Göktyta

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Göktyta
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Jynx torquilla no.JPG
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Hackspettartade fåglar
Piciformes
Familj Hackspettar
Picidae
Underfamilj Göktytor
Jynginae
Släkte Göktytor
Jynx
Art Göktyta
J. torquilla
Vetenskapligt namn
§ Jynx torquilla
Auktor Linné, 1758
Torcecuello.JPG
Hitta fler artiklar om fåglar med

Göktyta (Jynx torquilla) är en hackspett som lever i Eurasien och Nordafrika. Vissa delar upp den i inte mindre är åtta underarter.

Utseende, fältkännetecken och läte[redigera | redigera wikitext]

Göktytan är 17-19 cm lång och har ett vingspann på 25-27 cm. På ovansidan är den askgrå med rostbrun anstrykning och finspräcklig av brunt, rostgult och svart. Från nacken till ryggens mitt går ett brett, svartaktigt band. De undre kroppsdelarna är vitaktiga, med rostgul anstrykning på strupen och framhalsen och har svarta tvärlinjer. Bröstet och magen är beströdda med små, trekantiga, svartaktiga fläckar. Vingarna är fläckiga av svartaktigt och rostgult. Stjärten är spräcklig av grått och brunt samt försedd med glesa, svarta tvärstreck.

Göktytans flykt är vågformig och den lägger vingarna nära kroppen i vågdalarna. Till skillnad från de flesta andra hackspettar befinner den sig ofta på marken.

Göktytans läte är ett gällt och lättigenkännligt "ty-ty-ty-ty-ty-ty", som kan förväxlas med den mindre hackspettens läte, och hörs under häckningsperioden.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Göktytan är en flyttfågel som häckar i tempererat klimat i Europa och Asien. Den övervintrar i tropiska Afrika och södra Asien. I Sverige häckar arten allmänt ända upp till Jämtland.

Flyttning[redigera | redigera wikitext]

Merparten av världspopulationen av göktyta är flyttfåglar. Den svenska stammen flyttar från Sverige i slutet av augusti och kommer tillbaka i april eller maj. Den är den enda långflyttaren bland de europeiska hackspettarna. Endast fåglar på öar i Medelhavet är stannfåglar. Det finns två flyttstreck - ett västerut över Spanien och ett österut över Balkanhalvön och Egeiska övärlden. Populationerna från Norra Skandinavien flyttar över Storbritannien, där några exemplar försöker övervintra, ibland lyckosamt. De huvudsakliga övervintringsområdena för europeiska göktytor ligger i Afrika söder om Sahara, men inte längre söderut än Kongo eller Kamerun. De central- och ostasiatiska populationerna övervintrar huvudsakligen i Indien.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Göktytan vistas i öppna skogar och lundar. Den är aktiv på dagen och under häckningstiden sitter den ofta vid ingången till boet som placeras i en trädhåla. Den flyger inte så snabbt. Göktytan klättrar nästan inte alls, i motsats till andra hackspettar, utan hoppar mest på marken. Den har stor förmåga att sträcka ut halsen och vrida på huvudet. Den är inte så skygg. Utanför häckningstiden uppträder den oftast enstaka. På flytten uppträder den ofta på sandig mark där den födosöker efter myror.

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Jynx torquilla

Göktytan bygger inga egna bon utan använder naturliga håligheter i träd eller hål som andra hackspettar gjort. Den kan också använda utsatta fågelholkar. Ofta jagar den bort andra fåglar från bon, men den kan också själv bli bortjagad av större hackspetten. Den inreder inte sitt bo, utan lägger äggen direkt på underlaget. Äggen är oftast 6-10, men många undantag finns. Om den första häckningen inte lyckas kan en andra häckning ske. Detta görs oftare i populationer längre söderut. Den häckar i ungefär två veckor och ungfåglarna stannar sedan i boet i cirka 20 dagar. Därefter lever de tillsammans med föräldrarna i två veckor till.

Föda[redigera | redigera wikitext]

Dess föda utgörs av insekter och larver som den med sin långa, klibbiga, utsträckbara tunga drar fram ur springor och hål i träden samt uppsöker på marken. Den äter särskilt myror, men också bladlöss, fjärilslarver, skalbaggar och ibland frukt och bär. Ibland öppnar den myrstackar med näbben. Det som den inte kan äta spottar den ut i spybollar.

Göktytan och människan[redigera | redigera wikitext]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Äldre dialektala namn för göktyta är gaukpäit på Gotland[2] såvipaOrust[3] och såvippa i trakterna av Lilla Edet.[3]

I kulturen[redigera | redigera wikitext]

Fågeln är en symbol för passionerad och rastlös kärlek.[4]

Göktytans förmåga att sträcka på halsen och vända huvudet bakåt har givit fågeln dess tyska trivialnamn Wendehals. Ordet Wendehals användes också om personer som snabbt bytte politisk ståndpunkt under die Wende, vilket var perioden i slutet av DDR:s existens då man övergick från socialism och planekonomi till marknadsekonomi och kapitalism. Sedan dess har ordet även fått betydelsen "opportunist".[källa behövs]

I den grekiska mytologin är göktytan mångudinnans rituella fågel.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BirdLife International 2012 Jynx torquilla Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ Johan Ernst Rietz (1862-1867) Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund, faksimilutgåva Malmö 1962, sid:189
  3. ^ [a b] Malm, A. W. (1877) Göteborgs och Bohusläns Fauna; Ryggradsdjuren, Göteborg, sid:225
  4. ^ Schmitz, Leonhard (1870). ”Iynx”. i Smith, William (på Engelska). Dictionary of Greek and Roman Biography and Mythology. Sid. 692. https://en.wikisource.org/wiki/Dictionary_of_Greek_and_Roman_Biography_and_Mythology 


Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Göktytsläktet, 1904–1926.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]