Göteborgs pendeltåg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Göteborgs pendeltåg
X-11 at Gothenburg Central.jpg
Tre pendeltåg av typ X11 på Göteborgs Centralstation
Allmänt
Plats Sverige Göteborg
Antal linjer 3
Antal hållplatser 25
Turtäthet 4 tåg/timme i rusningstrafik
Organisation
Invigd 1960
Trafikoperatör SJ Götalandståg AB
Biljettoperatör Västtrafik
Tekniska fakta
Banlängd 104 kilometer
Elektrifierad Ja
Matning 15 kV 16⅔ Hz
Kontaktledning
Linjekarta
Head station
45,1 Alingsås Fjärrtåg
Stop on track
38,1 Västra Bodarna
Regionaltåg Älvängen 32
Head station Stop on track
34,4 Norsesund
Nol 25
Stop on track Stop on track
26,6 Floda
Nödinge 22
Stop on track Stop on track
23,1 Stenkullen
Straight track Stop on track
19,6 Lerum
Straight track Stop on track
18,6 Aspedalen
Regionaltåg Bohus 17
Station on track Stop on track
17 Aspen
Surte 14
Stop on track Stop on track
13 Jonsered
Straight track Stop on track
8,7 Partille
RegionaltågSpårvagn Gamlestaden 3
Station on track Stop on track
3,8 Sävenäs
Unknown BSicon "STR-R" + Unknown BSicon "MASKa" + Unknown BSicon "KBFlg"
Unknown BSicon "STR-L" + Unknown BSicon "MASKa" + Unknown BSicon "KBFrg"
0 Göteborg C FjärrtågSpårvagn
Stop on track
3,6 Liseberg Spårvagn
Station on track
8,6 Mölndal SpårvagnFjärrtåg
Stop on track
13,9 Kållered
Stop on track
18,1 Lindome
Stop on track
22,5 Anneberg
Stop on track
25,7 Hede
End station
27,7 Kungsbacka Fjärrtåg

Göteborgs pendeltågssystem består av de tre linjerna Alingsåspendeln, Kungsbackapendeln och Alependeln. Pendeltågstrafiken utgår ifrån Göteborgs centralstation (Göteborg C). Tågen körs av operatören SJ Götalandståg AB på uppdrag av Västtrafik.

Tågen trafikerar Göteborg CKungsbacka och Kungsbacka–Göteborg C varje kvart i rusningstrafik, varje halvtimme i normaltrafik. Resan tar 25 minuter enligt tidtabellen. På linjerna Göteborg C–Alingsås och Alingsås–Göteborg C avgår ett tåg varje halvtimme i normaltrafik med några extraturer på morgonen och på kvällen. Resan tar 40 minuter enligt tidtabell. På linjen Göteborg C-Älvängen som öppnade december 2012 trafikerar pendeltåg varje halvtimme utom morgon och eftermiddag då det istället är kvartstrafik. Pendeltågen är i trafik från klockan ca 04.30 till ca 01.00 på vardagar samt fram till ca 04 på fredags- och lördagsnätter samt natt före helgdag.

Trafiken sker med tåg av littera X11 och de nya X61. Tåglängden varierar under trafikdygnet: I normaltrafik kör man med två X11-enheter (fyra vagnar, 100 meters längd) per tåg, i lågtrafik med en enhet (två vagnar, 50 meters längd) och i rusningstrafik med tre enheter (sex vagnar, 150 meters längd). Maximalt kan man köra med fyra enheter (åtta vagnar, 200 meters längd). Alingsåslinjens tåg går från spår 1 eller 2 längst söderut på Göteborg C medan Kungsbackalinjens tåg går från spår 16. Älvängenlinjens tåg går normalt från spår 10. Motiveringen för det är att tågen stör andra tåg minst möjligt på det sättet, även om det blir svårare för passagerare som ska byta mellan linjerna. Nya tåg av typ X61 sattes in 2012. De är 75 meter långa 4-vagns motorvagnsenheter, och ska köras med en–tre sådana enheter per tåg.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Pendeltågstrafiken på Västra stambanan till Alingsås byggdes ut redan på 1960-talet. Tågen kördes både med vagnar i mitten samt ett lok i vardera ända samt med knallröda motorvagnståg som var uppkallade efter sjöar som passerades under vägen till exempel Sävelången och Mjörn. Järnvägsentusiaster förknippar ofta trafiken Göteborg–Alingsås med Humle och Dumle, ett provisoriskt pendeltåg på denna sträcka.

Alingsåspendeln[redigera | redigera wikitext]

Länstrafikbolaget Göteborgsregionens lokaltrafik (GL) tog över trafiken 1983. Runt 1985 byggde man om alla stationer och höjde perrongerna. Man köpte in helt nya tåg (X10) samt tog bort vissa stationer, bland andra Hedefors, som togs bort på grund av sitt nära läge till Stenkullen, få resenärer och besvärlig terräng (bland annat ligger spåren nära en rashotad brant där man inte vill ha mer markbelastning som de längre och bredare plattformarna krävde).

Kungsbackapendeln[redigera | redigera wikitext]

Trafiken till Kungsbacka inleddes 17 augusti 1992, sedan dubbelspår byggts på sträckan Mölndal–Kungsbacka. Den nya underjordiska stationen Liseberg stod klar 1993.

Alependeln[redigera | redigera wikitext]

Den 8 december 2012 öppnade den senaste byggda pendeltågslinjen mellan Göteborg C och Älvängen. En av stationerna längs linjen är Gamlestadens station som kommer att byggas ut med ett större affärscentrum och är en stor knutpunkt med flera spårvagnslinjer.

Linjer[redigera | redigera wikitext]

Linje Sträcka med större stationer Öppnad Längd Stationer Turtäthet Restid
131 Alingsåspendeln
Göteborg C Rail SpårvagnLerumFlodaAlingsås Rail 1960-talet 45,1 km 12 2–3/timme/riktn 39 min
132 Kungsbackapendeln
Göteborg C Rail SpårvagnLiseberg Rail SpårvagnMölndal Rail SpårvagnKungsbacka Rail 1992 27,7 km 8 4/timme/riktn 25 min
133 Alependeln Göteborg C Rail SpårvagnGamlestaden Rail SpårvagnBohus RailÄlvängen Rail 2012 31 km 7 4/timme/riktn 27 min
Totalt 104 km 25 (Göteborg C ingår i alla linjer)

Upprustning och förnyelse[redigera | redigera wikitext]

Ombyggnad av tågen[redigera | redigera wikitext]

Fler X10-tåg köptes in och i mitten på 1990-talet började man bygga om tågen så att de även skulle kunna användas i regionaltrafiken till Strömstad, Uddevalla, Vänersborg och Borås. De utrustades med bland annat bekvämare säten av samma typ som på regionbussarna, individuella radiomottagare vid varje plats, passagerartoalett, bagagehylla samt bättre isolering för passagerarna mot buller och drag. Mittendörrarna togs bort för att kunna ge rum till de sittplatser som toaletten och bagagehyllan tagit i anspråk. Beteckningen på dem ändrades till X11 i och med det.

Flera av stationerna ligger i kurvor, främst på Alingsåsbanan. Därför har man vid senare revisioner varit tvungen att installera utskjutbara påstigningsramper även vid mittendörrarna, då den rundade plattformen kommer för långt bort, för högt eller för lågt för att passagerare ska kunna stiga av eller på utan att riskera att behöva trilla ner mellan tåg och plattformskant. Då mittendörrarna tagits bort fick man fler sittplatser. Den längre tid det tog för av- och påstigningar med färre dörrar kompenserades delvis av den minskade tid det tar att rulla in och ut ramperna.

Upprustningen 2005[redigera | redigera wikitext]

Under 2005 så började man även att rusta upp tågen med ny inredning, nya säten och lysdioder innanför trappstegen. Även destinationsskyltningen byttes ut: den ursprungliga var av rullbandstyp och den nuvarande är av fullmatristyp. De båda Gävleborgsvagnarna (nummer 3182 och 3183) var de första som fick fullmatrisskyltar och nummer 3206 var den sista.

Det första tågsättet som rustades upp var nummer 3141 och det sista nummer 3204. Vagnarna 3204–3211 utrustades på prov med ett realtidsstyrt datorsystem som ska sköta skyltningen och stationsutropen automatiskt. Detta system har sedan installerats permanent i de flesta fordon. Passagerarna kan också se tågets destination, nästa station och klockan på skärmar i tåget. Systemet finns redan på många andra tågfordon och även spårvagnar och bussar i Göteborg har ett liknande system.

Under 2008 och 2009 installerades fjärrblockering på södra halvan av Bohusbanan vilket möjliggjorde 22 tåg per riktning och dag Göteborg–Stenungsund och 16 Göteborg–Uddevalla mot 10 innan. De betecknas som regionaltåg (bland annat för att den första stationen är Ytterby, 22 kilometer från Göteborg), men kan också räknas som mellanting mellan pendeltåg och regionaltåg.

Färgsättning[redigera | redigera wikitext]

De första pendeltågen från 1960-talet hade samma färger som SJ:s dåvarande vagnar hade, en mörk brunröd färg. Under 1970-talet började man trafikera med modernare motorvagnar av modell X6 som var knallröda på utsidan och hade antingen gröna eller röda galonsäten inuti. Väggarna inuti vagnarna hade en ljusgrön färg. Tågen fick sitt eget namn uppkallade efter de sjöar som tågen passerade på vägen mellan Göteborg och Alingsås till exempel Sävelången, Aspen och Mjörn. Tågen hade tidigare trafikerat Stockholms pendeltågsnät och liknade tunnelbanans vagnar. 1985 började nya pendeltågsvagnar trafikeras av Göteborgsregionens Lokaltrafik (GL) av modellen X10. Dessa vagnar var målade i samma färger som bussarna. Vagnarna var vita med en blå över och underdel samt med tre dekorlinjer längs sidorna: en blå överst, en gul i mitten och en röd underst. Även dessa tåg var uppkallade efter de sjöar som finns längs sträckan. Nya vagnar började även trafikera pendeltågslinjen mot Kungsbacka som öppnade 1992.

På tågfronterna fanns en oval logotyp med texten ”GL-Tåget” som var skriven med gula bokstäver på blå botten. Vid ombyggnaden till X11 ersattes den av texten ”Västtåg” som var skriven med blå bokstäver men år 2000 fick den ge plats åt det nya länstrafikbolaget Västtrafiks logotyp som fortfarande pryder tågens fronter. Västtrafik hade ännu inte tagit fram någon ny färgsättning, vilket gjorde att den gamla kom att användas i ytterligare fem år och under dessa tillkom ytterligare två tåg (nummer 3182 och 3183) som tidigare rullat i Gävleborgs län. Dessa målades om i samma färger som de övriga tågen hade, men utan några dekorlinjer.

Mellan 2005 och 2009 målades tågen om och fick gul under- och överdel och grå sidor med gul dekorlinje. Det första tågsättet som målades om var nummer 3206 och det sista var nummer 3211.

Ny operatör[redigera | redigera wikitext]

Driften av både pendel- och regionaltågstrafiken upphandlades 2009 och det beslutades av Västtrafik i augusti 2009 att DSB väst fick uppdraget som operatör från december 2010.[1] Det blir fortfarande Västtrafik som äger tågen och hanterar biljettsystemet, men operatören anställer både förare och tågpersonal. Konkurrenten DB Regio överklagade Västtrafiks tilldelningsbeslut vid Länsrätten i Mariestad och senare vid Kammarrätten. Både länsrätten och kammarrätten dömde enligt Västtrafiks önskemål. Västtrafiks har träffat ett korttidsavtal med DSB väst om trafiken för att begränsa skadeståndet om DB Regio skulle vinna till slut.[2]

I mars 2012 meddelande DSB väst att man hade ekonomiska bekymmer och att trafiken på pendeltågen skulle kunna ställas in med mycket kort varsel.[3] Efter förhandlingar mellan beställaren Västtrafik och DSB Väst AB enades man om att trafiken tas över av SJ den 1 maj 2012 vilket också skedde. SJ bildade ett dotterbolag vid namn SJ Götalandståg AB som har uppdraget att utföra samma trafik som DSB Väst AB gjorde under tre år från 1 maj 2012.

Nya tågsätt för pendeltågen[redigera | redigera wikitext]

De 23 tågsätt av typ X11 som används i dagens trafik har rullat i över 25 år och börjar bli slitna. De saknar lågt golv, vilket är viktigt för att uppfylla dagens krav på handikappanpassning och komfort, bland annat har endast 12 av de 23 tågen har luftkonditionering. Dessutom behövs fler tåg då man ska utöka trafiken på de befintliga linjerna och till den nya Alependeln som öppnades under 2012. Den nya tågtypen blir X61 från Alstom och Siemens med lågt golv, klimatanläggning, högre topphastighet och bättre acceleration, vilket ger kortare restid. Västtrafik har beställt sammanlagt elva tågsätt med option på ytterligare 22 och de första levereras 2012[4]. Tågtypen körs/har beställts av Skånetrafiken med flera med varierande inredningar. Exakt hur Göteborgs nya tåg blir inredda är fortfarande våren 2012 oklart.

Pendeltågslinje mot Älvängen[redigera | redigera wikitext]

En ny pendeltågslinje Göteborg C–Älvängen invigdes 9 december 2012. Denna sträcka på Norge/Vänerbanan som tidigare haft enkelspår fick dubbelspår som stod helt klart 2012. Stationerna ligger i Gamlestaden, Surte, Bohus, Nödinge, Nol och Älvängen. En ny station för regionaltåg har även byggts söder om Lödöse[5].

Spårkapacitet[redigera | redigera wikitext]

Dagens spårkapacitet (innan Västlänken är byggd) är begränsad och man byggde under 2007 om spåren till och från Göteborgs centralstation, för att öka kapaciteten. Det finns en flaskhals där kallad "midjan" som begränsar kapaciteten, och ombyggnaden var nödvändig för framtida fler linjer. Efter att Alependeln gick i drift 2012 är det kapacitetsbrist, särskilt inne på Göteborgs centralstation.

Alingsåslinjen har (2010) i normaltrafik bara två turer per timme. Man har sedan 2008 utökat med upp till två extraturer till och från Floda per timme i rusningstrafik (i första hand i rusningsriktningen) men det finns inte kapacitet för mer för närvarande, 2010.

Det är olika medelhastighet på fjärrtåg (90 kilometer i timmen för SJ 2000 väster om Alingsås fastän mer önskas) och pendeltåg (60 kilometer i timmen) samt godståg så att de långsammare tågen kan vara i vägen för de snabbare. Om SJ 2000 österifrån kommer för sent till Alingsås och hamnar bakom pendeltåget, innebär det runt tio minuter ytterligare försening, när det får gå bakom pendeltåget.

Trafikverket kommer att bygga nya förbigångsspår öster om Lerum, men de är avsedda i första hand för godståg.[6] Om man använder dem för omkörningar av pendeltåg kommer pendeltåget att försenas, eftersom spåren inte är så långa, därför kommer det bara göras i undantagsfall. Det dåvarande Banverket önskade två nya långa spår genom hela Lerum för fjärrtåg,[7] men planerna avstyrdes av Lerums kommun som inte önskar nya spår genom tätorten, utan en ny järnväg utanför, vilket dock hade blivit mycket dyrt.

På Kungsbackalinjen har man två turer per timme i normaltrafik och fyra turer per timme i rusningstrafik. Där är det mindre belastning, eftersom det är färre godståg och fjärrtåg, och för att pendeltågen gör färre uppehåll. Medelhastigheten är ändå inte så hög för fjärrtåg Göteborg–Kungsbacka, runt 100 kilometer i timmen, vilket delvis beror på den långsamma biten närmast Göteborg.

På Älvängenlinjen kommer det att bli kvartstrafik från och med 2013, men det är enbart halvtimmestrafik under 2012.

Framtid[redigera | redigera wikitext]

Västlänken med ny pendeltågslinje[redigera | redigera wikitext]

Förslag på framtida pendeltåg i Västlänken
Stenungsund–Landvetters flygplats
Unknown BSicon "exKBHFa"
Stenungsund Regionaltåg
Unknown BSicon "exHST"
Jörlanda
Unknown BSicon "exHST"
Stora Höga
Unknown BSicon "exHST"
Kode
Unknown BSicon "exHST"
Ytterby
Unknown BSicon "exHST"
Säve
Unknown BSicon "exHST"
Brunnsbo Spårvagn
Unknown BSicon "exSTR" Head station
Älvängen Regionaltåg
Unknown BSicon "exSTR" Stop on track
Nol
Unknown BSicon "exSTR" Stop on track
Nödinge
Unknown BSicon "exSTR" Stop on track
Bohus Regionaltåg
Unknown BSicon "exSTR" Stop on track
Surte
Unknown BSicon "exSTR" Stop on track
Gamlestaden Spårvagn Regionaltåg
Junction from left Track turning right
Straight track Head station
Alingsås Regionaltåg
Straight track Stop on track
Västra Bodarna
Straight track Stop on track
Norsesund
Straight track Stop on track
Floda
Straight track Stop on track
Stenkullen
Straight track Stop on track
Lerum
Straight track Stop on track
Aspedalen
Straight track Stop on track
Aspen
Straight track Stop on track
Jonsered
Straight track Stop on track
Partille
Straight track Stop on track
Sävenäs
Junction from left Track turning right
Unknown BSicon "exSTRrg" Unknown BSicon "exSTRq" Unknown BSicon "ABZglxr" Track turning from right
Unknown BSicon "exTUNNELa" Track turning from left Unknown BSicon "KRZu" Junction from right
Unknown BSicon "extSTR" Junction from left Track turning right Straight track
Unknown BSicon "extBHF-L" Unknown BSicon "KBHF-Re" Straight track
Göteborgs centralstation Spårvagn Regionaltåg
Unknown BSicon "extHST" Straight track
Haga Spårvagn Regionaltåg
Unknown BSicon "extSTR" Enter tunnel
Unknown BSicon "extSTR" Unknown BSicon "tHST"
Liseberg Spårvagn Regionaltåg
Unknown BSicon "extHST" Unknown BSicon "tSTR"
Korsvägen Spårvagn Regionaltåg
Unknown BSicon "extSTRlf" Unknown BSicon "extSTRq" Unknown BSicon "tABZ+lr" Unknown BSicon "tSTRrf"
Exit tunnel
Junction to left Unknown BSicon "exSTRlg"
Straight track Unknown BSicon "exHST"
Mölndal N
Straight track Unknown BSicon "exHST"
Mölnlycke
Straight track Unknown BSicon "exHST"
Landvetter S
Straight track Unknown BSicon "exTUNNELa"
Straight track Unknown BSicon "extKBHFe"
Landvetter flygplats Regionaltåg
Stop on track
Mölndal C Spårvagn Regionaltåg
Stop on track
Kållered
Stop on track
Lindome
Stop on track
Anneberg
Stop on track
Hede
End station
Kungsbacka Regionaltåg
Om en sådan pendeltågslinje körs
kommer ganska säkert samtidigt regionaltåg
att gå Uddevalla–Borås med stopp på samma stationer
och några fler bortom Stenungsund och Landvetter.
Sträckan (Uddevalla–)Stenungsund–Göteborg
trafikeras redan (sedan 2009) på detta sätt
under beteckningen regionaltåg.

Den planerade Västlänken (pendeltågstunnel under Göteborg) kommer tillföra två nya pendeltågsstationer i centrala Göteborg, nämligen Haga och Korsvägen. Tunneln kommer att användas av pendeltåg från Kungsbacka, Alingsås och Älvängen. I samband med att man bygger Västlänken planeras en ny pendeltågslinje att byggas mellan Stenungsund och Landvetters flygplats som kommer att gå i den nya tågtunneln och passera station Haga och station Korsvägen. Vid Landvetters flygplats planeras det för en station som även ska trafikeras av regionaltåg mellan Göteborgs och Borås centralstationer samt av fjärrtåg. Också i Brunnsbo vid Backaplan i Göteborg planeras en station för byte mellan detta pendeltåg och den kommande spårvägslänken till Backa. Vissa tåg kommer att gå via Lisebergs station och vissa via Västlänken. Sträckorna Stenungsund–Göteborg C och Liseberg–Landvetters flygplats behöver byggas ut med dubbelspår för att klara den ökade pendeltågstrafiken.[källa behövs]

När Västlänken byggts måste alla pendeltåg, mot Alingsås, Kungsbacka, Älvängen, Stenungsund och Landvetter ha kvartstrafik på grund av det högre antalet passagerare (till följd av snabbare restider till stora arbetsplatser). En lösning på spårkapacitetsproblemet i Lerum behövs då.[förtydliga]

Götalandsbanan[redigera | redigera wikitext]

Slutlösningen på kapacitetsproblemen mot Alingsås och Borås centralstation är Götalandsbanan, som är en ny järnväg mot Stockholm via Jönköping. Med den kommer belastningen på stambanan mot Alingsås att minska. På den planeras också tåg mot Landvetters flygplats och Borås att trafikera. Det blir pendeltåg mellan Göteborgs centralstation och Landvetters flygplats samt regionaltåg med få uppehåll mellan Göteborg centralstation och Borås via Landvetters flygplats. Detta för att undvika att hindra höghastighetstågen och för att banan behöver gå utanför samhällena, emedan de snabba tågen bullrar mer.

Regeringen har lovat att bygga sträckan Mölnlycke–Bollebygd via Landvetters flygplats med byggstart före 2020, något som ännu inte är formellt beslutat. Då kan turtätheten öka mot Borås och till flygplatsen via regionaltåg.

Resten av Götalandsbanan har ingen sagd tidsplan och kan dröja länge.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tilldelningsbeslut fattat för upphandlingen "Region- och pendeltåg i Väst 2010"”. Västtrafik / MyNewsDesk. 2009-08-28. http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/vasttrafik/pressrelease/view/tilldelningsbeslut-fattat-foer-upphandlingen-region-och-pendeltaag-i-vaest-2010-314030. Läst 2012-03-28. 
  2. ^ ”Västtrafik skriver avtal med DSB First om trafikstart för tågen i regionen”. Västtrafik / MyNewsDesk. 2010-03-24. http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/vasttrafik/pressrelease/view/vaesttrafik-skriver-avtal-med-dsb-first-om-trafikstart-foer-taagen-i-regionen-388094. Läst 2012-03-28. 
  3. ^ ”Risk för problem i tågtrafiken i Västsverige”. Västtrafik / MyNewsdesk. 2012-03-22. http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/vasttrafik/pressrelease/view/risk-foer-problem-i-taagtrafiken-i-vaestsverige-744283. Läst 2012-03-28. 
  4. ^ ”Västtrafik köper ytterligare elva nya pendeltåg”. Västtrafik. http://vasttrafik.se/om-vasttrafik/press2/Pressmeddelanden/overgripande/Vasttrafik-koper-ytterligare-elva-nya-pendeltag/. Läst 2012-03-20. 
  5. ^ ”Om BanaVäg i Väst”. Trafikverket. http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vastra-Gotaland/BanaVag-i-Vast/Om-BanaVag-i-Vast/. Läst 2011-06-27. 
  6. ^ ”Information om åtgärder på sträckan Göteborg–Skövde: Insatser för säkrare och effektivare tågtrafik” (PDF). Banverket. 2009. Arkiverad från originalet den 2010-08-18. http://web.archive.org/web/20100818051921/http://www.banverket.se/pages/4168/Infofolder%20VSB%20090330.pdf. 
  7. ^ http://www.banverket.se/templates/StandardTtH____2570.asp

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]