Göktyta
| Göktyta Status i världen: Livskraftig (lc)[1] |
|
 |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Hackspettartade fåglar Piciformes |
| Familj | Hackspettar Picidae |
| Underfamilj | Göktytor Jynginae |
| Släkte | Göktytor Jynx |
| Art | Göktyta J. torquilla |
| Vetenskapligt namn | |
| § Jynx torquilla | |
| Auktor | Linné, 1758 |
 |
|
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Göktyta (Jynx torquilla) är en hackspett som lever i Eurasien och Nordafrika. Vissa delar upp den i inte mindre är åtta underarter.
Innehåll |
[redigera] Utseende, fältkännetecken och läte
Göktytan är 17-19 cm lång och har ett vingspann på 25-27 cm. På ovansidan är den askgrå med rostbrun anstrykning och finspräcklig av brunt, rostgult och svart. Från nacken till ryggens mitt går ett brett, svartaktigt band. De undre kroppsdelarna är vitaktiga, med rostgul anstrykning på strupen och framhalsen och har svarta tvärlinjer. Bröstet och magen är beströdda med små, trekantiga, svartaktiga fläckar. Vingarna är fläckiga av svartaktigt och rostgult. Stjärten är spräcklig av grått och brunt samt försedd med glesa, svarta tvärstreck.
Göktytans flykt är vågformig och den lägger vingarna nära kroppen i vågdalarna. Till skillnad från de flesta andra hackspettar befinner den sig ofta på marken.
Göktytans läte är ett gällt och lättigenkännligt "ty-ty-ty-ty-ty-ty", som kan förväxlas med den mindre hackspettens läte, och hörs under häckningsperioden.
[redigera] Utbredning
Göktytan är en flyttfågel som häckar i tempererat klimat i Europa och Asien. Den övervintrar i tropiska Afrika och södra Asien. I Sverige häckar arten allmänt ända upp till Jämtland.
[redigera] Flyttning
Merparten av världspopulationen av göktyta är flyttfåglar. Den svenska stammen flyttar från Sverige i slutet av augusti och kommer tillbaka i april eller maj. Den är den enda långflyttaren bland de europeiska hackspettarna. Endast fåglar på öar i Medelhavet är stannfåglar. Det finns två flyttstreck - ett västerut över Spanien och ett österut över Balkanhalvön och Egeiska övärlden. Populationerna från Norra Skandinavien flyttar över Storbritannien, där några exemplar försöker övervintra, ibland lyckosamt. De huvudsakliga övervintringsområdena för europeiska göktytor ligger i Afrika söder om Sahara, men inte längre söderut än Kongo eller Kamerun. De central- och ostasiatiska populationerna övervintrar huvudsakligen i Indien.
[redigera] Ekologi
Göktytan vistas i öppna skogar och lundar. Den är aktiv på dagen och under häckningstiden sitter den ofta vid ingången till boet som placeras i en trädhåla. Den flyger inte så snabbt. Göktytan klättrar nästan inte alls, i motsats till andra hackspettar, utan hoppar mest på marken. Den har stor förmåga att sträcka ut halsen och vrida på huvudet. Den är inte så skygg. Utanför häckningstiden uppträder den oftast enstaka. På flytten uppträder den ofta på sandig mark där den födosöker efter myror.
[redigera] Häckning
Göktytan bygger inga egna bon utan använder naturliga håligheter i träd eller hål som andra hackspettar gjort. Den kan också använda utsatta fågelholkar. Ofta jagar den bort andra fåglar från bon, men den kan också själv bli bortjagad av större hackspetten. Den inreder inte sitt bo, utan lägger äggen direkt på underlaget. Äggen är oftast 6-10, men många undantag finns. Om den första häckningen inte lyckas kan en andra häckning ske. Detta görs oftare i populationer längre söderut. Den häckar i ungefär två veckor och ungfåglarna stannar sedan i boet i cirka 20 dagar. Därefter lever de tillsammans med föräldrarna i två veckor till.
[redigera] Föda
Dess föda utgörs av insekter och larver som den med sin långa, klibbiga, utsträckbara tunga drar fram ur springor och hål i träden samt uppsöker på marken. Den äter särskilt myror, men också bladlöss, fjärilslarver, skalbaggar och ibland frukt och bär. Ibland öppnar den myrstackar med näbben. Det som den inte kan äta spottar den ut i spybollar.
[redigera] Göktytan och människan
[redigera] Namn
På Gotland kallades göktytan förr för Gaukpäit.[2]
[redigera] I kulturen
Göktytans förmåga att sträcka på halsen och vända huvudet bakåt har givit fågeln dess tyska trivialnamn Wendehals. Ordet Wendehals användes också om personer som snabbt bytte politisk ståndpunkt under die Wende, vilket var perioden i slutet av DDR:s existens då man övergick från socialism och planekonomi till marknadsekonomi och kapitalism. Sedan dess har ordet även fått betydelsen "opportunist".[källa behövs]
I den grekiska mytologin är göktytan mångudinnans rituella fågel.
[redigera] Källor
- ^ BirdLife International 2009 Jynx torquilla Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2010.4. <www.iucnredlist.org>. Läst 17 juli 2011.
- ^ Johan Ernst Rietz (1862-1867) Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund, faksimilutgåva Malmö 1962, sid:189
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Göktytsläktet, 1904–1926.- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia.
[redigera] Externa länkar
