Gösta Mittag-Leffler

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gösta Mittag-Leffler 1904.
Villa Mittag-Leffler 2008.

Magnus Gustaf (Gösta) Mittag-Leffler, född 16 mars 1846 i Stockholm, död 7 juli 1927 i Djursholm, var en svensk professor i matematik. Han är begravd på Djursholms begravningsplats.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Efter studier vid Uppsala universitet möjliggjorde ett stipendium en Europaresa och Mittag-Leffler blev vän med samtidens stora begåvningar, bland andra Charles Hermite och Karl Weierstrass.

År 1872 försvarade han sin doktorsavhandling med titeln Om skiljandet af rötterna till en synektisk funktion af en variabel och blev samma år docent i matematik. Han utnämndes 1877 till professor i matematik vid Helsingfors universitet där han stannade till 1881 då han återvände till Stockholm för att samma år bli den förste matematikprofessorn. Han grundade omkring 1882 tidskriften Acta Mathematica. 1891–1892 var han även rektor för Stockholms högskola som han varit med om att grunda. Mittag-Lefflers sats och Mittag-Leffler-funktionen är uppkallade efter honom.

Mittag-Leffler var en av den svenska matematikens mest inflytelserika forskare med upptäckter inom bl.a. funktionsteorin och mycket produktiv. Utom matematiska arbeten författade han också biografier över kända matematiker.

I Mittag-Lefflers hem, Villa Mittag-LefflerDjursholm strax norr om Stockholm, finns idag Institut Mittag-Leffler.

Mittag-Leffler medverkade också till att lyfta fram många viktiga matematiker som till exempel Sonja Kovalevskaja, Ivar Fredholm och Helge von Koch. Han var en stark förespråkare för kvinnoemancipation.[1]

Mittag-Leffler var ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien från 1883[2] och finansierade då förexpeditionen inför den Svensk-ryska gradmätningsexpeditionen åren 1898–1902. Han var hedersledamot av Royal Society,[3] samt ledamot av ett trettiotal lärda samfund samt hedersdoktor vid sex utländska universitet, däribland Oxford.

På sin 70-årsdag 1916 upprättade Mittag-Leffler en matematisk stiftelse under Vetenskapsakademiens förvaltning innefattande hans villa i Djursholm med ett omfattande bibliotek och arkiv.

Mittag-Leffler var oickså verskam på den yttersta högerkanten i svensk politik. Han var en av de mest radikala nationalisterna under borggårdskrisen 1914. Hyllningar till honom förekommer också i sentida högerradikala media.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Gösta Mittag-Leffler var son till riksdagsmannen Olof Leffler och Gustava Wilhelmina, född Mittag. Släkten Leffler är en från Breslau invandrad borgarsläkt, känd från 1300-talet. Hans syster Anne Charlotte Leffler (1849–1892) var författare, brodern Frits Läffler (1847–1921) framgångsrik dialektforskare och fonetiker. Han var även bror till ingenjören Artur Leffler. År 1882 gifte sig Mittag-Leffler med Signe Julia Emilia af Lindfors, dotter till den finska generalen Jacob Julius af Lindfors.

Mittag-Leffler avled i sitt hem i Djursholm av blödande magsår.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ulla Wikander, Kvinnoarbete i Europa 1789–1950. Genus, makt och arbetsdelning. Atlas Akademi: 1999, s. 100
  2. ^ Statskalendern 1908, sp. 1570
  3. ^ Hvar 8 dag, No 2, 1904

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Att våga sitt tärningskast - Gösta Mittag-Leffler 1846-1927, sid 759 (2007) Arild Stubhaug, svensk översättning Kjell-Ove Widman, Bokförlaget Atlantis
  • Med viten och vilje - Gösta Mittag-Leffler 1846-1927, sid 775 (2007) Arild Stubhaug, Bokförlaget Aschehoug
  • Svenska Dagbladets årsbok : 1927, red. Erik Rudberg & Edvin Hellblom, Stockholm 1928 s. 233f
  • Jan Olof Olsson: 1914 (1964)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Eugen Warming
Rektor för Stockholms högskola
1886
Efterträdare:
Wilhelm Leche
Företrädare:
Wilhelm Leche
Rektor för Stockholms högskola
1891-1892
Efterträdare:
Otto Pettersson