Gösta "Lill-Lulle" Johansson
| Gösta "Lill-Lulle" Johansson | ||
| Ishockey, herrar | ||
 Olympiska spel |
||
|---|---|---|
| Brons | Oslo 1952 | Ishockey |
| Världsmästerskap | ||
| Brons | 1954 | Ishockey |
| Guld | 1953 | Ishockey |
| Silver | 1951 | Ishockey |
| Svenska mästerskap | ||
| Guld | 1960 | Ishockey |
| Guld | 1959 | Ishockey |
| Guld | 1958 | Ishockey |
| Guld | 1955 | Ishockey |
| Guld | 1954 | Ishockey |
| Guld | 1950 | Ishockey |
Gösta "Lill-Lulle" Johansson, född den 2 mars 1929 i Stockholm, död den 10 april 1997,[1] var en legendarisk svensk ishockeyspelare och son till Gustaf "Lulle" Johansson.
Gösta "Lill-Lulle" Johansson blev världsmästare 1953 för Sverige. Han spelade för det svenska ishockeylandslaget, mellan åren 1949 - 1955, tillsammans med Sven Tumba, Roland Stoltz, Lasse Björn. Han blev världsmästare 1953. Stor grabb nummer 32 i ishockey. Han deltog vid de olympiska vinterspelen 1952 där han var med och erövrade en bronsmedalj. Gösta "Lill-Lulle" Johansson vann ytterligare två medaljer i VM, silver 1951 och brons 1954. Som spelare i Djurgårdens IF blev han svensk mästare sex gånger.
Han var en av de första svenska ishockeyspelare som blev professionell och vann tyskt mästerskap som spelare i Krefeld i dåvarande Västtyskland. Vid sidan av en verksamhet som affärsman var Johansson under senare år en framgångsrik tränare i Sverige, Schweiz och för italienska Bolzano, som han förde till mästartitlar.
Gösta "Lill-Lulle" Johansson blev Sveriges andra ishockeyproffs, dock inte i Kanada utan i Europa. År 2002 uppmärksammades Gus Forslund som den förste svensken som spelat i NHL, något som tidigare värmlänningen Ulf Sterner ansetts vara. Forslund spelade säsongen 1932/33 48 matcher för Ottawa Senators, och gjorde 13 poäng, fyra mål och nio assists. Gösta "Lill-Lulle" Johansson spelade som proffs i Zürich - Schweiz, samt Krefeld - Tyskland säsongen 1950-1951 i KTSV Preussen 1855 Krefeld, eller Preussen Krefeld [2]. Han vann tyskt mästerskap som spelare i Krefeld i dåvarande Västtyskland.
Efter avslutad aktiv karriär fortsatte Gösta "Lill-Lulle" Johansson som ishockeytränare, Vid sidan av en verksamhet som affärsman, i Sverige, Schweiz och för italienska Bolzano. Han avslutade tränaruppdragen 1980. Vann italienska mästerskapet 3 år i rad, 1976 - 79, och fick igång den vilande italienska ishockeynationen.
1955 gifte sig han sig med en tysk konståkarinna Gundi Busch-Johansson. Hon var Tysklands första VM-mästarinna i konståkning 1954. Senare flyttade de till Stockholm med sonen Peter Lulle Johansson. I Stockholm jobbade hon många år som konståkningstränare innan hon drog sig tillbaka 1997.[3]
Gösta "Lill-Lulle" Johansson dog 1997 i levercancer hemma i sin bostad på Östermalm i Stockholm.
Meriter [redigera]
- SM-Guld 1950, 1954, 1955, 1958, 1959, 1960
- VM-Guld 1953
- VM-Silver 1951
- VM-Brons 1954
- OS-brons 1952
Referenser [redigera]
- ^ http://www.aafla.org/SportsLibrary/JOH/JOHv6n2/JOHv6n2m.pdf
- ^ http://de.wikipedia.org/wiki/Eishockey_in_Krefeld Tyska Wikipedia om ishockey i Krefeld
- ^ http://de.wikipedia.org/wiki/Gundi_Busch Tyska Wikipedia om Gundi Busch
- Eurohockey.Net
- Presentation och statistik för Gösta "Lill-Lulle" Johansson på Eliteprospects.com
Den här artikeln anses behöva faktamallen {{Infobox ishockeyspelare}}.- Svenska ishockeyspelare
- Födda 1929
- Avlidna 1997
- Svenska olympiska bronsmedaljörer
- Olympiska bronsmedaljörer 1952
- Tävlande vid olympiska vinterspelen 1952 från Sverige
- Spelare i Djurgården Hockey
- Spelare i Västerås Hockey
- Mottagare av Stora Grabbars och Tjejers Märke
- Svenska mästare i ishockey
- Världsmästare i ishockey
- Europamästare i ishockey
- Män
