Göteborgs-Tidningen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Göteborgs-Tidningen (GT)
Göteborgs-Tidningen.JPG
Publikationstyp Kvällstidning
Grundad 1902
Chefredaktör Frida Boisen
Politisk beteckning Oberoende liberal
Språk Svenska
Frekvens 7 nummer/vecka
Upplaga 53–300 (vardagar), 78 000 (söndagar)
Format Tabloid
Huvudägare Bonnier AB
ISSN 1402-8050
Webbplats www.gt.se

Göteborgs-Tidningen, nu GT, är en kvällstidning i Västsverige med utgångspunkt från Göteborg.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs-Tidningen kom till som svar på hotet från den planerade tidningen Middags-Posten, som påsfabrikören C J Johanson på Stampen fått utgivningsbevis för. Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning bestämde sig då omgående för att ge ut en så kallad "billighetstidning", med extraknäckande journalister från GHT som de första skribenterna. Strategin lyckades och Middags-Posten försvann redan efter ett par månader.

Tidningen kom ut första gången klockan 12 den 3 november 1902 och trycktes på rosa papper fram till den 16 maj 1951, då pappersbruken upphörde med tillverkningen av färgat tidningspapper. GT kallades därför under många år för "den lella röa" eller bara "den röe". Tidningen profilerades initialt som en "daglig förmiddagstidning", men omprofilerades kring 1948 då Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (GHT) övergick till att bli en morgontidning. När GT startade kostade ett lösnummer två öre, vilket höjdes till tre öre den 1 april 1909.[1] Den 29 augusti 1915 kom det första söndagsnumret ut, och i maj 1928 utökades redaktionen till totalt sex personer.[2] Tabloidformat infördes 1942.

Göteborgs-Tidningen bytte namn till GT den 14 januari 1967, och under några år under 1990-talet hette tidningen iDAG och var en sammanslagning med skånska Kvällsposten. Ursprungligen ägdes tidningen av Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, men togs över av Göteborgs-Posten 1973. År 1995 återuppstod GT och Kvällsposten som separata tidningar. Sedan 1998 är GT en del av Bonnier-ägda Expressen och fungerar i praktiken som denna tidnings lokalupplaga. Enligt tidningens webbplats ligger den sålda upplagan på ungefär 63 000 exemplar varje dag, mot 10 000 för hela det första året. Under 1930-talet nådde GT över 100 000 exemplar. När lokalkonkurrenten Aftonposten lades ner 1956 ökade GT:s upplaga stort. Tidningens första chefredaktör hette Carl Ramberg och den nuvarande, 22:a i ordningen (2012), är Frida Boisen.

GT hade sina första lokaler i GHT:s hus på Köpmansgatan i Västra Nordstan. År 1981 lämnade GT Köpmansgatan och flyttade till nyuppförda lokaler i Hisings Backa. GT återvände till stadens centralare delar i november 1998, då man flyttade in i nya samt ombyggda lokaler vid Järntorget.[3] Numera finns redaktionen på Kungstorget, granne med TV4 Göteborg.

Mellan 2006 och 2007 samarbetade man med gratistidningen City Göteborg, med bland annat gemensam webbtidning. City Göteborg lades ned i december 2007.

Under 2012-2013 engagerade sig Göteborgs-Tidningen i frågan om trängselskatt i Göteborg[4].

Chefredaktörer[redigera | redigera wikitext]

Under åren 1986–1989 hade GT två chefredaktörer med olika ansvarsområden.

  • 1902–1904 Carl Ramberg
  • 1904–1906 Torsten Hedlund
  • 1906–1908 Ragnar Fehr
  • 1908–1910 Torsten Karling
  • 1911–1920 Albert Holmqvist
  • 1920–1932 Sten Sjögren
  • 1932–1945 Björn Malmström
  • 1946–1948 Gunnar Fagrell
  • 1948–1955 Jerker Thorén
  • 1955–1965 Ferdinand Lärn
  • 1965–1969 Åke Djurberg
  • 1969–1972 Tore Winqvist
  • 1972–1989 Pär-Arne Jigenius
  • 1986–1995 Bengt Hansson
  • 1995–1996 Jahn G. Forsberg
  • 1996–1997 Anders Westgårdh
  • 1998–1999 Stig Hoffman
  • 1999 Edgar Antonsson
  • 1999–2001 Susanne Hobohm
  • 2001–2002 Elisabet Bäck
  • 2002–2012 Lars Näslund
  • 2012- Frida Boisen

Kristallkulan[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Kristallkulan (fotboll)

GT delar årligen ut ett pris (Kristallkulan) till årets bästa västsvenska idrottsperson, ett pris till den bästa kvinnlig och ett till den bästa manliga. Vinnarna utses av Kristallkulejuryn.

I litteraturen[redigera | redigera wikitext]

Tidningen skildras i satirform i Anderz Harnings roman Tidningslorden, utgiven år 1977.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Den lilla röa, J Vretblad, E Petersson, H Janson, HT förlag, Göteborg 1962
  • Göteborgs-Posten, 1996-01-25, s. 31
  • Göteborgs-Posten, 1997-06-06, s. 25, "Den lella röa" kom i rätt tid. Kvällstidningarna saknade konkurrens från radio och TV.
  1. ^ Göteborgsbilder 1850-1950, red. Harald Lignell, Björn Harald, Axel Möndell, Doug. Wallhäll, Bokförlaget Nordisk Litteratur, Göteborg 1952, s. 394
  2. ^ Press och pressfolk i Västsverige 1902-1972, red. Erik Wengström, utgiven av Västra Journalistföreningen, Rundqvists Bokförlag, Göteborg 1972, s. 86
  3. ^ Göteborgs-Posten, 1998-11-08, s. 8, "Redaktionerna tillbaka i stan. Lokalerna utanför innerstan överges."
  4. ^ Varför har ni engagerat er i trängselskatt, GT?, Medievärlden, 2 januari 2013

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]