Gårda
Gårda är en stadsdel[1] i Göteborg tillhörande SDN Centrum och en del av Örgryte församling, tillhörde före 1922 även Örgryte landskommun. Namnet kommer av hemmanet Stora Gårda på vars mark, speciellt i norr, stadsdelen är byggd. Stadsdelen har en areal på 80 hektar.[2]
Stadsdelen begränsas i väster av Mölndalsån, i norr av Redbergsvägen, i öster av Överåsberget och i söder av Örgrytevägen. Man brukar skilja södra och norra Gårda i från varandra. Gränsen går genom Ullevigatan, delen söder om denna med Huvudbrandstationen i norr och köpcentret Focus i söder utgör södra Gårda. Norra Gårda börjar vid Göteborg Energis huvudbyggnad (Ellysepalatset i folkmun kallat) och slutar vid Länsarbetsnämndens hus i norr.[källa behövs]
Fabriksgatan skär genom den södra delen och Anders Perssonsgatan går genom den norra delen av Gårda. Fabriksgatan anlades 1891, blev officiellt namngiven 1923 och har fått namnet efter de många fabriker som tidigare låg här. Anders Perssonsgatan har namngivits efter kommunalmannen Anders Persson, i Örgryte dåvarande kommun. Gatan anlades 1922, och hette fram till 1941 Ranvägen.[källa behövs]
Innehåll |
[redigera] Historia
[redigera] Industrialismen
Sedan en större sluss byggts vid Drottningtorget i Göteborg kunde mindre fartyg (små bogserbåtar och pråmar) gå in i Mölndalsån, vilket gjorde marken attraktiv för industrin. Under 1880-talet byggdes fabriker efter ån och bostäder i öster där Västkustbanan drogs fram 1888 samt Boråsbanan (GBJ, Göteborg-Borås Järnväg). Gårda, vars yta är liten, var Göteborgs folktätaste stadsdel och massor av folk arbetade i de många industrierna. Sedan 1970-talet har bostäderna i norr rivits och ersatts med kontorshus. Sedan 1968 går järnvägen i tunnel och på dess tidigare plats ligger motorvägen E6/E20. I söder finns ännu (år 2010) bostäder i landshövdingehus, vars öde är ovisst trots försök att kulturskydda dessa. Marken är attraktiv och Svenska Mässan på andra sidan ån har länge velat expandera. Då nu en tredje byggnad för hotell Gothia diskuteras, är det inte omöjligt att bostadsområdets framtid åter kommer att diskuteras. Det finns fortfarande några kvarter med landshövdingehus i södra Gårda runt Fabriksgatan, Underåsgatan, Gudmundsgatan och Åvägen. På norra Gårda låg det flera kvarter med sådana hus runt Rantorget, men dessa är rivna.
På Åvägen 15 finns Göteborgs remfabrik där nästan ingenting har förändrats sedan sekelskiftet. Fabriken ser fortfarande ut som vilken fabrik som helst i början av 1900-talet. Sannolikt är Göteborgs Remfabrik den bäst bevarade arbetsplatsen från denna period i hela Skandinavien. Den är nu byggnadsminne och levande museum.[källa behövs]
[redigera] Kontorisering
Under 1980 och 1990-talet omdanades stadsdelen stort. Många kontorshus tillkom i den södra delen, där redan på 1970-talet affärshuset Fokus med tillhörande parkeringshus tillkommit. I norra delen försvann flera kvarter med landshövdingehus runt Rantorget då Göteborgs spårvägar byggde sin nya vagnhall här på 1980-talet. Under 2000-talet bebyggs områdena i nordväst, utmed Stampgatan och kvarteret Venus, där tidigare vagnhallar och bussgarage legat. Av de gamla vagnhallarna är det nu endast Gårdahallen som finns kvar.[källa behövs]
[redigera] Bostadsbyggande
| Denna artikel eller sektion behandlar ett pågående byggprojekt. Artikeln kan innehålla information som kan ändras snabbt allteftersom projektet fortskrider och mer information blir tillgänglig. |
En ny stadsdel har börjat växa fram på norra Gårda. I kvarteret Venus, som ligger mellan Gullbergsån och Anders Perssonsgatan, fanns tidigare ett gammalt bussgarage samt den gamla spårvagnshallen Gårdahallen som inhyser Ringlinien och Göteborgs historiska spårvagnar. Denna byggnad kommer att stå kvar och har fått en ansiktslyftning under 2008. I norra delen av kvarteret uppfördes under åren 2006-2009 cirka 350 bostadsrätter. I södra delen uppför Poseidon - som är en av huvudaktörerna tillsammans med Riksbyggen, PEAB och JK Bygg, 450 hyresrätter som ska stå klara 2012. En av bostadsrättsföreningarna i området har tagit sig namnet Trådbussen.[källa behövs]
[redigera] Ytterligare saneringar?
Underåsskolan på Blekeallén 3, har länge varit ett slags allaktivitetshus där olika föreningar haft sina lokaler, här har genom åren huserat olika utländska kulturföreningar, Göteborgs akvarieförening samt replokaler för olika musikgrupper. Byggnaden är hotad dels av hussvamp dels av en planerad påfart till Kungsbackaleden/E6/E20.[källa behövs]
[redigera] Huvudbrandstation
Räddningstjänsten flyttade in i en ny huvudbrandstation med adress Åvägen 2, strategiskt placerad i hörnet mellan Fabriksgatan och Ullevigatan 1988, samtidigt avvecklades den gamla huvudbrandstationen på Nordhemsgatan/Tredje Långgatan samt Kålltorp och Hedens brandstationer. Huvudbrandstationen kallas av göteborgshumorn för "Släkt-gårda". På samma adress finns också LAC, larmcentralen som tar emot och vidarebefordrar alla telefonlarm på 112 samt en hel del automatlarm från hela länet.[källa behövs]
[redigera] Vagnhallar
Sedan lång tid har norra delen av stadsdelen hyst vagnhallar, stall och uppställningsplatser för stadens spårvagnar och spårvägshästar. Det engelska hästspårvägsbolaget hade sitt stall och vagnhall i en tegelbyggnad 1882-1891 på den tomt där långt senare Energiverket uppförde sitt huvudkontor, det som kallas "El-lysepalatset" av göteborgshumorn. Tegelbyggnaden ersattes mellan åren 1891 och 1902 med en träbyggnad på andra sidan ån, och egentligen i stadsdelen Stampen. Göteborgs spårvägar uppförde 1902 en vagnhall vid Stampgatan denna var i drift till 1986. Som ett komplement till Vagnhallen på Stampgatan byggdes Gårdahallen 1930, denna hall inhyser idag stadens historiska spårvagnar och Spårvägssällskapet Ringlinien. De gamla vagnhallarna med tillhörande byggnader låg både på Gårda och i stadsdelen Stampen, alltså på båda sidor om ån. 1985 invigde Göteborgs spårvägar den nya vagnhallen vid det som en gång var Rantorget, denna kallas ibland för "Rantorgshallen" men heter Vagnhallen Gårda. Under en tid på 1980-talet fanns det också uppställningsspår mellan Energiverket och ån. Den äldre vagnhallen heter Gårdahallen, ej att förväxlas med den nyare Vagnhallen Gårda.[källa behövs]
[redigera] Landmärken
Många olika företag har idag sina kontor på Gårda, de mest iögonfallande kontorshusen är Canon Business Center och Skanskas Gröna Skrapan[3].
[redigera] Se även
[redigera] Referenser
- Noter
- ^ Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 (inb.), s. 10
- ^ Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
- ^ Byggnyheter.se: Dags för inflyttning i Gröna Skrapan
[redigera] Vidare läsning
- Birgersson, Lisbeth; Wrigglesworth Trad (1977). En industrihistorisk promenad genom Gårda. Göteborg: Industrimuseet. Libris 1500047
- Bjurde, Ulla (2002). Gårda - bilder från en försvunnen stadsdel: människor, hus och verksamheter under hundra år. Lokalhistorisk identitet, 0280-1787 ; 12. Göteborg: Etnologiska fören. i Västsverige. Libris 8874539. ISBN 91-85838-61-6
- Lagerstedt, Lars (1986). ”Gårda i backspegeln.”. Göteborg förr och nu (Göteborg : Göteborgs hembygdsförbund, 1960-) 1986 (20),: sid. 6-11 : ill.. ISSN 0348-2189. ISSN 0348-2189 ISSN 0348-2189. Libris 3180051
- Sjögren, Leif; Wrigglesworth Trad (1977). Byggande och planering utmed Mölndalsån - i tiden. Utveckling och planering i industriregioner, 99-0460320-0 ; 2. Göteborg: Chalmers tekniska högskola. Libris 697180
- Sjögren, Leif; Wrigglesworth Trad (1976). Näringslivet utmed Mölndalsån: i tiden. Göteborg: CTH. Libris 1713090
- Sjögren, Leif (1976). Södra Gårda - i framtiden: en studie av hur ett äldre industriområden vid Mölndalsån i Göteborg kan utvecklas på sina egna villkor med en förändrad kommunal sanerings- och trafikpolitik. Göteborg: CTH. Libris 1713505
- Vattenfabriken som blev Brew House Göteborg. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum. 2005. Libris 10057741. ISBN 91-85488-80-1 (inb.)
- Westborg, Alexandra (1991). Gårda - genom tiden: förändring i en stadsdel ur ett humanistiskt perspektiv. Lund: Univ.. Libris 1463524
- Wilhelmson, Sonja (1999). Uppväxt på Gårda: minnen 1935-1957. Lokalhistorisk identitet, 0280-1787 ; 9. Göteborg: [Etnologiska institutionen, Univ.]. Libris 7752722. ISBN 91-85838-45-4 (inb.)
|
|||||||