Fyllnadsval

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Fyllnadsval är speciella val som ska välja någon till en valbar plats som har blivit ledig mellan allmänna val. Detta händer vanligtvis när en ledamot har dött eller avgått, eller när en ledamot har blivit fråntagen sin plats efter att till exempel ha begått ett brott.

Fyllnadsval i enmansvalkretsar[redigera | redigera wikitext]

Fyllnadsval används i de flesta politiska system som har enmansvalkretsar, bland annat i Storbritannien, Kanada, andra länder i Samväldet och Frankrike. I USA kallas fyllnadsval för special elections och hålls om ett mandat i Kongressen eller i en delstats parlament är ledig och det är minst sex månader till nästa allmänna val.

Fyllnadsval används ofta i så kallade MMP-valsystem (engelska: mixed member proportional representation) för att fylla lediga mandat i enmansvalkretsar (som till exempel i Tyskland och Nya Zeeland).

Fyllnadsval i flermansvalkretsar[redigera | redigera wikitext]

När ett mandat i en flermansvalkrets i ett proportionellt valsystem blir ledigt, kan ett fyllnadsval antingen hållas bara för den platsen, eller för alla mandat i valkretsen. Skottland och Nya Zeeland använder fyllnadsval i sina flermansvalkretsar.

Single transferable vote (STV) kan också använda fyllnadsval för att fylla lediga mandat, men då används Instant-runoff voting (i Storbritannien och Irland Alternative vote) istället för majoritetsval. Denna typ av fyllnadsval används i Republiken Irland.

Några alternativ till fyllnadsval för flermansvalkretsar finns: lämna mandatet vakant tills nästa val, (i STV) räkna om rösterna från det förra valet och överflytta rösterna för ledamoten som har avgått till väljarnas andra preferans (benämns "countback"; används till exempel i Tasmanien), eller (i ett proportionellt system som använder partilistor) fylla mandatet med det nästa namnet på listan.

Den politiska betydelsen av fyllnadsval[redigera | redigera wikitext]

De flesta fyllnadsval ändrar inte den rådande balansen inom parlamentet, och har därför ofta lägre valdeltagande än allmänna val. Men ibland kan majoriteten för regeringen vara så liten att flera förlorade fyllnadsval kan leda till minoritetsregering eller till och med en förlorad förtroendeomröstning.

Ofta hålls flera fyllnadsval samtidigt för att spara pengar eller för att förlänga tidsfristen innan valet. 1978 i Kanada hölls 15 fyllnadsval på samma dag. Massmedia kallade det för ett "mini-val" och betraktade det som ett prov på den liberala regeringens popularitet ett år innan det nästa allmänna valet.

Politiker och medier betraktar ofta fyllnadsval som viktiga tecken. Därför kan politiker med hög rang hjälpa till med sitt partis kandidats valkampanj. Ett exempel är fyllnadsvalet i brittiska Dunfermline and West Fife (9 februari, 2006), där finansminister Gordon Brown hjälpte Labour-kandidaten Catherine Stihler. Å andra sidan är fyllnadsval ofta dåliga indikatorer på det nationella politiska läget. Lokala frågor och kandidaternas karaktär är ofta viktigare än stora nationella frågor. Det ovan nämnda valet i Dunfermline and West Fife-valkretsen illustrerar detta: liberaldemokraterna vann valet (de fick 35,8% av rösterna, en stor förbättring från 20,2% som de fick i förra valet). Nationellt hade dock liberaldemokraterna förlorat stöd i landet som helhet under veckorna innan valet enligt opinionsundersökningar [1].

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://politicalbetting.com/index.php/archives/2006/02/10/were-the-pollsters-the-other-losers-on-thursday/