Fyrverkeri

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fyrverkerier i Portugal.
Röken efter ett fyrverkeri på Liseberg.
Fyrverkerier finns i många olika färger och effekter.
Fyrverkeri i Walt Disney World.

Fyrverkeri är en typ av pyroteknik som används i underhållningssyfte. Vanligtvis skjuts fyrverkerier vid nyår, påsk, valborg och olika jubileer.


Historia[redigera | redigera wikitext]

Fyrverkerier är kända sedan tidigt 1400-tal i Europa. Krutet kom till Europa på 1200-talet. Seden kommer ursprungligen från Kina, där krutet troligen uppfunnits långt tidigare. Enligt en version var det Li Tian, som döpts till Zhusheng (ljudet av bambu). Han föddes i Dayao, Liuyang i Hunanprovinsen 18 april år 601, under kejsare Renshou och dog vid 89 års ålder år 690. Hans grav finns i Beidahe i gamla Dayao. I Kina används smällare, som ett sätt att skrämma bort onda andar vid många händelser som begravningar, bröllop, invigningar och start på festligheter.

Troligen spreds tekniken via de gamla handelsvägarna till Europa. Européerna har sedan utvecklat tekniken vidare. Idag sker den största delen av världens produktion i Kina, men även Italien, Spanien, Indien och andra länder har en egen produktion av mindre volymer. I Sverige tillverkas numera endast specialprodukter på några få ställen, oftast endast för företagens egna användning.

Ingredienser i fyrverkerier[redigera | redigera wikitext]

Fyrverkeriers färger skapas i samverkan mellan de kemikalier, salter och grundämnen (metaller) som ingår i blandningen. I praktiken används inte nedanstående tabell för att få fram olika fyrverkerifärger. Tabellen visar endast hur några av metallernas salter färgar en låga, men olika salter av samma metall kan ha varierande färger och reaktionsvillighet. Lågans (reaktionens) temperatur påverkar också färgen, samt dessutom påverkas (förstärks) den av närvaro av klor. Tillsats av till exempel magnalium (en legering av Mg+Al) höjer lågtemperaturen och ger nya ofta ljusstarka färger. Samverkan mellan olika komplexa reaktionsprocesser påverkar och förändrar också färgerna. Reaktionerna är svåra att förutsäga och påverkas dessutom av eventuella föroreningar i de industrikemikalier som används;[1]

Metall Färg
Barium Gulgrön
Kalcium Rödorange
Kalium Violett
Koppar Blå
Litium Röd
Natrium Gul
Strontium Djupröd
Zink Blekgrön
 Metaller som ej längre används 
Metall Färg
Tallium Grön

Miljöpåverkan[redigera | redigera wikitext]

I Stockholm gjordes miljömätningar på uppdrag av Miljöförvaltningen under millennieskiftet 22 december-13 januari för att se vilka utsläpp som fyrverkerier bidrog med. Stadens officiella nyårsfyrverkeri var blyfritt, men miljön tillfördes ändå 275 kg (extra) bly från privata fyrverkerier. Andra metaller som ökade i mätningarna var: vanadin, krom, nickel, strontium, titan, mangan, molybden, koppar, kobolt, kadmium. Även förhöjda halter av arsenik uppmättes. De uppmätta värdena var dock så låga att de ej föranledde någon åtgärd. Antagligen beror ökningarna på att det i alla tekniska kemikalier förekommer föroreningar. På samma sätt ökar halterna av en del metaller när man konstgödslar åkrar. Vissa ämnen som mättes hade inte förhöjda värden: kvicksilver, kalcium, selen, brom, kisel och fosfor.[2]

Typer av fyrverkerier[redigera | redigera wikitext]

Tjutraket är ett slags fyrverkeri som har tjut- och knalleffekt. De är små och billiga, och ganska ofarliga att använda. De kan dock ge hörselskador och lättare brännskador vid ovarsamhet.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://cc.oulu.fi/~kempmp/colours.html Om fyrverkerifärger, på engelska
  2. ^ http://www.slb.mf.stockholm.se/slb/rapporter/pdf/metaller2000.pdf SLB:s rapport om utsläpp från fyrverkerier.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]