Gösta Ekman den yngre
| Gösta Ekman | |
Gösta Ekman på Bokmässan i Göteborg 2010.
|
|
| Född | Hans Gösta Gustaf Ekman 28 juli 1939 Stockholm, Sverige |
|---|---|
| Nationalitet | Svensk |
| Yrke/uppdrag | Skådespelare |
| År som aktiv | 1955– |
| Maka | Fatima Svendsen (1963–1971) Pia Harahap (1979–1986) Marie-Louise Ekman (1989–) |
| Utmärkelser | Guldbaggen: "Bästa manliga huvudroll" för Mannen som slutade röka (1973) |
Hans Gösta Gustaf Ekman (den yngre), född 28 juli 1939 i Stockholm, är en svensk regissör och skådespelare. Gösta Ekman är son till Hasse Ekman och Agneta Wrangel af Sauss, och sonson till Gösta Ekman (den äldre). Han är bror till Krister, Mikael och Stefan Ekman, halvbror till Fam Ekman samt farbror till Sanna Ekman. Sedan 1989 är han gift med Marie-Louise Ekman. Från ett tidigare äktenskap med Fatima Svendsen har han sonen Måns Ekman.
Innehåll |
[redigera] Biografi
Gösta Ekman började sin karriär som regiassistent åt sin far Hasse Ekman i mitten av 1950-talet. Han var även regiassistent åt Ingmar Bergman under en kort period. Så småningom fick han börja agera framför kameran, det var ju trots allt skådespelare han ville bli. År 1963 började hans mångåriga samarbete med Hans Alfredson och Tage Danielsson i revyn Konstgjorda Pompe på Gröna Lund. Det var genom Hasseåtages revyer som Gösta blev känd för den stora allmänheten. Han fick tidigt visa upp sin unika talang som ”snubbelkonstnär”, redan i revyn Gula Hund (1964) snubblade han omkring som Mahatman, han som har ”tingen emot sig”. Mera akrobatik och snubbel blev det i Herr Gunnar Papphammar i början av 1980-talet. Gösta Ekman har inte enbart ägnat sig åt komik, han har gjort seriösa karaktärsroller både på film och scen, under 1960- och 1970-talen var han anställd vid Stockholms stadsteater.
Gösta Ekman hade också stor framgång som Charles-Ingvar "Sickan" Jönsson i de första fem filmerna om Jönssonligan. Han debuterade själv som filmregissör med Morrhår och ärtor (1985). Under 1990-talet medverkade han i många av hustruns Marie-Louise Ekmans produktioner, och gjorde rollen som poliskommissarie Martin Beck i en rad svensk-tyska filmproduktioner.
I samband med premiären av filmen Asta Nilssons sällskap (2005) förklarade Gösta Ekman att han gjort sin sista roll, och att han därmed drar sig tillbaka från sin långa skådespelarkarriär. Kuriosa i sammanhanget är att Asta Nilssons sällskap är inspelad redan före Dalle-filmen Skenbart (2003), men alltså hade premiär efter denna.
Efter att ha slutat som skådespelare har han bland annat varit adjungerad professor i scenisk gestaltning vid Teaterhögskolan i Stockholm 2008–09 och regisserat på Dramaten.
[redigera] Mindre roller
Gösta Ekman har en mycket liten roll i Lasse Åbergs filmkomedi Sällskapsresan, där han spelar en städerska som snabbt går in i och ut ur genom ett hotellrum. Han gör också en tillika minimal insats i Hans Alfredsons filmatisering av P&B där han agerar köande gäst på en restaurang.
[redigera] Känt citat
| ” | Jag var kändis redan som spermie.[1] | „ |
| — Gösta Ekman apropå att vara sin fars son och sin farfars namne. | ||
[redigera] Priser och utmärkelser
[redigera] Filmografi
[redigera] TV
|
|
[redigera] Teater & revyer (urval)
- 1998 – Godnatt herr Morris på Kulturhuset Kilen i Stockholm. Regi: Marie-Louise Ekman
- 1993 – I fru Vennermans fall på Kulturhuset Kilen i Stockholm och turné. Regi: Marie-Louise Ekman
- 1983 – Hotelliggaren av Ray Cooney på Folkan. Regi: Tony Verner
- 1982 – Fröken Fleggmans mustasch på Göta Lejon. Regi: Tage-Lena Ekfredson
- 1976 – Svea Hund på Göta Lejon. Regi: Hasse & Tage
- 1973 – Glaset i örat på Berns Salonger. Regi: Hasse & Tage
- 1969 – Spader, Madame! på Oscarsteatern. Regi: Hasse & Tage
- 1966 – Lådan (turné runt Sverige). Regi: Tage Danielsson, Gösta Ekman & Fatima Ekman
- 1964 – Gula Hund på China Teatern. Regi: Hasse & Tage
- 1963 – Konstgjorda Pompe på Gröna Lund. Regi: Hasse & Tage
- 1960 – Fårakällan på Stockholms Stadsteater
[redigera] Regissör
- 2010 – Hantverkarna (Dramaten)
- 2009 – Den girige (Dramaten)[2]
- 2007 – Gäckanden (Dramaten)
- 2005 – Asta Nilssons sällskap (långfilm)
- 1991 – Duo jag (TV)
- 1986 – Morrhår & ärtor (långfilm)
- 1982 – Fröken Fleggmans mustasch (revy)
- 1981 – Från och med herr Gunnar Papphammar
- 1980 – Från och med herr Gunnar Papphammar
- 1970 – 88-öresrevyn (revy)
- 1966 – Lådan (revy)
[redigera] Manusförfattare
[redigera] Kompositör
[redigera] Litteratur
- Farbrorn som inte vill va' stor – En biografi av Klas Gustafson. Leopard Förlag, 2010.
- Från Gösta Ekman till Gösta Ekman - En bok om Hasse, far och son av Bengt Forslund. Askild & Kärnekull, 1982.
[redigera] Referenser
- ^ http://www.filmnyheterna.se/Nyheter/Hedersbaggen-till-Gosta-Ekman/ Svensk Filmindustri – Filmnyheterna
- ^ ”Dramaten – press release”. Cision Wire. http://www.cisionwire.se/dramaten/gosta-ekman-regisserar-den-girige-pa-dramaten. Läst 14 augusti 2009.
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Gösta Ekman den yngre.
- Gösta Ekman den yngre på Internet Movie Database (engelska)
- Gösta Ekman den yngre på Svensk Filmdatabas
- Gösta Ekman den yngre i Libris
