fotboll

Fusk inom fotboll handlar ofta om att överlista domaren, det vill säga att otillåtet skapa sig fördelar då domaren inte ser händelsen. Ofta faller spelare medvetet när domaren tittar bort, så kallad filmning, för att försöka få domaren att döma frispark eller straffspark. Ertappas en spelare för fusk tilldelas fuskaren ibland ett gult kort och i vissa fall även rött kort.

Guds hand

Ett av de mest berömda fotbollsfusken var under matchen mellan Argentina och England under fotbolls-VM 1986 då Maradona i en närkamp med den engelske målvakten Peter Shilton med hjälp av handen fick in bollen i målet. Domaren såg målet som en vanlig nick, men bilder från närkampen visade att Maradona använde handen och boxade in bollen. Han hävdade senare att det var Guds hand som hade gjort målet.

Det skulle dröja ända till 2008 innan Maradona till slut officiellt erkände fuskmålet och sade att han om han kunde ändra på historien så skulle han det. Bara dagar senare gick han ut med att det inte var menat som en ursäkt utan bara ett påpekande om att han inte kan ändra det som skett.

Golf

Det vanligaste fusket inom golf handlar om att spelaren efter avslutat spel antecknar en bättre score än det faktiska antalet slag denne har haft. Spelaren bestraffas med flera års avstängning från allt spel och oftast kommer inte spelaren tillbaka till tävlingar. Fusk används inte som begrepp i golfreglerna och är inte att jämställa med regelbrott som till exempel att grunda klubban i hinder. Fusket inträder först om spelaren inte antecknar sig för de pliktslag denne har ådragit sig.

Fusk inom datorspel

Fusk inom datorspel är ett omdiskuterat ämne. Många menar att ett spel någon köpt har konsumenten full rätt att utnyttja till fullo, så länge denne inte bryter mot spelets licensavtal. Däremot anser vissa att alla typer av fusk inom datorspel är förkastliga på rent moraliska grunder. Fusk som används genom koder som lagts in i spelet sedan tidigare, som aktiverar exempelvis "god mode", dvs oändligt liv, ses av de flesta som helt ok, eftersom de lagts in av spelets utvecklare.

Fusken som läggs in av utvecklarna är ofta en del av betatestingen där man inte orkar spela igenom varje uppdrag på ett korrekt sätt för att se om en ändring har korrekt effekt.

Det är dock en skillnad mellan dessa harmlösa fusk, och den typen av fusk som kan uppnås genom manipulation av datorspelets kod. Ett exempel på förändring av kod är dehacked till Doom och Doom II som möjliggör bland annat så kallad Speedhack, dvs att spelaren rör sig snabbare eller att vapnen kan laddas om snabbare.

Ett klassiskt exempel på koder som utvecklarna lagt in i spel är "Konamikoden", som består av att användaren trycker in följande kombination med spelkontrollen: upp, upp, ner, ner, vänster, höger, vänster, höger, B, A. Koden har olika användningsområden i olika spel, men förekommer i väldigt många av spelen som släppts av Konami.

Se även

• Lurendrejeri