Gäss

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om släktgruppen (tribus) gäss. För tamgäss, se Tamgås.
Gäss
Kanadagås och grågås. Den första tillhör släktet Branta och den andra Anser.
Kanadagås och grågås. Den första tillhör släktet Branta och den andra Anser.
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Andfåglar
Anseriformes
Familj Egentliga andfåglar
Anatidae
Underfamilj Anserinae
Tribus Gäss
Anserini
Vetenskapligt namn
§ Anserini
Släkten
se även text
Hitta fler artiklar om fåglar med

Gäss (Anserini) är en släktgrupp fåglar inom underfamiljen Anserinae. Denna släktgrupp brukar ibland kallas äkta gäss och utgörs av de båda släktena Anser och Branta.

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Gäss är stora och tunga fåglar med relativt lång hals och medellånga kraftiga ben. Hannar och honor liknar varandra. Släktet Anser har en färgskala som går i grått och brunt, dock finns det några arter som är övervägande vita. Detta släkte har ofta ben och näbb som går i röda eller gula toner. Släktet Branta är mestadels svartvitt tecknade och har grå eller svarta ben och näbb.

Gäss har ett snattrande läte och även ljudliga trumpetstötsliknande rop.

Utbredning och biotop[redigera | redigera wikitext]

Alla gåsarter lever på norra halvklotet och alla de arter som lever i Norden är flyttfåglar. Gäss ses ofta beta på stora öppna fält och åkrar och de vistas mera på land än exempelvis svanar och änder

Beteende[redigera | redigera wikitext]

Gässen ruggar en gång om året och kan då inte flyga. De vuxna äter växtdelar medan ungarna äter smådjur. Gäss smälter gräs och dylik föda väldigt dåligt och måste därför äta stora mängder. Detta för att snabbt göra sig av med avföring så att maten inte tynger ner dem så de inte kan lyfta om fara hotar. De flyger mycket snabbt, ordnade i v-formation. De är ganska bra simmare, men dyker endast som ungar eller när fara hotar under ruggningen.

Taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Idag delar man in äkta gäss i femton arter.

Vissa placerar de tre vita gässen snögås, dvärgsnögås och kejsargås i det egna släktet Chen men detta är omdiskuterat. Vissa placerar även hönsgås (Cereopsis novaehollandiae) och arterna inom det förhistoriska släktet Cnemiornis inom gruppen. Hönsgåsen och coscorobasvan (Coscoroba coscoroba) brukar anses vara de idag förekommande arter som är närmast besläktade med gässen.

Gåsen och människan[redigera | redigera wikitext]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Både ordet gås och anser (liksom Tyska Gans) tros ha samma ursprung i ett indoeuropeiskt urspråk.[1][2]

Som nyttodjur[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Andjakt & Tamgås

Jakt på vilda gäss är vanligt runt om i världen. Främst för köttet men även för att hålla nere stammen i vissa områden. På många platser har gäss planterats in av jägare som bytesdjur. Exempelvis har kanadagåsen introducerats runt om i Europa i detta syfte. Gäss har domesticerats av människan under mycket lång tid för att hållas för ägg, dun och kött. Gäss används också som vaktdjur istället för hundar eftersom gäss ogillar främlingar och kan föra mycket oväsen om det kommer in en inkräktare på deras revir. De springer då fram med sänkta huvuden och ett argsint väsande för att jaga bort inkräktaren.[källa behövs] 

I kulturen[redigera | redigera wikitext]

Gåsen symboliserar ibland dumhet, som i uttrycket "dum som en gås". Gäss, och då särskilt tamgåsen, brukar ses som en symbol för Skåne. Uttrycket "vita gäss" avser skum på vågtopparna på hav eller sjöar som uppkommer då hög vindstyrka bryter vågorna.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Partridge, Eric (1983). Origins: a Short Etymological Dictionary of Modern English. New York: Greenwich House. Sid. 245–246. ISBN 0-517-414252  Läst på engelska Wikipedia
  2. ^ Crystal, David (1998). The Cambridge Encyclopedia of Language. ISBN 0-521-55967-7  Läst på engelska Wikipedia