Gåta

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Gåta (från fsv. gata genom fnor. och isl. gete, "gissa") en problem- eller historieformulering, ibland av mer komisk karaktär, vits, eller mystifiering av problemet.

Enligt grekisk mytologi slukades alla människor av den kvinnliga sfinxen som inte kunde svaret på följande gåta:

Vad är det som har fyra ben på morgonen, två ben på dagen och tre ben på kvällen?

—Människan! Svarade Oidipus, och löste gåtan samt störtade sfinxen.

Denna gåta har tolkats som en sägen om en övergång i människans historia, till exempel att en ny teknik började användas för att odla spannmål e. d.

Gåtans konstruktion[redigera | redigera wikitext]

I gåtans teknik ingår bl. a. att vilseleda den gissande, i folklig tradition gärna i obscen riktning. En gåta består i allmänhet av två element. Det ena kallas fundamentalelement och är ägnat åt att förvirra, samtidigt som det innebär en karaktäristik. Det andra kallas för kompletterande element och skall hjälpa lösaren till svaret.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Gåtan är långtifrån någon så allmänmänsklig företeelse som man skulle kunna tro. Den är tvärtom en ganska avancerad form av folkdiktning som vi huvudsakligen möter i högkulturerna i Europa och Asien, men däremot är sällsynt i de icke-europeiserade delarna av Afrika och Amerika.

Kring vissa typer av gåtor har folkdiktningen byggt ut hela sagor, där gissandet av gåtan utgör klimax, t. ex. de så kallade halslösningsgåtorna, där lösningen kan gissas endast om man känner till de äventtyr som hjälten eller hjältinnan tidigar har upplevt.

Gåtor möter oss redan i mycket gammal litteratur i Orienten och Västerlandet, t. ex. Rigveda, Bibeln och Eddan. I dessa gamla källor möter man inte sällan gåtor som förekommer även i nutida tradition.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]