Gäss

Den här artikeln handlar om släktgruppen (tribus) gäss. För tamgäss, se Tamgås.

Gäss
Kanadagås och grågås. Den första tillhör släktet Branta och den andra Anser.
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Fåglar Aves
Ordning	Andfåglar Anseriformes
Familj	Egentliga andfåglar Anatidae
Underfamilj	Anserinae
Tribus	Gäss Anserini
Vetenskapligt namn
§ Anserini
Släkten
Anser Branta se även text
Hitta fler artiklar om fåglar med Fågelportalen

Gäss (Anserini) är en släktgrupp fåglar inom underfamiljen Anserinae. Denna släktgrupp brukar ibland kallas äkta gäss och utgörs av de båda släktena Anser och Branta.

Utseende och läte

Gäss är stora och tunga fåglar med relativt lång hals och medellånga kraftiga ben. Hannar och honor liknar varandra. Släktet Anser har en färgskala som går i grått och brunt, dock finns det några arter som är övervägande vita. Detta släkte har ofta ben och näbb som går i röda eller gula toner. Släktet Branta är mestadels svartvitt tecknade och har grå eller svarta ben och näbb.

Gäss har ett snattrande läte och även ljudliga trumpetstötsliknande rop.

Utbredning och biotop

Alla gåsarter lever på norra halvklotet och alla de arter som lever i Norden är flyttfåglar. Gäss ses ofta beta på stora öppna fält och åkrar och det vistas mera på land än exempelvis svanar och änder

Beteende

Gässen ruggar en gång om året och är då oförmögna att flyga. De vuxna äter växtdelar medan ungarna äter smådjur. Gäss smälter gräs och dylik föda väldigt dåligt och istället äter de enorma mängder. Detta för att snabbt göra sig av med avföring så att maten inte tynger ner dem så de inte kan lyfta om fara hotar. De flyger mycket snabbt, ordnade i v-formation. De är ganska bra simmare, men dyker endast som ungar eller när fara hotar under ruggningen.

Taxonomi

Idag delar man in äkta gäss i femton arter.

• Släkte Anser
  • Svangås (Anser cygnoides)
  • Sädgås (Anser fabalis)
  • Spetsbergsgås (Anser brachyrhynchus)
  • Bläsgås (Anser albifrons)
  • Fjällgås (Anser erythropus)
  • Grågås (Anser anser)
  • Stripgås (Anser indicus)
  • Snögås (Anser caerulescens)
  • Dvärgsnögås (Anser rossii)
  • Kejsargås (Anser canagica)
• Släkte Branta
  • Prutgås (Branta bernicla)
  • Vitkindad gås (Branta leucopsis)
  • Dvärgkanadagås (Branta hutchinsii) (Tidigare kategoriserad som en underart till Kanadagås.)
  • Kanadagås (Branta canadensis)
  • Rödhalsad gås (Branta ruficollis)
  • Hawaiigås (Branta sandvicensis)

Vissa placerar de tre vita gässen snögås, dvärgsnögås och kejsargås i det egna släktet Chen men detta är omdiskuterat. Vissa placerar även hönsgås (Cereopsis novaehollandiae) och arterna inom det förhistoriska släktet Cnemiornis inom gruppen. Hönsgåsen och coscorobasvan (Coscoroba coscoroba) brukar anses vara de idag förekommande arter som är närmast besläktade med gässen.

Gåsen och människan

Namn

Både ordet gås och anser (liksom Tyska Gans) tros ha samma ursprung i ett indoeuropeiskt urspråk. Den brittiske språkforskaren W.B. Lockwood anser att ordet är minst 5000 år gammalt och att det därigenom skulle vara det äldsta av alla fågelnamn.^{[källa behövs]}

Som nyttodjur

Huvudartikel: Andjakt & Tamgås

Jakt på vilda gäss är vanligt runt om i världen. Främst för köttet men även för att hålla nere stammen i vissa områden. På många platser har gäss planterats in av jägare som bytesdjur. Exempelvis har kanadagåsen introducerats runt om i Europa i detta syfte. Gäss har domesticerats av människan under mycket lång tid för att hållas för ägg, dun och kött.

I kulturen

Gåsen symboliserar ibland dumhet, som i uttrycket "dum som en gås". Gäss, och då särskilt tamgåsen, brukar ses som en symbol för Skåne. Uttrycket "vita gäss" avser skum på vågtopparna på hav eller sjöar som uppkommer då hög vindstyrka bryter vågorna.