Fysiognomik

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Fysiognomik, eller fysionomik, är läran om psykets status såsom beroende av kroppens form.

Fysiognomik bygger på en numera inom vetenskaperna övergiven uppfattning att en människa personlighet och förmågor kan bedömas utifrån hennes fysionomi, det vill säga hennes anletsdrag och kroppstyp. Begreppet kommer från grekiskans "fysis", natur, och gnome, att veta.[1]

Idén har rötter hos stoikerna. En av de första förespråkarna var Giambattista della Porta och han följdes cirka tvåhundra år senare av Johann Caspar Lavater, som utgick från att ansiktet bär själens prägel och alt rörelserna uttrycka karaktären.

Ernst Kretschmer framförde under 1920-talet en teori om samband mellan kroppsbyggnad och personlighetstyp, som benämns Kretschmers konstitutionslära och länge hade inflytande inom psykiatrin, innan den föll i vanrykte i samband med motståndet mot tankarna om eugenik.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svensk Uppslagsbok 1955